Högt blodtryck

Vad är blodtryck?      

Blodtrycket mäts i två olika faser av hjärtats arbetscykel: när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen (systoliskt) och när det vilar och fylls med blod (diastoliskt). 

Blodtrycket mäts i två siffror, till exempel 130/80, uttryckt som millimeter kvicksilver (mmHg).  

1. Systoliskt tryck

   Det första, högre värdet visar trycket i artärerna i det ögonblick hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Detta tryck är en indikator på hur kraftfullt hjärtat arbetar.

2. Diastoliskt tryck

   Det andra, lägre värdet representerar trycket i artärerna när hjärtat vilar och återfylls med blod. Detta tryck mäter motståndet i artärerna när blodet flödar tillbaka till hjärtat.

När vi refererar till ett blodtryck som "130 över 80", pratar vi om en balans mellan hjärtats pumpförmåga och artärernas motstånd. 

Blodtrycket är dynamiskt och varierar ofta beroende på individens ålder, hälsa och livsstil. Även personens aktivitetsnivå, stress, sömn och hälsa påverkar.  

Blodtrycket börjar öka redan i medelåldern och när vi blir äldre får de flesta av oss ett högre blodtryck.  

Vad är ett lågt blodtryck? 

Lågt blodtryck, eller hypotoni, kan leda till symtom som yrsel, trötthet och svimning. Det kan bero på flera faktorer, som exempelvis hjärtsjukdomar, hormonella störningar eller biverkning av mediciner.

I vissa fall kan lågt blodtryck vara normalt för en individ. Ett lågt blodtryck är sällan farligt om allmäntillståndet i övrigt är bra.  

Generellt sett betraktas ett blodtryck under 90/60 mmHg som lågt.

Vad är högt blodtryck?   

Högt blodtryck är ofta ett tecken på blodkärlens åldrande. Ju stelare och trängre blodkärlen är desto mer motstånd får hjärtat att arbeta mot.

Hjärtat är byggt för att klara ett hårdare arbete, till exempel när vi springer, men om hjärtat får jobba för hårt under långa perioder sliter detta både på hjärtmuskeln och även på blodkärlen.

Diagnosen högt blodtryck sätts om blodtrycket, när det tas inom vården, är 140/90 mmHg eller högre. Eller om blodtrycket i hemmet vid upprepade korrekta mätningar är 135/85 mmHg eller högre.

Varför får du högt blodtryck? 

Oftast går det inte att säga exakt vad högt blodtryck beror på. Det är snarare en kombination av olika faktorer som bidrar till att blodtrycket ökar.

Kärlen blir äldre

När vi blir äldre åldras även kärlen som blir stelare och ofta även trängre på grund av att det samlas fett i kärlväggarna. Blodet får då ett större motstånd att ta sig fram genom kärlen och hjärtat behöver arbeta hårdare, med högre blodtryck som följd.

Ohälsosamma vanor

Dåliga matvanor, användning av tobak, för stora mängder alkohol och en stillasittande vardag bidrar till ett högre blodtryck. Långvarig stress utan återhämtning har också en negativ påverkan.

Fysisk aktivitet bidrar till att minska risken för högt blodtryck, men minskar också risken för höga blodfettsnivåer och diabetes, faktorer vilka i sig kan bidra till att sänka blodtrycket.

Ärftlighet

Om du har föräldrar med högt blodtryck löper du större risk att utveckla högt blodtryck.

Andra sjukdomar och tillstånd

Vissa sjukdomar förekommer ofta tillsammans med ett högt blodtryck, till exempel diabetes, njursjukdom och sömnapné.

Kvinnor och högt blodtryck

Kvinnor kan få högt blodtryck under graviditeten, vilket ökar risken för högt blodtryck senare i livet. Hos enstaka kvinnor kan även p-piller öka blodtrycket.

Levnadsvanornas betydelse 

Om du bara har något förhöjt blodtryck kan ändrade levnadsvanor räcka som behandling, men de flesta behöver både förändrade levnadsvanor och läkemedel.

