Kärlkramp - en av de vanligaste sjukdomarna

Kärlkramp beror på en förträngning i hjärtats kranskärl, de blodkärl som förser hjärtat med syre. Blodflödet till hjärtat blir nedsatt. Förträngningen orsakas av åderförfettning. Vanliga symtom är ett tryck i bröstet vid ansträngning. Smärtan kan vara mycket stark och stråla ut i vänster arm, men även i höger arm, halsen eller ryggen.

Åderförfettningen innebär att blodfetter och blodkroppar har lagrats i den inre kärlväggen under en längre tid. För att detta ska vara möjligt krävs någon liten skada på den inre kärlväggen. Skadan på kärlväggen kan uppstå av till exempel högt blodtryck.

Rökning och höga blodfetter anses vara de två största enskilda riskfaktorerna för att drabbas av angina pectoris.

Högt blodtryck, diabetes, dåliga matvanor med övervikt och stress är andra orsaker till kärlkramp. Blodbrist, hjärtklappning och hjärtförstoring kan också utlösa eller förvärra sjukdomen.

Kärlkramp indelas i två kategorier. Den kan antingen vara stabil eller instabil.

Stabil kärlkramp

Stabil kärlkramp kännetecknas av att den håller sig oförändrad under en längre tid. Tillståndet uppstår när en bestående åderförkalkning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt. 

Kärlet har helt enkelt blivit för trångt för att leverera tillräckligt med syre till hjärtmuskeln. De inlagrade blodfetterna och blodkropparna har bäddats in bindväv vilket gör att ”såret” på insidan av kärlet är stabilt.

Instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp innebär en försämring av tidigare stabil kärlkramp eller nytillkomna besvär. Instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och ofta ett förstadium till hjärtinfarkt.

Vid instabil kärlkramp är ”såret” på insidan av kärlväggen ännu inte omvandlat till bindväv. Det gör att det lättare kan spricka.

Om det spricker så frisätts substanser ut i kranskärlet som kan sätta igång kroppens blodlevringssystem. Då kan det bildas en blodpropp som helt kan sätta igen kärlet och därigenom orsaka en hjärtinfarkt.

I mer sällsynta fall kan kärlkramp bero på en krampaktig sammandragning i ett kranskärl utan tidigare förträngningar. Även i dessa fall hindras tillräckligt med blod att komma in i hjärtat.

Symtom vid kärlkramp

Vanliga symtom är ett tryck och trånghetskänsla i bröstet vid ansträngning. Smärtan kan vara mycket stark och stråla ut i vänster arm, men även i höger arm, halsen eller ryggen. Man kan också få svårt att andas.

Symtomen kan vara över efter några minuter eller fortsätta som ett långvarigt molande.

Det kan vara fysisk eller psykisk ansträngning som utlöser kärlkrampen. Kyla och blåst kan förvärra situationen.
Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symtomen plötsligt förändras. Smärtan blir svårare och utlöses vid mindre ansträngning eller i vila.

Hur ställs diagnosen?

Ett EKG kan direkt påvisa en stor hjärtinfarkt. Men instabil kärlkramp är svårare att se på EKG. Det är ett speciellt blodprov som heter Troponin som kan visa på instabil kärlkramp eller mindre hjärtinfarkt.

Blodprover kan även visa på blodbrist, diabetes, förhöjda blodfetter, njursjukdom eller hjärtsvikt.

Vidare kan det behövas arbetsprov på motionscykel eller löpband tillsammans med EKG, eventuell kranskärlsröntgen, ultraljud på hjärtat, så kallade ekokardiografi och magnetkameraröntgen.

Behandlingsmöjligheter vid kärlkramp

Läkemedel

Kärlkramp kan behandlas med hjälp av läkemedel och operationer. Man ger ofta läkemedel som syftar till att minska påfrestningarna på hjärtat och öka blodflödet i kranskärlen. Men även förändring av levnadsvanor kan påverka utvecklingen av kärlkramp.

Ett annat syfte är att minska risken för allvarliga hjärt-kärlbesvär i framtiden, främst hjärtinfarkt..

Sådana läkemedel kan vara acetylsalicylsyra (exempelvis Trombyl), blodfettsänkare och blodtrycksmedicin såsom betablockerare, ACE- hämmare och kalciumflödeshämmare.

Kirurgi

Kirurgi, ballongvidgning, PCI, för att vidga kärlförträngningen

Om läkemedelsbehandling inte räcker för att vidga kranskärlen, kan man göra ett operativt ingrepp. Vanligast är att man gör ballongvidgning, PCI, för att vidga kärlförträngningen.

Vid denna operation förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång. I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Finns det flera eller på annat sätt svåråtkomliga förträngningar kan man istället göra en kranskärls- eller bypassoperation.

Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Rehabilitering och prevention vid kärlkramp

Det finns de som har blodfettsrubbningar med för höga kolesterolvärden på grund av ärftliga faktorer. Men de flesta kan påverka sina värden med olika levnadsvaneförändringar som motion, rökstopp och bra kost. Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för åderförfettning.

Utan ändrade levnadsvanor kan värdet av läkemedelsbehandling och kirurgiska ingrepp vara begränsat.

Går sjukdomen att förebygga?

Kranskärlssjukdom orsakas till stor del av: rökning, ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes. Försök att undvika stress då det belastar hjärtat i onödan.

Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån. De egna, påverkbara riskfaktorerna bör ses över för att minska risken för att insjukna i kranskärlssjukdom.

Försök hitta motivationen till förändring genom att tänka på dina egna personliga och långsiktiga skäl till varför du vill göra förändringar. Uppmuntra gärna dina närstående att dela dina levnadsvanor, det kan ge bra stöd.

De viktigaste delarna är en tidig start av eftervården och en individuellt anpassad målsättning med fem delmål för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter.

Granskat av hjärtläkare Peter Vasko.

Hjärtguiden

I Hjärtguiden kan du läsa om faktorer som påverkar din sjukdom. Hjärtguiden finns också som broschyr med din Hälsoplan som du kan ta med dig varje gång du träffar vårdpersonal på sjukhuset och i primärvården.

Läs mer om kranskärlssjukdom och eftervård i Hjärtguiden

I Hjärtguiden kan du läsa om faktorer som påverkar din sjukdom. Hjärtguiden finns också som broschyr med din Hälsoplan som du kan ta med dig varje gång du träffar vårdpersonal på sjukhuset och i primärvården.

Läs mer om kranskärlssjukdom och eftervård i Hjärtguiden

Ballongvidgning och bypass-operation

I den här foldern kan du läsa Anders berättelse om när han genomgick först en ballongvidgning och sedan en bypass-operation. Foldern innehåller också information om vad ingreppen innebär och vart du kan vända dig om du behöver råd och stöd.

Ballongvidgning: Allt du velat fråga om PCI

I den här foldern kan du läsa Anders berättelse om när han genomgick först en ballongvidgning och sedan en bypass-operation. Foldern innehåller också information om vad ingreppen innebär och vart du kan vända dig om du behöver råd och stöd.