Hjärtrytmrubbningar - arytmi

Arytmi är samlingsnamnet på tillstånd som innebär att hjärtats rytm inte är normal. Rubbningar i hjärtrytmen kan yttra sig som att hjärtat går för fort (takykardi), för långsamt (bradykardi) eller oregelbundet som vid exempelvis förmaksflimmer. Arytmier kan ge symptom i form av hjärtklappning, yrsel, svimning, trötthet, bröstsmärta och nedsatt kondition. Behandlingen utgörs oftast av läkemedel, men olika ingrepp såsom kateterablation eller implantation av hjärt-device kan bli aktuell. 

Hjärtats normala kallas sinusrytm efter den struktur i hjärtat som normalt styr rytmen, sinusknutan.

Symtom på hjärtrytmrubbningar

Rubbningar i hjärtrytmen ger dock inte alltid symptom, vilket får till följd att långvariga och ibland allvarliga rubbningar i hjärtrytmen inte alltid är diagnosticerade då de vid avsaknad av symptom inte ger någon anledning att söka vård. Ibland kan rubbningar i hjärtrytmen upptäckas av en tillfällighet, till exempel när en individ undersöks inom sjukvården av annan orsak.

Omvänt kan sägas att upplevelse av hjärtklappning inte alltid innebär att det finns en rubbning i hjärtrytmen, men symptomen kan motivera utredning för att ta reda på det.

Behandling av arytmier

Behandlingen av arytmier har förändrats på flera sätt de senaste decennierna. Bland annat gäller dels utveckling och tillämpning av kateterburen behandling, som ger möjlighet till detaljerad undersökning av hjärtats elektriska egenskaper och även möjlighet till behandling (ablation).

Även utvecklingen av lite större kirurgiska ingrepp för hjärtrytmen har utvecklats.

Vidare har intresset för och behandlingen av förmaksflimmer ökat stort de senaste åren, som exempel på detta kan nämnas att antalet patienter som behandlas med proppförebyggande läkemedel vid förmaksflimmer har i princip dubblerats i Sverige under 10-talet. Detta har i mycket drivits av tillgången på en ny generation av läkemedel.

Utvecklingen av olika implantat för behandling och utredning av hjärtrytm, såsom pacemaker, defibrillator och EKG-inspelare har också varit slående.

På senare år har också den tekniska utvecklingen inneburit att det finns ett stort utbud av utrustningar, till exempel smarta klockor, mobiltelefoner och andra pulsmätare, som gjort det möjligt för individen att undersöka sin hjärtrytm utan att först kontakta sjukvården.

Denna utveckling märks redan i sjukvården och kommer sannolikt få en större plats i framtiden, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.

Orsaken till rubbningar i hjärtrytmen

Orsaken till rubbningar i hjärtrytmen är flera. Ofta är arytmier en konsekvens av påverkan på hjärtat och cirkulationen av andra sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt, klaffsjukdom och högt blodtryck.

Dessa sjukdomar påverkar hjärtat genom skada eller belastning på hjärtvävnaden vilket kan ändra förutsättningarna för den elektriska aktiviteten och därmed ge upphov till arytmier.

Även åldrande i sig påverkar hjärtat på liknande sätt med större risk för arytmier.

I mer sällsynta fall kan arytmier orsakas av ärftliga sjukdomar. Slutligen kan arytmier också uppstå hos individer som tillsynes är helt friska i hjärtats struktur.

Undergrupper av arytmier:

Takykardi: för snabb hjärtrytm

Rubbningar i rytmen innebär i vissa fall att hjärtat slår för snabbt. Denna typ av rytmrubbningar kallas takykardier. Detta definieras som att pulsen är över 100 slag per minut. Undantag är förstås den normala höjningen av pulsen som ses vid fysisk aktivitet och stress som är normal.

Takykardier kan ge symptom i form av hjärtklappning, yrsel, svimning, trötthet och andfåddhet. Ibland märks inga symptom alls, särskilt vid korta episoder av takykardi.

Vid långvarig, ihållande takykardi finns det en stor risk att hjärtat efter hand blir påverkat med nedsatt funktion vilket kallas hjärtsvikt. I denna situation kan hjärtsvikts-symptomen vara det som gör att individen söker vård om själva takykardin inte ger så mycket symptom.

Hjärtsvikten brukar i dessa fall gå tillbaka när arytmin behandlas.