Bättre levnadsvanor kan också öka effekten av dina läkemedel, minska eventuella biverkningar och har många andra effekter som bidrar till en bättre hjärt-kärlhälsa

Här är några kärnpunkter:

• Sträva efter en bra vikt
• Ät mer grönsaker och mindre salt
• Rör på dig - 150 minuter i veckan med måttlig intensitet (till exempel rask promenad) eller 75 minuter per vecka med hög intensitet (exempelvis löpning).
• Drick mindre alkohol
• Sluta röka och/eller snusa
• Lär dig hantera stress

Läs mer om hur du kan sänka ditt blodtryck

Stöd att ändra levnadsvanor

Det är vanligt att ha vanor som inte är hälsosamma. Att röka, dricka för mycket alkohol, äta ohälsosam kost eller röra sig för lite är vanor som ökar risken för många stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar.

Det är särskilt riskfyllt att leva ohälsosamt om man har hjärt-kärlsjukdom, dit högt blodtryck hör.

Du som har en ökad risk bör få stöd att ändra vanor som är ohälsosamma.

Du bör få samtalsstöd om du

• röker
• har ohälsosamma matvanor
• dricker riskabelt mycket alkohol
• inte får tillräckligt med fysisk aktivitet.

Du som inte får tillräckligt med fysisk aktivitet kan också ha nytta av en aktivitetsmätare, eller fysisk aktivitet på recept

Att ändra sina levnadsvanor kan vara en utmaning, men du behöver inte göra det ensam. Genom att bli medlem i Riksförbundet HjärtLung får du tillgång till en gemenskap av människor som också lever med hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck.

Tillsammans stöttar vi varandra i strävan efter en aktivare och hälsosammare livsstil. Som medlem i Riksförbundet HjärtLung får du råd och stöd och möjligheten att dela erfarenheter med andra.

Bli en del av gemenskapen! - Läs mer om vårt medlemskap.

Symtom vid högt blodtryck 

Högt blodtryck är oftast ingenting du märker av. De flesta som har högt blodtryck har inga symtom. Om du känner av ett högt blodtryck är det oftast som lätt huvudvärk och trötthet, vilket du kanske tror beror på annat. Därför är det många som inte vet att de har högt blodtryck, vilket är viktigt att ändra på.

Högt blodtryck ökar risken för andra sjukdomar

Det är viktigt att hålla koll på sitt blodtryck eftersom ett för högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarliga sjukdomar som: 

• stroke 
• njursjukdom 
• hjärtsvikt 
• hjärtinfarkt 
• rytmrubbningar i hjärtat som exempelvis förmaksflimmer. 

Det ökar också risken för diabetes, och med tiden även för demens

Ålder kopplat till högt blodtryck

Blodtrycket ökar med åldern, detta är en hälsorisk som berör många globalt. Från medelåldern ökar risken för högt blodtryck, Detta fenomen är delvis orsakat av att blodkärlen blir stelare, vilket kräver att hjärtat arbetar hårdare för att få blodet att cirkulera i kroppen.

Äldre personer kan dessutom ha andra tillstånd som påverkar blodtrycket, t.ex. njursjukdom, hjärtsjukdom och höga kolesterolnivåer. 
 
Från 70 års ålder och högre upp i åldern är högt blodtryck som vanligast. Forskning visar också att varannan man i 60 års ålder har högt blodtryck utan att veta om det. 

Hur ställs diagnosen? 

Blodtrycket mäts med en enkel och snabb undersökning med hjälp av en blodtrycksmätare. Du kan mäta blodtrycket på din vårdcentral, på många apotek och hemma om du har rätt utrustning.

Eftersom blodtrycket varierar från person till person, samt även över dygnet, behöver man mäta blodtrycket vid minst två tillfällen innan diagnosen högt blodtryck kan fastställas.

Blodtrycket varierar över dygnet

• Det är oftare högre på morgonen och på dagen.
• Det brukar sjunka mot kvällen och vara som lägst under natten.

Det är viktigt att blodtrycket ligger på en normal nivå under någon del av dygnet.

Därför är det viktigt att hålla koll på blodtrycket

Att uppmärksamma ett högt blodtryck kan sägas vara en väckarklocka för hjärt- och kärlhälsan. Att ha koll på sitt blodtryck är en möjlighet att upptäcka högt blodtryck tidigt och genom snabbt insatt behandling minska risken för andra sjukdomar.

