Sömnapné

Vad är obstruktiv sömnapné?

Obstruktiv sömnapné innebär att luftvägarna blir trånga på natten. Ordet obstruktiv betyder att någonting hindrar luftens väg till och från lungorna.

• Du får många korta perioder under sömnen när du andas sämre eller inte alls.
• Din störda andning leder till att du får för lite syre och då kort vaknar upp för att kunna andas bättre.

En stor ansträngning för kroppen

Nattliga andningsuppehåll är en stor ansträngning för kroppen. Syrehalten i blodet sjunker, stresshormoner bildas och blodtrycket påverkas.

Det leder till att pulsen och blodtrycket går upp och ned under natten när det egentligen är tänkt att kroppen ska vila.

Den störda sömnen gör att du blir trött trots en hel natt i sängen. Tröttheten påverkar hur du mår på dagen och den sämre sömnkvalitén påverkar också din kropp på lång sikt.

Drabbar både män och kvinnor 

Det är vanligt att förknippa sömnapné med en man som snarkar och är överviktig, men sjukdomen drabbar både män och kvinnor samt personer som är har normal vikt och inte snarkar.

En vanlig sjukdom

Sömnapné är en vanlig sjukdom. Ungefär 600 000 personer i Sverige har sömnapné och av dessa behöver cirka 400 000 behandling, övriga har lindriga symtom.

Många har sömnapné utan att veta om det.

Varför är behandling viktigt?

Det är viktigt att få en diagnos om du har sömnapné. Behandling gör att du får bättre sömn under natten, mer energi på dagen och minskar risken för att utveckla andra sjukdomar.

Om du snarkar kan behandlingen också hjälpa dig att snarka mindre eller sluta snarka helt.

Illustration: Karin Lodin. Luftvägarna med normal andning under sömn jämfört med sömnapné.

Symtom på sömnapné

Många som har sömnapné lägger inte själva märke till de tydligaste symtomen – andningsuppehåll på natten ofta i kombination med snarkning. Istället är det andra som sover i närheten som upptäcker problemen.

Den ständigt störda sömnen får dock konsekvenser i vardagen. Det är vanligt att missa dessa symptom eller tro att de hör ihop med något annat.

Korta fakta om sömnapné

1. Sömnapné innebär att du har andningsuppehåll under sömnen.
2. Ett andningsuppehåll varar från 10 sekunder till över 1 minut.
3. Medicinskt skiljer man på två sorters andningsuppehåll:

• Apné: Totalt stopp av luftflödet till och från lungorna.
• Hypopné: Minskat luftflöde till och från lungorna.

Snarkning

Det är vanligt att snarka när du har sömnapné men långt ifrån alla med sömnapné snarkar.

Ungefär 3 av 10 män som snarkar regelbundet har sömnapné för kvinnor är motsvarande siffra 2 av 10.

Snarkning uppstår när det blir trångt i svalget. Luftflödet får då delar i gommen att vibrera, vilket orsakar ljudet.

En snarkning kan låta mycket högt, runt 80 decibel – ungefär som när en motorcykel startar.

Störd sömn

Sömnen påverkas av alla uppvakningarna. Vissa personer upplever att de sover otroligt djupt och nästan inte går att väcka. Andra får en ytlig och orolig sömn och vaknar ofta.

Det är också vanligt att svettas på natten samt att behöva gå upp en eller flera gånger för att kissa.

Några patienter upplever sömnlöshet, insomni, med svårigheter att somna eller att bibehålla sömnen. Samtidigt förekomst av sömnapné och sömnlöshet är vanligt förekommande.

Sömnighet och trötthet

Trötthet och sömnighet är en av sömnapnéns vanligaste följeslagare.

Många vaknar utan att känna sig utsövda trots en hel natt i sängen.

Trötthet och sömnighet på dagen gör det lätt att nicka till, exempelvis framför TV:n eller en bok men också tillsammans med andra eller under ett samtal.

Mikrosömn – att somna mycket kort – är vanligt och ökar risken för olyckor.

Det är viktig att känna till att mer än hälften av patienter med sömnapné saknar uttalad dagsömnighet, men känner ändå oftast att sömnen är mindre utvilande och mer orolig.

Högt blodtryck

Under andningsuppehållen försämras kroppens syresättning. Kroppen reagerar då med en stressreaktion som får dig att vakna och andas bättre igen.

I vanliga fall sjunker blodtrycket när du sover, men vid sömnapné leder nattlig syrebrist och de ständiga uppvakningarna till att blodtryck och puls ökar.

På sikt ökar detta risken för att utveckla högt blodtryck, andra hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Nästan hälften av alla som har sömnapné har ett blodtryck högre än det rekommenderade 140/90 mmHg.

Huvudvärk och muntorrhet

Det är vanligt att vara torr i munnen och/eller ha ont i halsen när man vaknar. Vissa vaknar också med huvudvärk och/eller nästäppa.

