Nytt nummer av Status ute nu! Artiklar om KOL och fönstertittarsjuka

november 11, 2021

Fönstertittarsjuka eller claudicatio intermittens som det heter på läkarspråk är en sjukdom där det viktiga preventionsarbetet varit eftersatt. Nu har sjuksköterskeledda mottagningar öppnats. Förhoppningen är att de ska bidra till en mer hälsofrämjande vård. Den utvärderas vetenskapligt med ekonomiskt stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Sara Haile_David Bicho.jpg

Claudicatio intermittens innebär trötthet och smärtor i benen i samband med gång. Benämningen fönstertittarsjuka anspelar på att personer med denna sjukdom får så ont att de måste stanna och vila under promenader.

Det kan verka som att de stannar för att titta i in i grannarnas fönster men det är en nödvändig vilopaus för att lindra den smärta som uppstår vid fysisk aktivitet.

Fönstertittarsjuka orsakas av åderförkalkning

Sjukdomen orsakas precis som vid hjärtinfarkt av åderförkalkning och innebär försämrad blodcirkulation i benen.

Förträngingar i artärerna i benen hindrar det syresatta blodet att nå ut till musklerna, vilket ger upphov till smärta.

Förutom nedsatt gångförmåga och begränsad rörlighet kan förmåga att utföra dagliga aktiviteter påverkas negativt. Vid uttalade besvär erbjuds kärlkirurgisk behandling med endovaskulär ballongvidgning eller öppen kirurgi.

- Det är en symtomlindrande åtgärder, den behandling som krävs för att stoppa sjukdomsutvecklingen och som också lyfts fram i alla guidelines och studier är livsstilsförändring och fysisk aktivitet, säger Sara Haile, doktorand och specialistsjuksköterska.

Behov av livsstilsförändringar

Sara Haile är verksam vid en kärlkirurgisk mottagning på Södersjukhuset. Hit kommer patienter som har svåra symtom och som är i behov av symtomlindrande kirurgi. Sara Haile uppmärksammade att många patienter var i behov av att ändra livsstil men att detta inte var ett stöd som erbjöds i någon större omfattning.

- Efter en genomgången hjärtinfarkt erbjuds patienter ett strukturerat omhändertagande vad gäller sekundärprevention men så är inte fallet för patienter som har opererats för claudicatio intermittens, trots att riskfaktorerna är desamma som vid ischemisk hjärtsjukdom. Det vanliga är att patienten vid ett kort återbesök efter ingreppet får information om läkaren om att ta ordinerade läkemedel och tänka på livsstilen.
Efter en kärlkirurgisk behandling erbjuds idag ett kort återbesök hos läkare en till två månader efter ingreppet och ett återbesök hos läkare eller sjuksköterska efter cirka ett år.

- Många gånger har kärlkirurger för lite tid och pedagogisk kompetens kring motiverande och undervisande samtal när det gäller sekundärprevention.

Förträngningar i benens artärer indikation

Det är vetenskapligt väl belagt att förträngingar i benens artärer kan vara en tidig indikation på ökad risk för framtida kardiovaskulär dödlighet. Att behandla sjukdomen med läkemedel och förändrad livsstil är därför mycket angeläget.

Det handlar om samma typ av förändringar som vid risk för hjärtinfarkt: börja motionera, sluta röka och äta mer hälsosamt.

Projekt med personcentrerad uppföljning

Sara Haile föreslog en personcentrerad och hälsofrämjande uppföljning efter kirurgisk behandling av claudicatio intermittens, vilket mottogs positivt.

Projektet drivs nu vid kärlkirurgiska enheter på Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Utvärderingen sker inom ramen för Sara Hailes doktorandprojekt. Eva Joelsson Alm är huvudhandledare i forskningsprojektet och Anneli Linné är handledare och medicinisk ansvarig.

2016 började deltagare rekryteras till studien. Totalt tillfrågades 309 personer, 213 personer tackade ja och randomiserades till en kontrollgrupp och en interventionsgrupp.

Kontrollgruppen fick standardbehandling med två återbesök. Interventionsgruppen har fått delta i ett personcentrerat och hälsofrämjande uppföljningsprogram.

Vid utskrivning har en vårdplan upprättats baserad på patientens egen upplevelse av symtom, levnadsvanor och hur symtomen påverkar vardagen samt vilka resurser patienten har. Sjuksköterska och patient har planerat och utvärderar tillsammans mål för behandlingen.

- Om utökade resurser behövs till exempel rökavvänjning eller dietistkontakt så remitterar vi till det. Vi samarbetar för att patienten ska nå sina mål.
Patienterna får fler återbesök, vid fyra-åtta veckor, sex månader samt ett efter det ingreppet. Dessutom ingår två telefonsamtal samt vid behov uppdatering av vårdplanen.

- Patienterna har kontakt med en sjuksköterska som har utbildning i kärlkirurgi, personcentrerad vård, hälsofrämjande arbete och motiverande samtal. Vid behov kan kontakt tas med en läkare.

Lättare att behålla livsstilsförändringar

Båda grupperna har följts under ett år och parametrar som undersökts är bland annat patientrelaterad erfarenhet, hälsorelaterade livskvalitet, egenvårdsförmåga, läkemedelsanvändning, riskfaktorer och riskmodifikation.

Resultatet är under bearbetning och Sara Haile kan därför inte ännu berätta så mycket om det, men den kvalitativa delen av studien antyder ett positivt utfall.

- Patienterna beskriver att de känner sig mer sedda och lyssnade på samt att de ter det är lättare att vidmakthålla livsstilsförändringarna i gruppen som går på den sjuksköterskeledda mottagningen, säger Sara Haile. Det vore önskvärt om preventionsarbetet inleddes tidigare i samband med att patienterna får sin diagnos på vårdcentralen.

Text: Ulrika Juto

Fakta Fönstertittarsjuka

Fönstertittarsjuka innebär att man har kärlkramp i benen. Det kallas också benartärsjukdom, BAS. I 60-årsåldern har 1 av 20 fönstertittarsjuka och med stigande ålder ökar sjukdomsförekomsten.

Det vanligaste symtomet är krampsmärta i vaderna, som uppstår efter att personen promenerat en viss sträcka. Vid vila försvinner smärtan efter någon minut.

Om kärlförträngningen sitter högre upp kan smärta uppstå i låret. Det är vanligt att musklerna känns stela och svaga. Ett tecken på att sjukdomen har försämrats är smärta i underbenen eller i fötterna även vid vila, särskilt i liggande ställning. Det kan lindras om man sätter sig upp och stödjer fötterna på golvet eftersom blodflödet då ökar till nedre delen av benen.

Sjukdomen är ofta orsakad av rökning. Att sluta röka är avgörande för att minska risken för kärlkramp i benen.

Det är också viktigt att vara fysiskt aktiv. Regelbundna promenader är ett bra sätt att motverka kärlkramp i benen. När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst bör man promenera en halvtimme minst tre gånger i veckan.

Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Blodflödet kan förbättras av träning och på sikt kan det bildas nya blodkärl som leder blodet förbi det förträngda blodkärlet. Muskelcellerna tränas i att utnyttja det blodflöde som ändå finns på ett bättre sätt. Regelbunden träning under ett halvår kan öka gångsträckan.