Ateroskleros - orsaker och symtom

Det här händer vid åderförkalkning - högt blodtryck viktig orsak

Sjukdomen börjar oftast med en skada i intiman, kärlets innervägg. Intiman är det innersta av de tre lagren i blodkärlens väggar.

Det innersta lagret är både en barriär och kontaktpunkt mellan blodet och kärlväggen. Där pågår det många processer, här sköts både kärlvidgning och sammandragning, och blodstillning ifall det blir en skada.

Högt blodtryck

Ofta kan skadan uppstå när ett högt blodtryck gör att det innersta skyddet i kärlet går sönder.

Då tränger det onda kolesterolet, LDL, in. Vita blodkroppar anländer för att reparera skadan.

Inflammation

Är det mycket LDL i blodbanan så blir det en ojämn kamp och istället blir det en kronisk inflammation som växer över tid.

Kroppen försöker då att begränsa det främmande fettet och inflammationen.

Det gör den genom att muskelcellerna i blodkärlen växer över fettet som ett skyddande lager, en sorts ”kappa”.

Plack

En ansamling av LDL och vita blodkroppar kan te sig som en utbuktning inåt i kärlet ett så kallat plack.

I ett plack kan även kalk ansamlas därav namnet åderförkalkning. Det är en långsam process som kan pågå i 15 år eller mer innan symtom uppstår.

Redan hos 30-åringar kan man se antydan till plack och i 40–50-årsåldern tar processen fart på riktigt.

Kärlen blir trånga - stenos och infarkt, tillfällig eller långvarig syrebrist.

Ett plaque som växer gör att blodkärlet förlorar sin smidighet och elasticitet.

Därmed kan inte lika mycket blod passera genom pulsådrorna. Blir plaquet ytterligare förstorat så kan det ge upphov till en förträngning. Då kallas det för en stenos. Det kan orsaka tillfällig syrebrist med symtom men utan långvarig skada.

Akut infarkt

Det mest akuta är när ett plaque blir så inflammerat att det brister.

• Då brister det ut i kärlbanan och kroppen tror att det är en skada som kan orsaka blödning.
• Då vill kroppen stoppa blödningen och det kan bildas en blodpropp.

Tyvärr kan detta istället skada kroppen genom att det blir stopp i kärlet med akut syrebrist, till exempel i hjärtmuskeln eller i hjärnan, då kan syrebristen orsaka en infarkt, till exempel hjärtinfarkt eller hjärninfarkt.

Två allvarliga tillstånd som kräver skyndsam handläggning.

Hur processen utvecklas

• Högt blodtryck
• Skada och inlagring: När artärens innersta lager skadas, tränger LDL-kolesterol in och fastnar.
• Inflammation:  Kroppen reagerar på fettet med en inflammation, där vita blodkroppar försöker äta upp fettet men istället dör och bidrar till att placket växer.
• Plackbildning:  Fettet förkalkas och bindväv bildas, vilket skapar hårda, trånga "plack" som försvårar blodflödet.
• Riskfaktorer:  Rökning, högt blodtryck, höga blodfetter (LDL), diabetes, bukfetma, stress och arvsanlag påskyndar denna process. 

Vid ateroskleros har det uppstått en skada i innersta kärlväggen där sårbildningen leder till inflammation och inlagring av inflammatoriska celler, fett och så småningom även kalk.. Illustration: Karin Lodin

Drabbar de stora och medelstora blodkärlen

Åderförkalkning drabbar framförallt de stora och medelstora blodkärlen som stora kroppspulsådern (aorta), hjärtats kranskärl och de stora ben- och halskärlen.

Ibland kan ateroskleros leda till att det bildas blodproppar som kan orsaka allvarliga sjukdomar.

I hjärtat kan det visa sig som kärlkramp, blodpropp i hjärtats kranskärl (hjärtinfarkt) eller som nedsatt hjärtfunktion (hjärtsvikt).

Kan orsaka stroke

I hjärnan kan blodproppen orsaka stroke som kan leda till förlamning i hela eller delar av den ena kroppshalvan.

Ateroskleros i benen kan leda till benartärsjukdom, fönstertittarsjuka, där blodtillförseln i stora kärl i benen är försvagad.

Om blodtillförseln helt avbryts kan det bli nödvändigt med amputation.