Påverkan på livskvaliteten

Att vara trött och mindre utvilad varje dag påverkar hela livet på kort och lång sikt.

När vi sovit dåligt blir många uppgifter svårare att utföra eftersom vi blir sämre på att koncentrera oss, lära nytt och minnas. Vår reaktionsförmåga och motorik försämras också.

Trötthet påverkar humöret och initiativförmågan och kan med tiden leda till nedstämdhet och depression.

Många som är trötta försöker pigga upp sig genom att äta mer, dricka kaffe eller andra drycker med koffein samt röka eller snusa.

På sikt kan det leda till viktökning, sämre hälsa och ännu sämre sömn.

Att ständigt vara trött påverkar våra relationer, prestationer och hälsan och leder till sämre livskvalitet.

Risk för trafikolyckor

Forskning visar att om du har sömnapné och inte får behandling löper du 2 till 3 gånger större risk att vara med om en bilolycka.

Den ökade olycksrisken beror bland annat på att sömnbrist ofta orsakar mikrosömn, en kort insomning på några tiondels sekunder.

Du är ofta inte medveten om mikrosömnen men den ökar risken för olyckor, såväl i trafiken som på arbetsplatsen och hemma.

Så vanligt är sömnapné

Sömnapné är en folksjukdom likt astma, KOL och diabetes. I Sverige har 10 till 15 procent av männen och 5-10 procent av kvinnorna relevant sömnapné med mer än 15 andningsuppehåll per sovtimme.

Sömnapné är vanligast vid 50 till 70 års ålder.

I yngre åldrar drabbas fler män än kvinnor, men efter klimakteriet är förekomsten likvärdig mellan kvinnorna och män.

Runt om i världen lever många med sömnapné, uppskattningsvis 3-400 miljoner!

Orsaker till sömnapné

När vi sover slappnar musklerna i kroppen av, även musklerna i svalget, näsan och munhålan.

När musklerna slappnar av blir andningsvägen lite trängre. Det gäller alla människor men för de flesta påverkar inte detta andningen under sömn.

Utöver mekaniska faktorer (muskler i svalget slappnar av) kan också andnings- och sömnregleringen i sig bidra till att luftvägarna blir så trånga att du får svårt att andas när du sover.

En del faktorer kan vara ärftliga, medan andra faktorer påverkas av din livsstil.

Viktigaste riskfaktorer

• Övervikt ökar risken för sömnapné eftersom fett lagras på insidan av svalget och i tungan och gör luftvägarna trängre. Ett stort halsomfång kan återspeglar denna risk. Många som får diagnosen är dock inte överviktiga.
• Alkohol och muskelavslappnande medel gör musklerna runt andningsvägen mer avslappnade och kan försämra andningen under sömnen. Det gäller även läkemedel som sömntabletter och lugnande medel.
• Rökning irriterar slemhinnorna i näsan och svalget och kan bidra till ökad snarkning och/eller andra sjukdomar som försvårar andningen.
• Ålder ökar risken för sömnapné, på grund av att muskler och mjukdelar på insidan av gom och hals blir slappare. Det är också vanligare med övervikt och andra sjukdomar när vi åldras.
• Anatomiska faktorer som överbett, tillbakadragen underkäke, stora halsmandlar, hängande gomsegel, stor tunga, polyper och en sned skiljevägg i näsan kan göra luftvägarna trängre. När det är trångt i näsan andas man i högre utsträckning genom munnen vilket ökar risken för både snarkning och sömnapné.
• Överkänslig andningsreglering och låg tröskel för nattlig uppvaknande kan också bidra till en andningsinstabilitet med en ond cirkel av andningsuppehåll och hyperventilation som följd.

Andra sjukdomar

Sömnapné förekommer ofta samtidigt som många andra sjukdomar och tillstånd, till exempel:

• högt blodtryck
• förmaksflimmer
• hjärtsvikt
• kranskärlssjukdom
• diabetes
• KOL

Varför är sömn viktigt?

God sömn är viktig för hela kroppen. Under sömnen händer många saker som får oss att må bättre, fysiskt och psykiskt.

Sömn påverkar bland annat vårt humör, minne, koncentrations-, reaktions- och inlärningsförmåga. Det kan vi lätt märka när vi sover dåligt en natt eller två.

När du får tillräckligt med sömn av god kvalitet påverkar det livskvalitén positivt både på kort och lång sikt. Inte minst är god sömn viktig för vår hjärt-kärlhälsa.

Detta händer i kroppen när vi sover

• Hjärtat slår långsammare, blodtrycket sjunker och pulsen går ned
• Vi andas långsammare och andetagen blir färre
• Musklerna slappnas av
• Kroppstemperaturen blir lägre
• Produktionen av stresshormoner minskar
• Viktiga hormoner bildas och immunförsvaret stärks

Hur ställs diagnosen?

Om du misstänker sömnapné börjar du med att söka hjälp på vårdcentralen. Du får då berätta om dina besvär och svara på frågor om din sömn och livsstil. Om läkaren misstänker att du har sömnapné görs en utredning.

