Hjärtsvikt

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar cirka två procent av hela befolkningen (Hjärtsviktsrapporten 2024). Risken att drabbas ökar kraftigt med åldern, runt var tionde person över 80 lever idag med ett sviktande hjärta.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som uppstår som ett resultat av en försämring av hjärtats förmåga att pumpa blod av en eller flera bakomliggande orsaker.

• Vid hjärtsvikt kan inte hjärtat längre pumpa blod effektivt nog för att kroppens celler tillräckligt med syre och näring.
• När pumpförmågan är försvagad eller hjärtats fyllnad försämrad på grund av stelhet, reagerar kroppen genom att höja hjärtslagen för att kunna cirkulera blodet ut till kroppen.
• Hjärtat tvingas arbeta hårdare och hjärtmuskeln växer sig större och tjockare, över tid leder minskad blodcirkulation till att vätska samlas i kroppen.

Friskt hjärta

Vid vare hjärtslag strömmar det syrefattiga blodet från kroppen in i högra förmaket och sedan via den högra kammaren till lungorna där det tar upp syre (blå pilar). Samtidigt strömmar syresatt blod från lungorna in i det vänstra förmaket och sedan vidare ut i kroppen via den vänstra kammaren (röda pilar).

Hjärta med svikt

Hjärtat växer för att orka pumpa ut blodet i kroppen. Kamrarna förstoras och pumpförmågan försämras.

Orsaker till hjärtsvikt

Det finns många orsaker som kan leda till ett sviktande hjärta:

• Högt blodtryck leder till ett ansträngt hjärta, ett högt tryck under längre tid är en av det vanligaste orsakerna till att drabbas av hjärtsvikt
• Hjärtinfarkt eller kärlkramp- är tillstånd som kan leda till syrebrist och skada hjärtmuskelns förmåga att pumpa ut blod effektivt.
• Läckande eller förträngda hjärtklaffar kan försämra hjärtats pumpförmåga och leda till sviktande hjärta.
• Oregelbundna hjärtslag eller rytmrubbningar, kan påverka hjärtats förmåga att pumpa ut blod effektivt.
• Hjärtmuskelsjukdom kan skada hjärtmuskeln och kan vara en orsak till hjärtsvikt
• Medfödda hjärtfel kan bidra till utvecklingen av hjärtsvikt.

Olika typer av hjärtsvikt

Det finns olika typer av hjärtsvikt. Vid varje hjärtslag pumpar hjärtats vänstra kammare ut blodet i kroppen, ett mått på detta kallas för ejektionsfraktion (EF), vilket uppskattas vid ultraljudsundersökning av hjärtat. I ett friskt hjärta är EF >50%. 

• Om pumpförmågan är nedsatt till EF ≤ 40% föreligger hjärtsvikt med måttligt till uttalat nedsatt pumpförmåga (HFrEF*).
• Vid EF 41-49 % är pumpförmågan lätt nedsatt (HFmrEF*).
• Man kan även ha hjärtsvikt trots att pumpförmågan är bevarad och EF ≥ 50 % (HFpEF*). Vid denna typ av hjärtsvikt har hjärtat oftast svårare att fylla sig med blod, bland annat på grund av minskad elasticitet och förtjockade väggar i hjärtat, vilket bidrar till en sämre blodcirkulation ut i kroppen.

HFrEF* = Heart failure with reduced ejection fraction

HFmrEF* = Heart failure with mid-range ejection fraction

HFpEF* = Heart failure with preserved ejection fraction.

Akut hjärtsvikt

Akut hjärtsvikt är den snabba försämring hos hjärtat som kan inträffa vid till exempel akut hjärtinfarkt eller ibland utan uppenbar orsak.

Kronisk hjärtsvikt utvecklas ofta successivt under en längre tid.

Vilka är symtomen vid hjärtsvikt?

De vanligaste tecknen på hjärtsvikt är:

• trötthet
• andfåddhet vid vila eller ansträngning
• bensvullnad.

Vid akut hjärtsvikt är symtomen mer dramatiska.

Den drabbade reagerar med till exempel:

• flera kilo viktuppgång på några dagar
• kraftig andnöd
• rosslande andning
• kallsvett,
• hjärtklappning
• ångest
• hosta och blå läppar

Men symtomen är inte alltid typiska och kan vara svårtolkade.

Symtom, liknade de vid hjärtsvikt, kan förekomma vid många sjukdomstillstånd som vid lungsjukdomar, till exempel KOL, vid övervikt och sömnapné.

Hur ställs diagnosen för hjärtsvikt?

Flera tillstånd kan ge likartade symtom som hjärtsvikt. Det är viktigt att få en tidig diagnos så att man får rätt behandling.

Viktiga faktorer bakom en diagnos är den personliga sjukdomsberättelsen, sjukdomshistoria, symtom, EKG och prover.

När läkaren misstänker hjärtsvikt, finns det flera olika metoder som stöd i utredningen.

Ultraljudsundersökning, EKG, i kombination med ett blodprov, så kallat BNP- prov, är idag de mest använda metoderna för att fastställa hjärtsvikt.

Vid BNP-prov mäts halten i blodet av så kallade natriuretiska peptider, speciella ämnen som utsöndras från hjärtmuskeln.

Med hjälp av ultraljudseko (ekokardiografi) registreras hjärtväggens och klaffarnas läge och rörelser.

