SCAD - spontan kranskärlsdissektion

Vid SCAD uppstår en spricka i väggen i ett av hjärtats kranskärl. Blod kan då tränga in i kärlväggen och trycka ihop kärlets insida, vilket minskar blodflödet till hjärtmuskeln. Illustration: Karin Lodin

Vad är SCAD?

SCAD står för spontan kranskärlsdissektion. Det är en ovanlig form av hjärtinfarkt där en spricka uppstår i väggen i ett av hjärtats kranskärl. Blod kan då tränga in i kärlväggen och trycka ihop kärlets insida, vilket minskar blodflödet till hjärtmuskeln.

SCAD orsakar alltså hjärtinfarkt, men inte på grund av åderförfettning, utan genom en bristning i kärlväggen.

Vanliga symtom vid SCAD

• bröstsmärta eller tryck över bröstet
• andfåddhet
• obehag i arm, nacke eller käke
• illamående eller kallsvettning

Vem drabbas?

SCAD drabbar oftast yngre till medelålders kvinnor som tidigare varit friska och saknar vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Det kan göra att tillståndet ibland är svårt att känna igen. Även män (ca 10 procent) kan drabbas av SCAD, men i betydligt lägre utsträckning än kvinnor.

SCAD uppskattas stå för cirka 1-4 procent av alla hjärtinfarkter, men är betydligt vanligare bland yngre kvinnor där SCAD kan utgöra upp till en tredjedel av fallen.

Vad orsakar SCAD?

Den exakta orsaken är inte fullt klarlagd. SCAD tros bero på flera samverkande faktorer, till exempel:

• hormonella förändringar, ibland i samband med graviditet eller tiden efter förlossning
• medfödd sårbarhet i kärlväggen (t.ex. fibromuskulär dysplasi)
• kraftig fysisk eller psykisk stress

I många fall finns ingen tydlig utlösande faktor. Att inte få ett entydigt svar på ”varför” är vanligt och kan upplevas frustrerande

Behandling – ofta utan ingrepp

Vid SCAD är kranskärlet skört. Därför behandlas de flesta utan invasiva ingrepp, så kallad konservativ behandling, om tillståndet tillåter.

Behandlingen kan innehålla:

• läkemedel, ofta betablockerare/calciumhämmare
• smärt- och ångestlindring vid behov
• noggrann uppföljning

I de allra flesta fall läker kärlet av sig själv inom några veckor till månader.

Ingrepp som ballongvidgning eller stent används bara om det är absolut nödvändigt. Bypassoperation är mycket ovanlig.

Läkning och uppföljning

Studier visar att:

• de flesta har läkta kärl inom 1-3 månader
• läkningen sker ofta utan att man märker den

Det görs inte alltid en ny kranskärlsröntgen. Läkningen bedöms ofta utifrån hur du mår, samt utifrån EKG och ultraljud.

Uppföljningen efter SCAD kan variera något mellan regionerna. Men du bör erbjudas besök till:

• sjuksköterska 2-3 veckor efter utskrivning
• kurator/psykolog inom 2 månader
• läkare ca 1-2 månader efter utskrivning
• fysioterapeut 2-3 månader efter utskrivning

Fysisk aktivitet efter SCAD

Det är vanligt att känna rädsla för ansträngning efter SCAD, särskilt om den inträffade i samband med träning eller stress. Det är helt naturligt. Samtidigt vet vi att lugn och gradvis uppbyggd fysisk aktivitet är bra, både för hjärtat och för det psykiska måendet.

Tidigt rekommenderas:

• promenader
• lätt cykling
• lugn vardagsaktivitet

Tyngre styrketräning, högintensiv träning och aktiviteter med hög stress eller skaderisk bör undvikas i början.

Många har stor hjälp av hjärtrehabilitering, där träningen sker tryggt och individuellt.

Viktigt att komma ihåg

Fysisk aktivitet är möjlig och viktig – men ska byggas upp stegvis. Lyssna på kroppen och ta stöd av ditt vårdteam.

Hur mår man efter SCAD?

Den fysiska återhämtningen efter en SCAD varierar från person till person. Vissa har knappt några kvarstående symtom, medan andra upplever:

• bröstsmärtor eller obehag, särskilt i början
• hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm
• andfåddhet

SCAD är ofta en chockartad upplevelse. Det är vanligt att reagera med:

• trötthet och sömnsvårigheter
• oro eller ångest
• nedstämdhet
• rädsla för att det ska hända igen

Dessa reaktioner är normala. För många är den psykiska återhämtningen minst lika viktig som den fysiska.

Sök stöd om oro eller nedstämdhet tar över vardagen

Hjälp finns via vårdcentral, hjärtmottagningar och patientföreningar. Återhämtning efter SCAD tar tid. Med kunskap, stöd och tålamod kan trygghet och tillit till kroppen och själen komma tillbaka.

Sjukskrivning och återgång till arbete

Sjukskrivningstiden efter SCAD varierar. Den beror bland annat på:

• hur du mår fysiskt och psykiskt
• om hjärtat påverkats
• vilken typ av arbete du har

Många behöver flera veckor eller månaders sjukskrivning. En stegvis återgång med deltid fungerar ofta bäst.

Risk för återfall i SCAD

De flesta som haft SCAD drabbas bara en gång. Forskning visar:

• risken för återfall finns, men den är liten
• störst risk för återfall är första månaderna efter
• SCAD, sedan minskar risken successivt
• 80-90 % får inget återfall

Stöd och gemenskap

Att prata med andra som varit med om SCAD kan vara värdefullt.

• SCAD Community Sverige (Facebook) – internationella stödgrupper
• hjärtrehabilitering och lokala patientföreningar

SCAD kan påverka ens roll i familjen, arbetslivet och sociala sammanhang. Det är vanligt att närstående blir rädda och överbeskyddande. Därför är stöd till närstående också viktigt.

Granskare

Eva Swahn, professor, överläkare i kardiologi.

Läs mer om Eva Swahn

Vill du veta mer?

• Linköpings Universitet – www.liu.se/forskning/swescad
• SCAD Alliance – www.scadalliance.org