Om du har fått diagnosen högt blodtryck, hypertoni, är det bra att mäta blodtrycket regelbundet och ha kontinuerlig uppföljning av en sjukvårdspersonal .

Har du riskfaktorer för högt blodtryck som till exempel rökning, övervikt, diabetes eller om du har släktingar med hjärt-kärlsjukdom behöver du mäta blodtrycket oftare

Blodtrycket blir ofta högre när man mäter på sjukhuset

Det är bevisat att många får högre blodtryck när mätningen sker på sjukhus och i synnerhet när den genomförs av läkare

Blodtrycket kan öka med hela 20 till 30 procent. Detta fenomen kallas för “vitrockseffekten”

Läs mer om “vitrockseffekten”

Behandling av högt blodtryck

Som vi har sett ökar ett högt blodtryck risken för hjärt-kärlsjukdom och andra allvarliga sjukdomar som till exempel stroke, njursjukdom, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och rytmrubbningar som förmaksflimmer. 

 Målet med behandling är att sänka blodtrycket till en nivå som inte ökar risken för ytterligare sjukdom. 

Livsstil och läkemedel ger bäst effekt

Hur just din behandling ser ut beror på dina förutsättningar. För att fatta beslut om rätt behandling utgår läkaren från ditt blodtryck och information från övriga undersökningar som BMI, midjemått, värden för blodsocker, blodfetter och eventuellt även EKG. Bäst behandling får du genom att kombinera levnadsvaneförändringar och läkemedel.

Hur mycket ska blodtrycket sänkas?

Ett väl behandlat blodtryck ligger oftast på 120–130 mmHg i övertryck (systoliskt) och lägre än 80 mmHg i undertryck (diastoliskt). Vad målvärdet blir för dig beror bland annat på din ålder samt andra sjukdomar och riskfaktorer.

Läkemedel vid högt blodtryck 

Det finns olika typer av läkemedel som sänker blodtrycket. Ofta kombineras ett eller flera läkemedel för att få bäst effekt. Här är de vanligaste läkemedelsgrupperna: 

Vätskedrivande läkemedel. Bidrar till att du kissar mer, vilket sänker mängden vätska i blodkärlen och därmed även blodtrycket.  

ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB). Undertrycker ett ämne som gör att kärlen drar ihop sig vilket bidrar till att kärlen vidgas och blodtrycket kan sänkas. 

Kalciumflödeshämmare. Påverkar muskulaturen i kärlväggarna så att denna slappnar av och kärlen kan vidga sig. 

Betablockerare. Motverkar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin och hjälper hjärtat att arbeta lugnare och mer effektivt. 

Om du har andra sjukdomar kan det påverka vilka läkemedel som passar dig. Det gäller till exempel hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt eller kärlkramp, men också diabetes, njursjukdom eller astma. Berätta för din läkare vilka läkemedel du använder.   

Uppföljning När du börjar med läkemedelsbehandlingen behöver du besöka vården regelbundet för att följa effekten och eventuellt justera dosen, komplettera med andra läkemedel eller byta läkemedel. När din behandling är stabil räcker det att du kollar ditt blodtryck i vården ungefär en gång om året.  

De flesta som får läkemedel mot högt blodtryck behöver ta dessa resten av livet. Sluta inte med dina läkemedel och aldrig utan att prata med läkare. Läkemedlen skyddar dig mot allvarliga sjukdomar. 

Var aktiv och fråga din sjukvårdspersonal 

Att du som patient är delaktig i din behandling och vet hur dina läkemedel verkar och varför du ska ta dem ökar dina chanser att nå ett bra resultat och därmed må bättre.

Om du blir ordinerad läkemedelsbehandling för högt blodtryck är följande frågor bra att få svar på:

• Hur fungerar läkemedlet?
• Vad finns det för vanliga biverkningar av läkemedlet?
• När och hur bör jag ta medicinen?
• Finns det någon annan typ av läkemedel som kan påverkas av blodtrycksmedicinen?

Se också till att du får vetskap om vilken blodtrycksnivå som gäller för just dig.

Granskare: 

Catrin Henriksson, sjuksköterska, klinisk lektor, Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper. 

Läs mer om Catrin Henriksson