Det finns flera olika arytmier som kan ge takykardi och en vanlig indelning är att ange vilken del av hjärtat den kommer ifrån, det vill säga förmak eller kammare.

Takykardier som kommer från hjärtats kammare anses vara allvarligare sjukdomar och är också oftare förknippade med allvarligare bakomliggande sjukdomar.

Några vanliga arytmier som kan ge takykardi är förmaksflimmer, förmaksfladder, AV-nodal återkopplingstakykardi och kammartakykardi.

Behandling av takykardier

Takykardier kan behandlas på flera olika sätt. Det finns olika manövrar såsom krystning eller djupa andetag som i vissa fall kan provas för att få takykardin att sluta.

I många fall slutar också arytmin av sig själv. Många behöver dock stående eller tillfälliga läkemedel för att sänka pulsen.

Vid bestående takykardi som ger mycket symptom kan man i många fall göra en så kallad elkonvertering för att normalisera rytmen.Elkonvertering ger dock sällan långvarigt bot mot arytmier utan är en mer eller mindre tillfällig normalisering av hjärtrytmen.

Många takykardier kan också behandlas med kateterablation vilket syftar till mer definitiv symptomlindring.

En del takykardier såsom förmaksflimmer och förmaksfladder innebär också en ökad risk att drabbas av stroke och andra proppar varför individer med högre ålder eller andra riskfaktorer skall rekommenderas proppförebyggande behandling.

Bradykardi: för långsam hjärtrytm

När pulsen är för låg kallas det för bradykardi och allmänt används definitionen att pulsen är lägre än 50 slag per minut. Vid många tillfällen, särskilt nattetid och hos vältränade individer, kan pulsen vara lägre än 50 per minut utan att det rör sig om sjukdom.

Bradykardier kan bland annat ge symptom i form av trötthet, svimning, nedsatt ork, andfåddhet och yrsel.

De två vanligaste sjukdomarna som ger bradykardi heter AV-blockering och sjuk sinusknuta. I

båda dessa fall finns påverkan på delar av hjärtats elektriska system som gör att impulser inte alstras så ofta som behövs eller inte fortleds så snabbt som behövs. Dessa två sjukdomar kan ibland också ge uppehåll i hjärtrytmen vilket ger en risk för svimning om de är längre än 3-4 sekunder.

Ett annat sätt sjukdomen kan yttra sig på är att pulsen inte ökar som den skall vid ansträngning.

Behandling av bradykardier

Behandling av bradykardier innebär i första hand att påvisa och åtgärda bakomliggande faktorer, vilket kan vara läkemedelsbehandling som sänker pulsen för mycket eller hormonell påverkan såsom låg ämnesomsättning.

Ofta beror sjukdomen på nedsatt funktion i hjärtats elektriska system.

Då det inte finns någon enkel läkemedelsbehandling i tablettform som höjer pulsen behövs oftast pacemaker-behandling vid symptomgivande bradykardier.

Pacemaker-behandling är särskilt viktig vid den sjukdom som heter AV-block, då behandlingen förbättrar prognosen vid högre grader av sjukdomen även om det inte finns symptom.

Extraslag

Extraslag innebär att det kommer ett hjärtslag lite tidigare än det väntade slaget, och extraslaget har uppstått någon annanstans i hjärtat än i det ordinarie elektriska systemet.

Extraslag delas in deras ursprung, det vill säga om de kommer från förmaken eller kammaren. Extraslag ger långt ifrån alltid symptom och förekommer i princip hos alla vuxna men i varierande omfattning. Antalet extraslag ökar med åldern.

I de flesta fall är alltså extraslag helt godartat, men om det finns en väldigt stor mängd extraslag hos en individ kan detta vara kopplat till andra hjärtsjukdomar med försämrad prognos och behöver i vissa fall utredas.

Förmaksflimmer

Hjärtstopp – när hjärtat stannar

Något av det mest dramatiska tillstånd som kan drabba oss, att hjärtat stannar, beror ofta på rubbningar i hjärtrytmen.

I majoriteten av fallen av hjärtstopp är det hjärtsjukdom som ligger bakom och orsakar en allvarlig rubbning i hjärtrytmen som gör att hjärtat inte längre ger blodcirkulation. En vanlig bakomliggande orsak är förträngningar eller stopp i hjärtat egna blodkärl, kranskärlen.

