Tidig diagnos, behandling och uppföljning

Den vård människor med långvarig eller kronisk sjukdom får påverkas av en rad beslut på flera olika nivåer.

Riksförbundet HjärtLung anser att det på övergripande nivå krävs förändringar enligt detta:

Staten:

• Beslutar om primärvårdsreformen för att stärka primärvården och skapa förutsättningar för ökad kontinuitet och en mer jämlik och personcentrerad vård.
• Myndigheter genomför informationskampanjer för att fler medborgare ska få veta hur många som lever med, och dör av, hjärt-kärl- och lungsjukdom och hur de kan förebygga sjukdom.

Regioner:

• Ökar tillgången till patientutbildning med entydig information och samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor för våra diagnosgrupper
• Satsar på fler fysioterapeuttjänster till fysioterapeut-ledd träning för hjärt-, kärl- och lungpatienter
• Prioriterar vården av KOL-patienter, gör extra satsningar på diagnosticering samt inför personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för KOL
• Inför de av professionen framtagna riktlinjer för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Kommuner:

• Inför en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
• Utbildar hemtjänstpersonal om de vanligaste hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna för att lindra och förebygga sjukdom.

Mötet med vården

Baserat på våra medlemmars erfarenheter av ett liv med kronisk sjukdom har vi identifierat fem kategorier som återspeglar hur det är att leva med en kronisk diagnos och möta vården.

Tidig diagnos

För att kunna sätta in rätt behandling, bromsa sjukdomsutvecklingen och göra positiva livsstilsförändringar är det viktigt att få en korrekt diagnos tidigt.

Begriplig information

För att kunna förstå sin sjukdom och behandling är det viktigt att få enkel, tydlig och lättillgänglig information.

Med rätt information och kunskap ökar förutsättningarna för patienten att ställa relevanta frågor, ställa krav på sin behandling och aktivt delta i behandlingen och rehabiliteringen.

En sammanhållen vård

Personer som lever med hjärt-, kärl- och lungsjukdom har ofta många vårdbesök och träffar olika professioner i vården. Därför blir kontinuitet och samordning mellan olika vårdinstanser extra viktigt. Här är en fast vårdkontakt avgörande för att patienten ska känna sig trygg och inte behöva upprepa sin sjukdomshistoria.

Regelbunden uppföljning vid långvarig sjukdom är nödvändig för att säkerställa effekten av insatt behandling och följa sjukdomsutvecklingen.

Tillgång till rehabilitering

Tillgång till rehabilitering, till exempel via fysioterapi, är en viktig del av behandlingen och skapar förutsättningar för god livskvalitet, minskar risken för återinsjuknande samt ger patienten en möjlighet att återgå till ett så normalt liv som möjligt.

Stöd till livsstilsförändringar

Livsstilsfaktorer - fysisk aktivitet, tobaksbruk, alkoholvanor, kost, sömn och stress - spelar stor roll för vårt hälsotillstånd. Goda levnadsvanor kan förebygga och förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk person (prevention) eller att sjukdomstillstånd förvärras (sekundärprevention).

Det är avgörande att hälso- och sjukvården erbjuder kunskap genom stöd och råd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor och att inte nya uppstår.

Stöd till egenvård

Egenvård bidrar till att:

• minska symtom,
• förhindra försämring av sjukdomstillståndet
• öka patientens aktiva deltagande i uppföljning, behandling och rehabilitering.

Hälso- och sjukvården har därför en viktig uppgift i att informera och stötta egenvårdsinsatser vid långvarig och kronisk sjukdom.

Specifikt för olika diagnoser:

KOL- kroniskt obstruktiv lungsjukdom

• Gör extra satsningar på tidig diagnostisering av KOL
• Inför personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för KOL i hela landet
• Öka andelen KOL-patienter som går en patientutbildning och får en personlig handlingsplan

Läs mer om KOL

Hjärtsvikt

• Inför vårdförlopp för nydebuterad hjärtsvikt i hela landet
• Öka blodprovstagning av NT-proBNP för att hitta fler personer med hjärtsvikt
• Uppföljning av hjärtsviktspatienter bör ske på hjärtsviktsmottagning.

Läs mer om hjärtsvikt

Hjärtinfarkt

• Fler fysioterapeuttjänster till fysioterapeut-ledd träning.
• Tillgång till patientutbildning med entydig information.
• Sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvård.
• Samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor.

Läs mer om hjärtinfarkt

Förmaksflimmer

• Ta pulsen på alla som är över 65 år oavsett varför de besöker vården
• Etablera specialiserade mottagningar för förmaksflimmer inom alla regioner
• Genomför fler patientutbildningar

Läs mer om förmaksflimmer

Benartärsjukdom 

• Utveckla nationella riktlinjer för behandling av benartärsjukdom
• Implementera vårdförlopp för kritiskt benischemi
• Ökad utbildning om benartärsjukdom för primärvården.

Läs mer om BAS