Aortastenos
Aortastenos, förträngning i aortaklaffen, är en hjärtsjukdom som uppstår i hjärtklaffen mellan vänster kammare och kroppspulsådern - aortaklaffen. Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet, yrsel och bröstsmärtor. Behandlingen för symtomgivande aortastenos är öppen hjärtoperation eller kateterburen klaffimplantation (TAVI). Det viktiga är hitta sjukdomen i tid och bestämma den bästa tidpunkten för åtgärd.
![]()
Aortastenos medför att klaffens förmåga att öppna och stänga sig begränsas, vilket gör att blodet får svårt att passera ut från hjärtat till kroppspulsådern. Bilden visar klaffen i olika stadier av stenos. Längst till höger bikuspid klaff, ett medfött fel där aortaklaffen har två istället för tre klaffblad. Illustration: Karin Lodin.
Vanligt, allvarligt och behandlingsbart
Aortastenos är vanligt och den vanligaste hjärtklaffsjukdomen. Men behandlingsmöjligheterna har förändrats dramatiskt de senaste 15 åren.
Den första operationen i Sverige med den nya tekniken TAVI utfördes 2008. Aortastenos är behandlingsbart, allvarligt och går att påvisa med auskultation av erfaren läkare med stetoskop.
Så fungerar hjärtats klaffar
Ett friskt hjärta har fyra hjärtklaffar som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat till kroppens vävnader och organ.
Klaffarna fungerar som backventiler.
Om någon av hjärtklaffarna skadas eller drabbas av sjukdom måste hjärtat arbeta hårdare vilket leder till att det överbelastas.
Sjukdom i en hjärtklaff kan leda till läckage (-insufficiens) eller förträngning (-stenos).
Aortastenos är en förkalkad förträngning i aortaklaffen. Klaffen från hjärtat som öppnar ut till kroppens största blodkärl - artären och kroppspulsådern aorta.
Vanliga symtom vid aortastenos
De vanligaste symtomen vid aortastenos är att man har svårt att andas eller att man har ont i bröstet, vilket orsakar svårighet att utföra någon ansträngande fysisk aktivitet.
Symtomen kan också leda till yrsel och svimningar. I många fall finns det inga uppenbara symtom vid aortastenos. Då kallas det asymtomatisk aortastenos.
Aortastenos är lika vanligt bland män som bland kvinnor.
Kan skilja i symtom mellan män och kvinnor
Möjligen skiljer sig symtomen något mellan könen. Vilket kan förklara att kvinnor får diagnosen senare i förloppet och även senare åtgärder.
Kvinnor har ofta symtom som andfåddhet och svimning. Dessa symtom kan orsakas av flera tillstånd och sjukdomar. Vilket möjligen kan fördröja diagnosen av aortastenos.
Män har oftare det mer distinkta symtomet bröstsmärtor, vilket oftast uppfattas som ett akut symtom, och föranleder snabbare utredning.
"Förkalkning" begränsar hjärtat
Aortastenos kännetecknas av "förkalkning" - eller ansamlingar av kalkavlagringar vilket gör att klaffens förmåga att helt öppna och stänga sig begränsas. Detta gör att blodet får svårt att passera ut från hjärtat till den stora artären kroppspulsådern.
Aortastenos är en fortskridande sjukdom, vilket får till resultat att patienterna ofta anpassar sig till sina symtom och deras nivå av aktivitet minskar.
Symtomen vid aortastenos liknar många av symtomen vid andra former av hjärtsjukdom eller lungsjukdom.
Så sätts diagnosen
När en läkare lyssnar med stetoskop över bröstkorgsväggen kan man särskilja ett tydligt blåsljud som väcker misstanke om aortastenos.
Diagnosen kan därefter säkerställas med ekokardiografi – ultraljud av hjärtat.
Ett blodprov kan samtidigt visa om hjärtat är påverkat av förträngningen av aortaklaffen.
"Hjärtats tårar"
Blodprovet heter NT-proBNP. Det kallas ibland för ”hjärtats tårar” och är ett prov för att påvisa hjärtsvikt.
Personer över 65 år som söker vård på grund av andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, svimning eller yrsel bör undersökas för tillståndet.
Aortastenosens svårighetsgrad delas in i:
- Lindrig
- Måttlig
- Uttalad
Uttalad aortastenos med symtom bör opereras. Patienter utan symtom följs med täta kontroller på hjärtmottagning.
Flertal undersökningar
Vid utredningen av aortastenos kan flera undersökningar bli aktuella. diagnos.
- Ekokardiografi: ultraljud av hjärtat visar hur hjärtat arbetar och hjärtklaffarnas funktion och utseende.
- Lungröntgen: Visar hjärtats elektriska aktivitet och där kan man se tecken på förtjockning av hjärtmuskeln som tecken på ökat hjärtarbete vid trång aortaklaff. Ekokardiografi används för att värdera om svårighetsgraden är lindrig, måttlig eller uttalad.
- Kranskärlsröntgen: För att påvisa eventuell samtidig kranskärlsjukdom
- Datortomografi kranskärl: Som alternativ till kranskärlsröntgen. Används vid låg risk för kranskärlsjukdom.
- NT-proBNP: Normala eller tydligt förhöjda värden kan påverka val av tidpunkt för operation.
Behandling vid aortastenos
Svår aortastenos kan inte botas med läkemedel. Den enda effektiva behandlingen är en hjärtklaffsoperation där man ersätter aortaklaffen.
Läkemedel används dock för att påverka riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter.
Flera olika metoder
Det finns flera olika typer av metoder för hjärtklaffsoperationer, varav de vanligaste är TAVI (insättning av ny hjärtklaff, innanför den gamla, via ljumsken) och öppen hjärtkirurgi.
TAVI
TAVI är den metod som har ökat de senaste 15 åren. Metoden har inneburit att äldre och sjukare patienter har kunnat erbjudas hjärtklaffbyte.
Öppen hjärtkirurgi
Vid öppen hjärtkirurgi väljer man att byta den gamla förkalkade klaffen mot en ny klaffprotes.
Den nya klaffprotesen kan vara mekanisk ell biologisk. Valet av protes styrs mest av patientens ålder.
Yngre patienter
Yngre patienter får oftast en mekanisk klaffprotes på grund av dess långa livslängd.
Dock kräver en mekanisk klaffprotes kontinuerlig och noggrann kontroll med så kallad blodförtunnande behandling, oftast warfarin.
Granskare
Peter Vasko, hjärtläkare, Linköping.
17 maj 2026.