Även andra sjukdomar utanför hjärtat, som påverkar vår andning, kan orsaka hjärtstopp. Exempel på detta är kvävning, drunkning och överdoser av narkotika som kan leda till andningsstopp som i sin tur leder till hjärtstopp på grund av syrebrist.

Så ställs diagnosen

Misstanke om att det finns en rubbning i hjärtrytmen kan man få med så enkla medel som att ta pulsen. Om pulsen exempelvis är oregelbunden så kan detta bero på en arytmi såsom förmaksflimmer.

EKG-undersökning

För att vara säker på att det finns en rubbning i hjärtrytmen behövs en EKG-undersökning. EKG betyder ElektroKardioGram och innebär att hjärtats elektriska aktivitet registreras, oftast på kroppsytan.

På EKG kan men se hur många slag per minut som hjärtat gör och vilken typ av rytm hjärtat har. Även annan information som till exempel om delar av hjärtat är förstorat eller tidigare skadat kan ses på EKG.

Ofta börjar en utredning med att ta ett EKG på en mottagning. Denna typ av EKG är ofta av hög kvalitet men registrerar bara hjärtrytmen under några sekunder.

Det innebär att arytmier som är kroniska är lätta att hitta på detta sätt, men arytmier som förekommer kortvarigt och glest är ofta en större utmaning att diagnosticera. Nästan alltid krävs då någon typ av långtids-EKG.

Långtids-EKG

Långtids-EKG innebär att man med hjälp av en bärbar utrustning spelar in hjärtrytmen kontinuerligt eller i episoder, till exempel när det finns symptom. Undersökningarna kan pågå från 24 timmar upp till flera veckor. I de flesta fall granskas undersökningen efter att den lämnats åter.

Ultraljudundersökning

Om en arytmi diagnosticerats leder det ofta till att andra utredningar av hjärtat är nödvändiga, eftersom många arytmier har koppling till andra hjärtsjukdomar.

Den vanligaste utredningen är ultraljud, som ger information om hjärtrummens storlek, hjärtat pumpförmåga och klaffarnas funktion.

Magnetkamera

En annan bildmetod för hjärtat är magnetkamera. Även arbets-EKG och kranskärlsröntgen är undersökningar som ibland är nödvändiga vid utredning av arytmier.

Behandlingsmöjligheter vid rytmrubbning

Första behandlingsalternativet vid arytmi är rytmstabiliserande läkemedel. När hjärtats rytm stabiliseras med antiarytmika, minskas även risken för nya flimmerattacker.

Svarar inte arytmipatienten på läkemedel, finns det idag en rad andra behandlingsmetoder.

Elkonvertering

Elkonvertering är en elbehandling för att behandla rytmrubbningar i hjärtats förmak.

Ablation 

Återkopplingstakykardi behandlas framgångsrikt med ablation. 

Ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Speciella elektroder förs in i det området i hjärtat som orsakar hjärtrusningen.

Ofta handlar det om en medfödd extra elektrisk förbindelse som kan tas bort.

Med hjälp av EKG från insidan av hjärtat kan hjärtläkaren se att elektroden ligger i exakt läge och därefter bränna bort den extra ledningsbanan

Ablation betyder "att ta bort". Kateterablation innebär att man med en speciell elektrokateter avger värme (radiofrekvensenergi) eller kyla (cryo) mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen.

Läs mer om elkonvertering och ablation

Behandling med implanterbar defibrillator, ICD

Rehabilitering och prevention

Vikten av en bra livsstil

Forskare är idag överens om vikten av se över sin livsstil för att behandlingsresultaten vid hjärtsjukdom ska bli bra.

Det gäller till exempel:

Erfarenheten visar att det ofta är svårt att på egen hand förändra sitt beteende på ett bestående sätt. Riksförbundet HjärtLung har därför byggt upp olika gruppaktiviteter i sina lokalföreningar.

Texten granskad av Johan Engdahl, överläkare och docent i kardiologi.

Läs mer om Hjärtrytmrubbningar

I den här foldern kan du läsa Leifs berättelse om hur han hanterar sin sjukdom. Foldern innehåller också information för dig som undrar över vad det innebär att leva med arytmi och vart du kan vända dig för att få råd och stöd.

I den här foldern kan du läsa Leifs berättelse om hur han hanterar sin sjukdom arytmi. Foldern innehåller också information för dig som undrar över vad det innebär att leva med arytmi och vart du kan vända dig för att få råd och stöd.