Livet efter hjärtinfarkt - du är inte ensam!
Läs om några av våra medlemmar som drabbats av hjärtinfarkt och hur de lever idag. Du kan som medlem också få en möjlighet att genom våra Diagnosstödjare prata med någon som vet hur det är.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt beror på att det har bildats en blodpropp som helt eller delvis täpper till ett eller flera av de kärl som transporterar blod till själva hjärtmuskeln. Det leder till att hjärtat får för lite syre och inte kan arbeta vanligt.
Vad är en hjärtinfarkt?
Hjärtinfarkt beror på att en blodpropp bildats någonstans i kranskärlen som förser hjärtmuskeln med blod.
Blodproppen stoppar upp blodflödet och när hjärtmuskeln får för lite blod orkar hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till resten av kroppen.
Då får hjärtmuskeln, men också övriga organ och vävnader, för lite syre för att kunna arbeta som vanligt.
Helt eller delvis
En hjärtinfarkt kan se olika ut. Blodproppen kan hindra blodet delvis eller stoppa upp ett kärl helt och hållet.
Det kan finnas blodproppar på ett eller flera ställen i samma kärl eller i flera kärl.
Så många drabbas
I Sverige drabbas ungefär 20 000 personer varje år, varav majoriteten är män.
Kvinnor drabbas ofta tio år senare i livet, eftersom hormonet östrogen ger ett visst skydd fram till klimakteriet.
Allt fler överlever en hjärtinfarkt
Idag överlever ungefär 4 av 5 personer som får hjärtinfarkt.
Överlevnaden har ökat de senaste 20 åren tack vare att:
- Utredning och behandling har blivit bättre.
- Allt fler förstår vikten av goda levnadsvanor.
- Det finns fler hjärtstartare i samhället.
Varför får man hjärtinfarkt?
Vi känner idag till flera faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt men vi vet också att det finns personer som drabbas utan att det går att hitta någon förklaring.
I de allra flesta fall kan dock hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar kopplas till någon eller några av följande riskfaktorer:
Ett normalt åldrande
När vi blir äldre blir kärlen stelare och ofta även trängre på grund av att det samlats fett i kärlväggarna.
Levnadsvanor
Många ohälsosamma levnadsvanor har ett starkt samband med hjärt- och kärlsjukdomar, främst rökning, onyttig mat, för lite fysisk aktivitet och träning, för mycket stillasittande.
Även stress påverkar hjärthälsan negativt.
Andra tillstånd och sjukdomar
Högt blodtryck och diabetes är riskfaktorer bakom de flesta hjärt- och kärlsjukdomar, så även hjärtinfarkt.
Förhöjda halter av skadliga blodfetter ökar risken för hjärtinfarkt, liksom övervikt och bukfetma.
Även sömnapné har ett samband med hjärtinfarkt.
Ärftlighet
Om du har släktingar som drabbats av hjärt- och kärlsjukdom ökar risken även för dig.
Till exempel kan nivåer av skadliga blodfetter och förmågan att reglera blodsocker påverkas av våra arvsanlag.
Symtom på hjärtinfarkt
En hjärtinfarkt kan yttra sig på lite olika sätt. Men typiska symptom är:
- obehag/tryck/smärta i bröstet,
- ibland strålar smärtorna ut i den ena eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen.
- Även illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning kan förekomma.
Smärtan sitter oftast i under minst 15 minuter och kan ge upphov till illamående, andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning.
Symtomen påminner mycket om kärlkramp, vars symtom inte varar lika länge. Typiskt för kärlkramp är att det är återkommande, ofta vid ansträngning.
Symtomen kan skilja sig åt
Forskning har visat att symtomen kan skilja sig mellan olika grupper.
Kvinnor får oftare en stark sjukdomskänsla, illamående och andfåddhet.
Män har oftare smärta i bröstet som strålar ut mot armen.
Både män och kvinnor kan dock drabbas av alla symtom som beskrivs ovan.
Diabetiker och äldre kan också få hjärtinfarkt med andra symtom och utan påtaglig smärta. Då kan symtomen vara svagare och svårare att tolka, till exempel stark trötthet och andnöd.
Vad händer i hjärtat vid en hjärtinfarkt?
Akut hjärtinfarkt orsakas oftast av en blodpropp i hjärtats kranskärl, vilket gör att blodflödet och därmed syretillförseln förhindras.
- Syrebristen kan medföra att hjärtmuskeln skadas.
- Ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadan på hjärtat.
Hjärtinfarkt orsakas oftast av en blodpropp i hjärtats kranskärl, vilket gör att blodflödet och därmed syretillförseln förhindras. Illustration: Karin Lodin
Så behandlas en hjärtinfarkt akut
Akut behandlas hjärtinfarkt i de flesta fall med ballongvidgning, pci, för att förbättra blodflödet till hjärtat.
Ibland kan en bypass-operation vara nödvändig.
