Därför påverkar sömnen din hälsa

En god natts sömn kan skydda ditt hjärta och städa upp i din hjärna. Den kan hjälpa dig att hålla vikten, ge kroppen verktyg att bekämpa förkylningar och cancer, och få dig att mogna som människa. Sömnforskaren Christian Benedict. Foto: Stefan Tell.

Bra att "sova på saken"

– Det ligger så mycket sanning i begreppet ”sova på saken”. Kroppen behöver tid att tolka alla nya intryck och minnen, ”hur kan jag använda den här pusselbiten för att förstå hur allt hänger ihop”. Det är så vi utvecklar vår personlighet, säger Christian Benedict.

Han är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken ”Sömn, sömn, sömn: hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn”.

Där visar han att sömnen är helt avgörande för hur vi mår och fungerar – något som ofta underskattas i vårt högeffektiva samhälle.

– En person som inte har fått sova under en hel natt har samma körförmåga som någon som har en promille alkohol i blodet. Men frågar polisen i trafikkontrollen människor om de har sovit? Nej, säger han och slår ut med händerna.

Immunsystemet mest aktivt när vi sover

Vårt immunsystem är som mest aktivt när vi sover. I en amerikansk forskningsstudie utsatte man 164 försökspersonerna för ett förkylningsvirus och lät dem sedan sova olika länge – mindre än sex timmar respektive mer än sju timmar.

De som hade sovit lite löpte fyra gånger större risk att bli förkylda än de som hade sovit mycket.

Hormonet melatonin – som gör oss sömniga och som är mest aktivt under natten – stärker också kroppens eget försvar mot cancer.

Melatonin är dessutom en stark antioxidant som skyddar cellerna, särskilt den hårt arbetande hjärtmuskeln.

För personer med hjärt-kärlsjukdom är det extra viktigt med bra sömn, enligt Christian Benedict.

– Hjärt-kärlsystemet måste ju jobba dygnet runt, hela livet – annars dör man. När vi har somnat på natten går blodtrycket och pulsen ner, och då kan systemet återhämta sig. Den här ”dippingen”, som främst sker under de första timmarna, har kopplats till mycket hälsa, som att skadade proteiner i muskeln ersätts.

Sömnproblem vanligt vid hjärtsjukdom

Men många människor med hjärtsjukdom lider av sömnproblem. Har du hjärtsvikt och mycket vätska i armar och ben kan detta skapa ett obehagligt tryck runt överkroppen när du ska sova.

Ett annat vanligt bekymmer är sömnapné, som både kan vara en bakomliggande orsak till hjärtproblem och en följdsjukdom efter en hjärtinfarkt.

En som lider av sömnapné får återkommande andningsuppehåll under natten (för vissa så långa som 40 sekunder, och så ofta som 30 gånger i timmen) som sätter igång kroppens stressystem, med adrenalinpåslag och förhöjt blodtryck som följd.

– Du kanske inte vaknar, men när du frisätter så mycket fysiologisk stress i kroppen kommer du inte ner i djup sömn, du har en väldigt ytlig sömn. Och det skapar ju inga bra förutsättningar för nästa vakenhetsperiod – därför är det viktigt att du får adekvat behandling, säger Christian Benedict.

Sömnproblem och depression

Sömnproblem och oroliga tankar går ofta hand i hand. Ju mer vi oroar oss för att inte kunna sova, desto svårare blir det att somna.

Den som drabbas av en svår sjukdom och inte längre har samma rörlighet eller styrka som förut kan lätt drabbas av depression, som också gör det svårt att sova.

Dessutom fungerar vårt tänkande annorlunda på småtimmarna. Då tar de delar av hjärnan som arbetar hårdast på dagtid sin välbehövliga vila, inklusive den främre delen av pannloben som är viktig för rationalisering.

– Under vargtimmarna får du ett mer dramatiskt och känslofärgat tänkande, där du kan ligga och grubbla på allt som skulle kunna hända med barnen eller ens partner, och till och med bli ledsen. Nästa morgon när du vaknar, och kan se på det mer rationellt, tänker du "vilken idiot jag var”.

Viktigt att inte skuldbelägga 

Men Christian Benedict tycker också att det är viktigt att den som har problem med sömnen inte stigmatiseras eller skuldbelägger sig själv.

Att vara vaken och stilla i ett mörkt rum ger också kroppens system en möjlighet att återhämta sig.

– Om du vilar dig på dagen kallas det för mindfulness, men under natten ses det som ”farlig sömnbrist”. Sömn är den bästa möjligheten, men man måste också ha en mer lagom inställning till detta, säger han och fortsätter:
– Om jag säger till dig att du ska springa 30 minuter minst tre gånger i veckan, och du säger "jag har en hjärtkärlsjukdom och orkar bara springa två gånger 20 minuter – skulle jag då säga "då lönar det sig inte, då kan du sluta med det"? Om du bara lyckas sova fem timmar, och vila i två, så är det ändå en grund. Därifrån kan man utreda varför det är så, och förbättra sömnen.

Text: Karin Svenson