Därför dröjer många med att söka vård vid hjärtinfarkt

icon januari 10, 2018

Nästan hälften av de patienter som drabbats av akut hjärtinfarkt har en tidsfördröjning på över tre timmar innan de söker vård. Ny forskning, stödd av Riksförbundet HjärtLung, visar att en viktig faktor bakom detta förhållande är att de känner maktlöshet över symtomen och inte klarar av att agera.

Carolin Nymark, sjuksköterska och omvårdnadsansvarig för Tema Hjärta och Kärl vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Carolin Nymark, sjuksköterska och omvårdnadsansvarig för Tema Hjärta och Kärl vid Karolinska Universitetssjukhuset, har tillsammans med andra forskare gått igenom enkätsvar från 326 svenska hjärtinfarktpatienter som tillfrågats om vårdkontaktsökandet vid insjuknandet i hjärtinfarkt. I median dröjde det tre timmar från första symtomet till att patienterna tog beslut att söka sjukvården. Varken kön eller ålder hade någon betydelse på tiden för vårdkontaktsökandet. 

Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i världen. Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt komma under sjukhusvård eftersom risken för död och möjligheten att begränsa skada på hjärtats muskel är som högst under de första timmarna efter insjuknandet. I Sverige har tiden från första symtom till medicinsk behandling minskat under de senaste årtiondena. Men nästan hälften av patienterna har ändå en tidsfördröjning på över tre timmar innan de söker vård. 

Den aktuella forskargruppen vid Karolinska Institutet (Carolin Nymark, Anna Kiessling, Peter Henriksson, Fredrik Saboonchi och Anne-Cathrine Mattiasson) tittade på processen från första symtom till beslutet att söka vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. De började med att intervjua patienter om deras tankar, känslor och handlingar i samband med insjuknandet. Därefter utvecklades ett frågeformulär baserat på resultaten ifrån intervjuerna. Frågeformuläret besvarades av 326 patienter under tiden de behandlades på sjukhuset för en hjärtinfarkt.

Resultatet från intervjuerna visade att det var svårt att ange den exakta tidpunkten när symtomen startade. Obehagen och smärtan skiftade i intensitet och över tid mellan patienterna och de upplevde varierande känslor såsom rädsla, ångest, oro och vanmakt.

Rädslan och ångesten gjorde dem handlingsförlamade och de kände en förtvivlan och maktlöshet när de inte fick kontakt med vårdcentralen eller akutsjukvården. De ville inte oroa anhöriga eller ringa ambulans eftersom det kunde bidra till en känsla av utsatthet om till exempel grannarna skulle se.
Vändpunkten, det vill säga beslutet att söka vård, baserades på känslorna samt en uppfattning att inte längre kunna hantera situationen.

Resultatet från frågeformulären visade att om patienterna trodde att besvären berodde på hjärtat samt bedömde symtomen som allvarliga så bidrog det till att de sökte vård snabbare.

Då patienterna väntade med att söka vård visade resultaten att de drabbades av en oförmåga att handla. De upplevde en paralysering inför de möjligen livshotande symtomen och visste inte vad de skulle ta sig till.

- En ökad kunskap om patienternas bedömningsprocess kan ge nya möjligheter att förkorta vårdkontaktsökandet vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Vi hoppas att kunna använda frågeformuläret till detta, framför allt hos patienter som är i riskzonen eller de som redan drabbats av en hjärtinfarkt, säger Carolin Nymark.

Text: Carolin Nymark, Magnus Östnäs
Foto: Magnus Östnäs


Referens till artiklarna

Nymark C, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. The turning point: from self-regulative illness behaviour to care-seeking in patients with an acute myocardial infarction. J Clin Nurs. 2009 Dec;18(23):3358-65.
Nymark C, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. Emotions delay care-seeking in patients with an acute myocardial infarction. Eur J Cardiovasc Nurs. 2014 Feb;13(1):41-7.
Nymark C, Saboonchi F, Mattiasson AC, Henriksson P, Kiessling A. Development and validation of an instrument to assess patients' appraisal, emotions and action tendencies preceding care-seeking in acute myocardial infarction: The PA-AMI questionnaire. Eur J Cardiovasc Nurs. 2017 Mar;16(3):240-248
Nymark C, Henriksson P, Mattiasson AC, Saboonchi F, Kiessling A. Influence of appraisal processes on patient delay when afflicted by an acute myocardial infarction. Submitted


Fakta: Så känner du igen symtomen på hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Blodet kan inte passera som det ska och hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Detta skadar hjärtat. Symtom vid en hjärtinfarkt är:

  • stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • illamående
  • andnöd
  • kallsvettning
  • rädsla och ångest
  • värk i ryggen
  • hjärtklappning och yrsel
  •  influensaliknande symtom i kombination med bröstsmärtor.
  • Ring 112 om du själv eller en person i din närhet har:
  • en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över
  • en diffus och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än en kvart och som inte har en naturlig förklaring
  • ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag
  • så ont att du svimmar.

År 2015 fick närmare 27 000 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige. Ungefär 80 fall av akut hjärtinfarkt inträffar varje dag i Sverige.25 procent av alla fall av akut hjärtinfarkt under 2015 ledde till döden inom 28 dagar.
Läs mer om hjärtinfarkt på vår hemsida: hjart-lung.se/hjarta/diagnos-hjarta/hjartinfarkt/
Källa: 1177.se, Socialstyrelsen