Arytmi är samlingsnamnet på tillstånd som har det gemensamt att hjärtats rytm inte är den normala sinusrytmen, det vill säga hjärtats normala regelbundna hjärtslag. Vid förmaksflimmer är symtomen hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm, försämrad arbetsförmåga, andnöd, svullna ben, yrsel eller svimning. För snabb hjärtrytm, takykardi, ger symtom som yrsel, stroke och i värsta fall hjärtstopp. Vid för långsam hjärtrytm, bradykardi, är symtomen ofta trötthet och yrsel.
Arytmi är samlingsnamnet på en mängd tillstånd som har det gemensamt att hjärtats rytm inte är den normala sinusrytmen, det vill säga hjärtats normala regelbundna hjärtslag.
Hjärtrytmrubbning eller arytmi är en störning i hjärtats rytm. Hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet.
Orsaken till arytmier är att de elektriska signalerna i hjärtat inte fungerar som de ska.
Det finns idag en rad olika metoder för att bota eller lindra symtomen.
För snabb hjärtrytm kallas takykardi; hjärtat får inte tillräckligt med blod mellan slagen. Snabb hjärtrytm ger symtom som yrsel, stroke och i värsta fall hjärtstopp.
Vid för långsam hjärtrytm, bradykardi, kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med syre i kroppen. Symtomen är ofta trötthet och yrsel.
Två vanliga former av arytmier är AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT) och förmaksflimmer (FF).
Bland yngre patienter är AVNRT vanligast. Återkopplingstakykardi behandlas framgångsrikt med ablation. (Se nedan)
Under takykardi-episoderna när hjärtat slår för fort kan hjärtfrekvensen nå över 200 slag per minut.
Detta ger symtom i form av hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, angina och hjärtinfarkt. AVNTR behandlas framgångsrikt med ablation.
Risken för förmaksflimmer ökar med åldern. Mer än femton procent av alla över 65 år riskerar att få den här störningen i hjärtats rytm, men vissa kan få förmaksflimmer redan i 20-årsåldern.
Orsakerna är bara delvis kända, men det finns ett starkt samband mellan förmaksflimmer och andra hjärt- kärlsjukdomar.
En del hjärtrytmrubbningar är ärftliga och har kunnat påvisas i vissa släkter.
Att hjärtat plötsligt slår ett extraslag är inget ovanligt och det är ofta helt ofarligt.
Men kraftiga ihållande rytmrubbningar i hjärtats kammare, kan ge så svåra symtom att det i värsta fall leder till hjärtstopp.
Symtomen på förmaksflimmer är hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm, försämrad arbetsförmåga, andnöd, svullna ben, yrsel eller svimning.
För snabb hjärtrytm, takykardi, ger symtom som yrsel, stroke och i värsta fall hjärtstopp.
Vid för långsam hjärtrytm, bradykardi, är symtomen ofta trötthet och yrsel.
Rytmrubbningar i hjärtat kan oftast konstateras med manuell pulskontroll, ultraljud eller med elektrokardiografi (EKG)-undersökning. Oftast görs ett långtids- EKG som spelar in hjärtrytmen under 24 timmar.
I vissa fall krävs undersökning med ultraljud, magnetkamera eller en kranskärlsröntgen för att fastställa orsaken till rytmrubbningen.
Första behandlingsalternativet vid arytmi är rytmstabiliserande läkemedel. När hjärtats rytm stabiliseras med antiarytmika, minskas även risken för nya flimmerattacker.
Svarar inte arytmipatienten på läkemedel, finns det idag en rad andra behandlingsmetoder.
Elkonvertering är en elbehandling för att behandla rytmrubbningar i hjärtats förmak.
Återkopplingstakykardi behandlas framgångsrikt med ablation.
Ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Speciella elektroder förs in i det området i hjärtat som orsakar hjärtrusningen.
Ofta handlar det om en medfödd extra elektrisk förbindelse som kan tas bort.
Med hjälp av EKG från insidan av hjärtat kan hjärtläkaren se att elektroden ligger i exakt läge och därefter bränna bort den extra ledningsbanan
Ablation betyder "att ta bort". Kateterablation innebär att man med en speciell elektrokateter avger värme (radiofrekvensenergi) eller kyla (cryo) mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen.
Läs mer om elkonvertering och ablation
Behandling med implanterbar defibrillator, ICD, är en beprövad metod för att förhindra snabba, livshotande hjärtrytmrubbningar från kamrarna.
Den inopererade defibrillatorn beräknar tiden mellan varje hjärtslag och kan på några sekunder upptäcka ett kammarflimmer.
Med hjälp av inopererade tunna sladdar i hjärtat, ger apparaten en elektrisk chock som slår ut kaoset i hjärtat och får det att återgå till normal rytm.
Behandlingen används huvudsakligen i förebyggande syfte där patienten visat tydliga risker på att drabbas av rytmrubbningar.
En tredje behandling vid hjärtrytmrubbningar kallas pacemaker.
En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn och stabil rytm.
Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är för långa pauser mellan hjärtslagen, eller för långsam hjärtrytm.
Forskare är idag överens om vikten av se över sin livsstil för att behandlingsresultaten vid hjärtsjukdom ska bli bra.
Det gäller till exempel:
Erfarenheten visar att det ofta är svårt att på egen hand förändra sitt beteende på ett bestående sätt. Riksförbundet HjärtLung har därför byggt upp olika gruppaktiviteter i sina lokalföreningar.
I den här foldern kan du läsa Leifs berättelse om hur han hanterar sin sjukdom arytmi. Foldern innehåller också information för dig som undrar över vad det innebär att leva med arytmi och vart du kan vända dig för att få råd och stöd.