Riskfaktorer bakom ateroskleros

Orsaken och riskfaktorerna för ateroskleros kan vara:

• ärftliga faktorer
• hög ålder
• högt blodtryck
• rökning
• höga blodfetter, framförallt LDL
• kosten
• bukfetma
• för lite motion
• diabetes
• stress
• inflammation.

Åderförkalkning och åderförfettning

Åderförkalkning och åderförfettning används ofta som synonymer för att beskriva samma medicinska tillstånd – ateroskleros.

Det är samma process där fett, kalk och andra ämnen ansamlas på insidan av blodkärlen över tid, vilket resulterar i förträngningar och minskad elasticitet i kärlväggen.

Den medicinska termen för detta tillstånd är således ateroskleros, vilket inkluderar förändringar i blodkärlen som inte enbart är relaterade till fettansamling utan även involverar inflammation och andra komplexa processer.

Vilka är symtomen på ateroskleros?

Ateroskleros ger inga symtom i tidigt skede.

Sjukdomen är ett resultat av flera års högt blodtryck med skador på kärlväggens innersta lager som leder till ansamling av fett och kolesterol och det kan ta många år innan man känner av den.

Symtomen kommer först när kärlet blir tillräckligt trångt eller när det sker en akut försämring med bristning av plauqet.

Män drabbas tidigare

De flesta med ateroskleros är äldre människor, men förkalkningen kan börja också i tidig ålder.

Män drabbas oftast cirka tio år tidigare än kvinnor.

Ateroskleros är en så kallad systemsjukdom som påverkar samtliga kroppens kärl och symtomen varierar med vilket organ som drabbats.

Det innebär också att patienter med ateroskleros ofta kommer i kontakt med olika läkare för sina symtom.

Hur ställs diagnosen?

Ultraljudsundersökning eller kontraströntgen är vanligast för att undersöka blodkärl där man misstänker åderförkalkning.

Vid kontraströntgen injiceras ett färgämne i artären. Färgämnet syns på röntgenbilderna och visar på eventuella förträngningar.

Även datortomografi, magnetkamera och isotopundersökningar kan användas för att se om åderförkalkningen orsakat skada på någon kroppsdel.

Mätning av blodtrycket i kärlen, blodsocker och blodfetter hör också till undersökningsmetoderna.

Även njurar drabbas av ateroskleros och då kan ett tidigt tecken var ökning av äggvita i urinen, som kan påvisas med så kallad urin kreatinin/albumin kvot.

Behandling vid ateroskleros

Att förändra sina levnadsvanor är grunden både för att förebygga och behandla hjärt- kärlsjukdomar.

I förändringarna ingår:

• rökstopp
• regelbunden fysisk aktivitet
• nyttig kost
• viktnedgång
• minskad stress.
• följa blodtrycket i hemmet
• sömnkvalitet
• begränsa alkoholkonsumtionen.

Oftast kombineras förändringar av levnadsvanor med läkemedel för att sänka blodtrycket och för att sänka blodfetterna. 

Läs mer om Levnadsvaneförändringar

Läkemedelsbehandling

Vid ateroskleros används främst läkemedel mot riskfaktorer som diabetes och högt blodtryck, blodfettsänkande mediciner och blodförtunnande läkemedel.

Den förträngning som redan finns kan till och med minska vid kraftfull behandling med blodfettsänkande läkemedel.

Ibland måste man också ta till kirurgiska ingrepp.

Kirurgi - PCI och bypass

Operation av det drabbade blodkärlet kan skapa bättre blodflöde och minska risken för allvarligare sjukdom.

De kirurgiska alternativen är ballongvidgning (PCI) och bypassoperation.

Ballongvidgning (PCI)

Vid ballongvidgning förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång.

I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, en så kallad stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Bypassoperation

Vid bypassoperation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Rehabilitering och prevention

Förändring av levnadsvanor är grundläggande vid rehabilitering av hjärt- kärlsjukdomar.

I förändringarna ingår rökstopp för den som röker, ökad fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring och stresshantering.

• rökstopp
• regelbunden fysisk aktivitet
• att hålla koll på blodtrycket och på kolesterolvärdet

De är faktorer som har betydande effekt på risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom.

För att uppnå bestående livsstils- och levnadsvaneförändringar arrangerar Riksförbundet HjärtLungs föreningar en mängd olika aktiviteter som kan vara till stor hjälp.

Granskare:

Peter Vasko, hjärtläkare, Linköping.
Granskat mars 2026.