Vid låga koncentrationer av peptider är sannolikheten för hjärtsvikt liten. Har patienten ett normalt EKG, talar det också starkt emot hjärtsvikt.

Behandling vid hjärtsvikt

Det är viktigt att så snart som möjligt starta med behandling. Vid nedsatt pumpförmåga (HFrEF och HFmrEF) kan det innebära fyra olika mediciner som på olika sätt behandlar hjärtsvikten (se nedan).

Uppstarten brukar ske i lägre doser som inom någon vecka kan ökas till individuellt anpassad måldos. Ett snabbt återbesök är därför viktigt för att följa upp behandling, helst inom 1–2 veckor.

Vid hjärtsvikt med bevarad pumpförmåga (HFpEF) finns vetenskapligt stöd för behandling med SGLT2-hämmare som minskar risk för hjärtsviktsförsämring. Forskning pågår för ytterligare behandling vid bevarad pumpförmåga.

Det är fortsatt viktigt att behandla bakomliggande sjukdomar som kan ha orsakat hjärtsvikten som till exempel högt blodtryck, diabetes eller förmaksflimmer vid alla typer av hjärtsvikt.

Läkemedel vid hjärtsvikt

Patienter med hjärtsvikt behandlas med mediciner som lättar på hjärtats arbete, sänker blodtrycket och lindrar symtomen.

Basbehandlingen innehåller fyra läkemedelsgrupper:

1. Betablockerare
2. RAS-blockad (ACE eller ARB eller ARNI)
3. SGLT2-hämmare
4. MRA. 

Järnbrist är vanligt och ses hos hälften av patienterna med kronisk hjärtsvikt.

Järn är nödvändigt för att hemoglobinet i de röda blodkropparna och myoglobinet i muskelvävnaden ska kunna transportera syre i kroppen. 

Behandlingen med intravenöst järn ges i blodet direkt vilket gör att järnet snabbt kan tas upp av kroppen.

• Betablockerare är en grupp läkemedel som gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.
• ACE- hämmare/ARB är läkemedel som får blodkärlen att vidgas, vilket leder till att hjärtats pumparbete minskas.
• ARNI – avlastar och skyddar hjärtat. ARNI-läkemedel (Angiotensin Receptor Neprilysin Inhibitor) är en kombination av RAS-blockad och neprilysinhämmaren sakubitril. ARNI ges istället för RASblockad och det är viktigt att man inte tar RAS-blockad läkemedel samtidigt som man tar ARNI. Verksam substans: sakubitril/valsartan.
• SGLT2-hämmare är det senaste tillskottet inom behandlingen vid hjärtsvikt, vilket tidigare använts vid diabetes. Läkemedlet gör att överflödigt socker utsöndras med urinen tillsammans med salt och vatten vilket leder till ökad urinmängd hos en del samt har även njurskyddande effekt.
• Mineralkortocoidreceptorantagonister (MRA) förstärker diuretikans effekt. MRA motverkar också att hjärtmuskeln växer till och blir förstorad.
• Diuretika - vätskedrivande läkemedel lindrar symtomen vid hjärtsvikt.
• Intravenöst järn – förbättrar livskvaliteten. Behandling med intravenöst järn mot järnbrist är en ny behandlingsprincip vid kronisk hjärtsvikt. 

Hjärtkirurgi vid hjärtsvikt

Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med att man stärker hjärtat med någon form av hjärtkirurgisk behandling.

Pacemaker vid hjärtsvikt - CRT

Hjärtsviktspacemaker, CRT (resynkroniseringsbehandling med biventikulär pacing) är pacemakerbehandling som ges till patienter med måttlig till svår hjärtsvikt.

Vänster och höger hjärtkammare slår i otakt och tekniken går ut på att synkronisera sammandragningarna.

En dosa opereras in under huden på bröstkorgen och elektroder placeras i hjärtat.

En annan form av medicinteknisk behandling är en implanterbar defibrillator ICD som reglerar hjärtrytmen.

PCI - ballongvidgning

Om hjärtsvikten orsakas av kranskärlssjukdom kan man göra en PCI, ballongvidgning.

Vid PCI förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång.

I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Kranskärls- eller bypassoperation

Finns det flera förträngningar kan man istället göra en kranskärls- eller bypassoperation.

Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Hjärttransplantation eller inopererad konstgjord hjärtpump kan behövas vid svår hjärtsvikt.

Rehabilitering vid hjärtsvikt

• Regelbunden fysisk aktivitet, till exempel promenader, trädgårdsarbete, bassängträning, cykling eller muskelträning med gummiband.
• Normal kost. Undvik stora måltider eftersom de ger en extra belastning på hjärtat. Salt binder vätska i kroppen.
• Rökstopp rekommenderas av professionen. Man brukar också rekommendera vaccination mot influensa varje år och vaccination mot pneumokockinfektion, lunginflammation.

Granskare:

Anna Forssell, hjärtsköterska, medlem av Rikssvikts styrgrupp.

Samtalsstöd - diagnosstöd

Vi erbjuder samtalsstöd för dig som är medlem och har hjärtsvikt.

Patientutbildning

Patientutbildning med fokus på livsstil och livskvalitet. Aktiv med Hjärtsvikt varvar kunskaper med praktiska uppgifter, filmer och faktablad.

Fokus ligger på det som deltagaren kan göra själv för att må så bra som möjligt med sin sjukdom. 

Läs mer om hjärtsvikt