Nätverket för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående
Tanken med nätverket är framförallt att skapa möjligheter att träffa andra som drabbats, dela berättelser och få tips, råd och stöd.
Plötsligt hjärtstopp
Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat oväntat att pumpa blod. Syretillförseln till kroppens samtliga organ upphör och den drabbade förlorar medvetandet. Ett obehandlat hjärtstopp leder till döden inom några minuter. Var sjätte timme räddas någon person i Sverige till livet med hjälp av HLR. Totalt överlever drygt 1500 personer varje år.
Ett elektriskt kaos
Vid plötsligt hjärtstopp drabbas hjärtat ofta av ett elektriskt kaos som medför att hjärtmuskeln börjar flimra.
Hjärtats normala rytm övergår i ett så kallat ventrikelflimmer och pumpförmågan upphör omedelbart.
Chansen att överleva minskar med tio procent för varje minut som går utan att den drabbade får behandling med HLR och hjärtstartare.
Hjärtinfarkt vanlig orsak
Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp är hjärtinfarkt, men de flesta som drabbas av hjärtinfarkt får inte hjärtstopp.
Hjärtinfarkt innebär att hjärtmuskeln drabbas av akut syrebrist på grund av en propp i ett av hjärtats egna blodkärl, även kallade kranskärl.
Plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkt är alltså två olika tillstånd.
Även om hjärtinfarkt oftast ligger bakom plötsligt hjärtstopp, finns det en rad andra sjukdomar och tillstånd som ökar risken för att få hjärtstopp.
Vilka riskerar plötsligt hjärtstopp?
Man kan urskilja vissa riskgrupper. Det är exempelvis personer som har haft:
- en hjärtinfarkt
- som har hjärtsvikt
- som har en släkthistoria av plötsligt hjärtstopp.
Men även vid kända diagnoser är det svårt att förutse och riskbedöma om någon ska få ett plötsligt hjärtstopp.
Risken ökar med sjukdom och stigande ålder, men även tidigare friska personer vid god fysisk hälsa kan råka ut för plötsligt hjärtstopp. Det gäller ung som gammal.
Barn och unga
Barn och ungdomar kan också drabbas av plötsligt hjärtstopp även om det är ovanligt.
Oftast är det andningsproblem som ligger bakom exempelvis drunkning, någon olyckshändelse eller en kraftig infektion som påverkar andningen.
Även medfödda hjärtfel eller en inflammation I hjärtmuskeln kan vara den utlösande orsaken.
Finns det några symtom eller varningstecken på plötsligt hjärtstopp?
Många gånger saknas varningstecken. Hjärtstoppet kan komma som en blixt från en klar himmel.
En person som drabbas av plötsligt hjärtstopp förlorar sin puls, sitt medvetande och sin andning.
I de fall en känd kranskärlssjukdom är den bakomliggande orsaken och har det som regel förekommit en del symtom före hjärtstoppet, exempelvis central bröstsmärta.
Behandling av hjärtstopp
Åtgärder för behandling av hjärtstopp brukar benämnas som länkar i en kedja. Denna kedja kallas ”Kedjan som räddar liv”.
Chansen att överleva minskar med ungefär tio procent för varje minut som går utan att behandling påbörjats.
Om hjärtrytmen är behandlingsbar med hjärtstartare ökar chansen att överleva kraftigt om en strömstöt ges inom de första minuterna.
- Tidig start av HLR är direkt avgörande för om personen ska överleva eller inte.
- Larma 112, sätt på mobiltelefonens högtalare så att hjälp och stöd kan fås av larmoperatör.
HLR återstartar oftast inte hjärtat, men ser till att blodet syresätts och cirkulationen upprätthålls i väntan på en hjärtstartare.
Varje år drabbas ungefär 9000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas.
Av dessa drabbas ungefär 6000 utanför sjukhus.
Totalt överlever drygt 1500 personer varje år.
En hjärtstartare bör användas snarast, helst inom tre till fem minuter.
Hjärtstartare finns i alla ambulanser, men också till exempel i brandbilar, polisbilar samt på många företag, träningsanläggningar och på allmänna platser.
Idag finns i vissa delar av landet även system för utlarmning av frivilliga livräddare.
Ambulansen/sjukvården kan sedan komplettera behandlingen t.ex. genom åtgärder för att hitta och behandla orsaken till hjärtstoppet, intensivvård samt strukturerad uppföljning för överlevare och närstående.
Så här gör du HLR
Börja med att larma 112 och starta hjärt-lungräddning omedelbart.
Fortsätt med hjärt- lungräddning tills professionell hjälp anländer.
Använd tillgänglig hjärtstartare även om du inte har utbildning. Hjärtstartaren talar om för dig vad du ska göra.
- Tryck mitt på bröstet.
- Takt 100-120 kompressioner minut.
- Kompressionsdjup 5- 6 cm.
- Släpp upp helt efter varje bröstkompression, behåll hudkontakten.
- Blås in tills bröstkorgen höjer sig. En inblåsning ska ta 1 sekund.
- 30 bröstkompressioner följs av 2 inblåsningar, 30:2.
- Minimera avbrott i bröstkompressioner för att utföra inblåsningar.
- HLR ska utföras på hårt underlag.
- HLR ska fortsätta med så få avbrott som möjligt. (Källa: HLR-rådet)
Lär dig rädda liv med HjärtLung
Riksförbundet HjärtLungs föreningar erbjuder utbildningar i HLR och hantering av hjärtstartare.
Hjärtstartarregistret, system för frivilliga livräddare och Hjärtsäker zon
Här kan du bland annat läsa om Sveriges hjärtstartarregister, system för frivilliga livräddare och vad en Hjärtsäker zon innebär.
System med frivilliga livräddare
System med frivilliga livräddare (så kallade SMS-livräddare) finns i ett flertal regioner i Sverige.
Systemet larmar ut livräddare via en telefonapplikation till misstänkta hjärtstopp för att antingen starta HLR eller hämta en hjärtstartare.
Den som anmäler sig som livräddare måste vara 18 år och ha gått en kurs i HLR.
Granskare:
Johan Israelsson, sjuksköterska.
Johan Israelsson är forskare och HLR-samordnare vid Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Han är också ordförande i HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp. Vård efter hjärtstopp - HLR-rådet
Läs mer om Johan Israelsson
Ulrika Karlgren, anestesisjuksköterska.
Ulrika Karlgren är processansvarig för sjukvården och utbildningsansvarig på HLR-rådet.
Läs mer om Ulrika Karlgren
