Benartärsjukdom - fönstertittarsjuka, kritisk ischemi

Vad är benartärsjukdom?

Benartärsjukdom innefattar förträngningar i pulsådrorna till benen och i benen, och indelas i de med claudicatio – fönstertittarsjuka och de med kritisk ischemi.

Många har också förträngningar som inte ger några symptom. 

Fönstertittarsjuka - kärlkramp i benen

Vid claudicatio intermittens, kärlkramp i benen, eller fönstertittarsjuka kan det göra ont i benen när du anstränger dem, till exempel går en kortare sträcka.

Det beror på förträngningar i kärlen vilket gör att blodet har svårt att passera till musklerna som då får för lite blod för att kunna arbeta som de ska.

Förträngningarna i pulsådrorna beror på åderförkalkning, eller åderförfettning, som är en inflammatorisk process där kärlväggarna blir stela och tjockväggiga vilket hindrar ett normalt blodflöde. 

Vid kritisk ischemi har man så pass uttalade förträngningar i kärlen att fötterna och benen inte får det blod de behöver ens i vila. Då får man värk även när man inte rör på sig och riskerar att få svårläkta sår.

Livsstil- och ärftlighet

Orsaker till benartärsjukdom

Rökning är den vanligaste orsaken till att du får benartärsjukdom.

• Även diabetes
• höga blodfetter
• högt blodtryck
• övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas.

Ärftlighet har också betydelse för sjukdomen som ökar med åldern och är mycket ovanligt under 50 års ålder.

Förträngningarna i pulsådrorna beror på åderförkalkning eller åderförfettning, som är en inflammatorisk process där kärlväggarna blir stela och tjockväggiga vilket hindrar ett normalt blodflöde.

Det är samma process som ses i hjärtats kranskärl vid kranskärlssjukdom som leder till kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt.

Vanliga symtom vid benartärsjukdom

Det främsta symtomet vid kärlkramp i benen är en krampartad smärta i vadmusklerna när du har gått en sträcka, nästan lika långt varje gång och ofta lite kortare i uppförsbacke.

• Smärtan ökar och blir till slut så intensiv att du tvingas stanna och vila.
• Smärtan försvinner då inom några minuter och man kan fortsätta att gå en bit till.
• Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Smärta i vila - smärtande sår

Vid kritisk ischemi har man även smärta i vila, framför allt i foten och speciellt i liggande läge.

Smärtan lindras ofta något av att man lägger ned foten på golvet eller sitter upp så att foten kommer lägre än resten av kroppen.

Svårläkta smärtande sår tillhör bilden vid kritisk ischemi.

Hos patienter med diabetes behöver det inte alltid göra så ont då många också har nedsatt känsel av sin diabetes.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om hur besvären började, om du har några andra sjukdomar och om du använder några läkemedel.

• En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat.
• Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Blodtrycket vid ankeln

Blodtrycket mäts på överarmen, men även på underbenet precis ovanför fotleden. Läkaren använder då en så kallad doppler med ultraljud.

Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen.

Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen finns det en kärlförträngning i benet.

Behandlingar vid benartärsjukdom

Rökstopp

Om du röker är den allra viktigaste delen av behandlingen att sluta röka. Kan du inte sluta på egen hand kan du få hjälp av sjukvården.

Vissa sjuksköterskor har specialistutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan du komma med i en sluta-röka-grupp.

Fysisk träning

Träning i form av promenader är en del av den grundläggande behandlingen.

När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme minst tre gånger i veckan.

Ju mer du går, desto bättre är det.

• Tåhävningar är ett bra sätt att träna vadmusklerna.
• Stavar är ett bra redskap när man är ute och går.

Regelbunden träning under ett halvår brukar öka sträckan du kan gå betydligt.

Det är besvären från hjärtat som får avgöra hur mycket du kan anstränga dig om du har kärlkramp både i hjärtat och i benen.

Det brukar vara lättare att träna tillsammans med andra.

Ta gärna hjälp av exempelvis en fysioterapeut och delta i en motionsgrupp i någon av Riksförbundet HjärtLungs lokalföreningar.

Medicinsk behandling

Själva kärlkrampen i benen kan inte behandlas med läkemedel.

Däremot brukar du få vissa läkemedel för att minska följderna av samma kärlsjukdom i andra delar av kroppen.

Till dessa tillhör blodtryckssänkande, kolesterolsänkande och lätt blodförtunnande, så kallade blodplättshämmande mediciner.

Eventuell diabetes skall förstås också behandlas.

Minska risken för stroke

Har du kärlförträngningar i benartärerna har du ofta kärlsjukdom i andra delar av kroppen som i hjärtat och halspulsådrorna som försörjer hjärnan och det är viktigt att minska risken för hjärtinfarkt och stroke på alla sätt.

Att ha ett lågt blodtryck och låga kolesterolnivåer är mycket viktigt oavsett om man kan nå målen med livsstilsförändringar eller med medicinering.

Operation

Något kirurgiskt ingrepp behövs ofta om du har det som kallas för kritisk ischemi, alltså besvär som smärta i vila och/eller svårläkta sår. 

Operationens mål är att förbättra blodflödet ned till foten.

Bypass

Vid en bypass-operation syr kirurgen in ett nytt kärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet.

Till det nya kärlet används oftast en ytlig blodåder från benet eller konstgjort material. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna.

Ballongvidgning - PCI

Det vanligaste är dock att göra en ballongvidgning av en förträngning på liknande sätt som i hjärtats kranskärl.

En tunn plastslang som kallas kateter förs in via ljumsken till det förträngda området.

En ballong fäst vid plastslangen blåses upp och förträngningen vidgas.

Ballongvidgning av en förträngning. En tunn plastslang som kallas kateter förs in via ljumsken till det förträngda området. En ballong fäst vid plastslangen blåses upp och förträngningen vidgas.
Illustration: Karin Lodin

Om förträngningen fjädrar tillbaka kan man behöva använda en så kallad stent. Stenten är ett fint rör av metallnät.

Vid måttliga besvär av kärlkramp i benen görs oftast inga kärlkirurgiska ingrepp, utan det är rökstopp och gångträning som är den viktigaste och effektivaste delen i behandlingen på sikt. 

Det är också den mest hållbara behandlingen för då vänder man hela sjukdomsprocessen och ingår även när man behandlas kirurgiskt.

Svårläkta sår, amputation

Ibland har sjukdomen gått så långt att det inte går att göra en bypass-operation eller ballongvidgning.

Har du till exempel svåra smärtor, långvariga sår på foten som inte läker eller början till kallbrand, och de kirurgiska möjligheterna att förbättra cirkulationen är uttömda, kan situationen faktiskt bli bättre efter en amputation.

En amputation kan omfatta en eller flera tår och ibland underbenet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Granskare

Joachim Starck, överläkare och specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi.
Läs mer om Joachim Starck på Svedvasc

Källor:

Läs vår diagnosfolder om benartärsjukdom:

Mer om benartärsjukdom