Om skadan blir liten eller stor beror på storleken på kranskärlet, om det är helt tilltäppt eller inte och tiden till insatt behandling. Blir skadan stor kan hjärtats pumpförmåga försämras.
När ska man söka akut hjälp?
Varje minut har stor betydelse för prognosen, särskilt om kranskärlet är helt tilltäppt. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadan på hjärtat.
Om något av nedanstående symtom inte har en naturlig förklaring ska du ringa 112.
- obehag/tryck/smärta i bröstet, ofta med utstrålning mot armar, hals, käkar eller skulderblad.
- Illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning utan förklaring.
Värk i käkarna, tyngdkänsla och tryck i bröstet är typiska symtom på hjärtinfarkt hos både kvinnor och män.
Kvinnor och hjärtinfarkt
För kvinnor kan symtomen vara mer diffusa men bröstsmärtor är vanligt. Vanliga symtom är andnöd, illamående, trötthet, kallsvettning, yrsel och magsmärtor.
Diffusa symtom kan leda till att tiden till sjukvårdskontakt ökar.
I genomsnitt insjuknar kvinnor tio år senare än män av hjärtsjukdom och den bakomliggande faktorn för det anses vara det kroppsegna könshormonet östrogen.
Fram till omkring 55-års åldern har kvinnor generellt sett en hög nivå av det goda kolesterolet HDL (high density lipoprotein), men i samband med att östrogenet sjunker, sjunker också nivåerna av det skyddande kolesterolet och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar.
Behandling av hjärtinfarkt
Läkemedel - ACE-hämmare, betablockerare m.fl.
Det finns en mängd olika läkemedel som kan sättas in vid en hjärtinfarkt.
- acetylsalicylsyra och andra hämmare av blodplättarnas förmåga att bilda blodproppar
- nitroglycerin som vidgar blodkärlen och gör det lättare för hjärtat att arbeta
- ACE-hämmare vidgar blodkärlen, sänker blodtrycket och får hjärtat att arbeta lättare
- betablockerare som sänker pulsen och blodtrycket så att hjärtat kan arbeta lugnare och mer effektivt
- blodfettssänkare som minskar risken för återinsjuknande
Det kranskärl som har blivit tilltäppt bör öppnas så fort som möjligt. Ju tidigare det görs, desto snabbare kan blodflödet återställas och hjärtat återhämta sig.
Detta kan ske genom så kallad ballongvidgning, PCI och i enstaka fall med blodproppslösande medicin.
Kirurgiska ingrepp - PCI eller bypass
Vid PCI, ballongvidgning, förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet återställs.
I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, ett stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat.
En plastslang med en uppblåsbar ballong förs in i det kranskärl som har täppts till.
Ballongen fylls med vätska och vidgar kärlväggarna så att blodflödet återställs.
Ett metallnät, stent, håller kranskärlet utvidgat.
Bypassoperation
Finns det flera förträngningar, framförallt vid diabetes, görs ibland en kranskärlsoperation, så kallad bypassoperation. (se bilden nedan)
Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.
På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.
Blodådror från andra delar av kroppen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.
Så ställs diagnosen hjärtinfarkt
När en hjärtinfarkt misstänks är det viktigt att komma till sjukhus snarast möjligt. Ofta skickas ett EKG till sjukhuset redan från ambulansen.
Diagnostiken utgörs framför allt av EKG och blodprover (troponin). Den initiala EKG-bilden avgör om kranskärlsröntgen måste göras omedelbart
För att få en bra bild av hjärtinfarktens utbredning och eventuella skador på till exempel klaffar görs alltid en ultraljudsundersökning av hjärtat.
De flesta genomgår även en kranskärlsröntgen.
Går hjärtinfarkt att förebygga?
Det finns levnadsvanor som ökar risken att få hjärtinfarkt. Risken för hjärtinfarkt kan minskas med ändrade levnadsvanor.
Risken ökar med åldern och hjärtinfarkten kommer ofta tidigare hos män än hos kvinnor.
Orsaker till hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt orsakas till stor del av: rökning, ohälsosamma kostvanor, stress, fysisk inaktivitet, övervikt, blodfettsrubbningar, diabetes och högt blodtryck.
Obehandlade inflammatoriska sjukdomar kan också öka risken för hjärtinfarkt.
Påverkbara riskfaktorer
Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma levnadsvanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån.
- De egna och påverkbara riskfaktorerna bör ses över för att minska risken för att insjukna i hjärtinfarkt.
- Fundera på dina personliga och långsiktiga motiv för förändring.
- Uppmuntra gärna dina närstående att dela dina levnadsvanor, det kan ge bra stöd.
Fem risk- och friskfaktorer
De viktigaste delarna är en tidig start av eftervård/hjärtrehabilitering och en individuellt anpassad målsättning med fem delmål för:
Samtalsstöd - diagnosstöd
Vi erbjuder samtalsstöd för dig som är medlem och har haft en hjärtinfarkt.
Granskare
Mattias Ekström, docent i kardiologi.
Läs mer om Mattias Ekström