Berätta för läkaren om du tar muskelavslappnande, smärtstillande eller ångestdämpande läkemedel eller sömntabletter. De kan göra din sömnapné värre.

Syftet med utredningen

Syftet med utredningen är att förstå hur din andning fungerar under sömnen. Du får sova med mätinstrument som registrerar luftflödet genom din näsa och mun, syresättningen och hur du ligger när du sover.

Genom utredningen fastställs hur många andningsuppehåll och hur stark påverkan på syresättningen du har under natten.

Antalet andningsuppehåll per timme används tillsammans med syresättningsnivån och dina symtom och samsjukligheter för att ställa diagnosen och välja rätt behandling.

Nattlig andningsregistrering

Registreringen av din andning under natten kan göras hemma i din egen säng eller genom att du sover på sömnklinik. Idag finns en rad utrustningstekniker som kan undersöker din nattliga andning.

Till exempel, du sover med:

• En näsgrimma som mäter dina andetag
• En syrgasmätare som fästs på ett finger eller på örsnibben
• Ett band runt bröstkorgen och eventuellt buken
• Utrustningen fästs på bröstbandet och registrerar dina rörelser och sovställningar under sömnen.

Genom mer avancerad utrustning kan kompletterande undersökningar göras. Till exempel används EEG för att mäta hjärnans elektriska signaler under sömn, vilket ger detaljerad information om sömnstadier, andningshändelser och muskelaktivitet.

EKG kan också användas för att följa hjärtats arbete.

Grader av sömnapné

AHI (apné-hyponé-index) är ett mått som beskriver hur många andningsuppehåll du har per timme under sömnen.

AHI räknas fram genom att dela antalet andningsuppehåll med antal timmar du sovit. Både apnéer och hypopnéer räknas in – alltså perioder där du slutar andas helt och perioder där du andas sämre än vanligt.

Ju fler andningsuppehåll per timme desto allvarligare är din sömnapné:

1. Lindrig sömnapné: 5–14 andningsuppehåll per timme
2. Måttlig sömnapné: 15–29 andningsuppehåll per timme
3. Svår sömnapné: Fler än 30 andningsuppehåll per timme

Behandling av sömnapné

För vissa patienter, framför allt de som snarkar och har mild till måttlig sömnapné och där apnéerna huvudsakligen kommer i ryggläge, kan en individuellt utformad bettskena som drar fram underkäken ge god effekt.

• Du kan även på egen hand minska mängden och påverkan av sömnapné genom egenvård. Undvikande av sömnbrist och alkohol är viktigt.
• Vid övervikt och samtidig sömnapné kan viktnedgång leda till mindre snarkning och färre andningsuppehåll. Detta samband är mycket stark och nya studier visar hur en kombination av livsstilsförändring, individuell diet och läkemedelsbehandling kan hjälpa att reducera både sömnapné och andra överviktsrelaterade problem. Nationella riktlinjer beskriver denna viktiga behandlingsväg.
• Vid mild till måttlig mängd av andningsuppehåll och nattlig syrebrist kan en apnébettskena vara behjälplig. Genom framdragning av underkäken och tungbasen öppnas svalget igen och nattlig snarkning och andningsuppehåll minskas i snitt med över 50%.
• Hos barn och hos yngre vuxna patienter utan betydande övervikt kan operation av för stora halsmandlar leda till en kraftig reduktion av sömnapné.
  Det leder i sin tur till bättre syresättning under natten och ökad vakenhet under dagen.

Det leder i sin tur till bättre syresättning under natten och ökad vakenhet under dagen.

Sova med mask

För patienter med medelsvår till svår sömnapné är CPAP-behandling (Continuous Positive Airway Pressure) en väldigt effektiv behandling.

Behandlingen med CPAP innebär att man sover med en mask, som via en slang och en kompressor skapar ett lätt övertryck som håller de övre luftvägarna öppna.

Trycket ställs in utifrån patientens behov. Det finns flera olika sorters masker.

Att vänja sig vid CPAP

Det är individuellt hur lång tid det tar att vänja sig vid CPAP-behandling.

En del personer kan få kämpa ett tag för att anpassa sig till den.

Många säger att de snabbt känner att de blir bättre och känner sig mer utvilade efter att de börjat använda masken.

De CPAP-apparater som används idag är små, smidiga och tystgående.

Maskerna är mjuka och det går bra att ligga både på sida och rygg. Det är viktigt att använda masken så mycket som möjligt, helst varje natt.

Vänd dig till vårdcentral

Om du har problem med snarkning eller misstänker sömnapné ska du vända dig till din vårdcentral och be om att få göra en sömnapnéutredning.

Även tandläkare kan skriva remiss för detta. Vissa sömnenheter accepterar också en noggrant ifylld egenremiss.

Många utredningar utförs på sjukhusens öron-näsa-hals- eller lungmottagningar, men det finns också privata vårdgivare som gör utredningar.

Besök 1177 Vårdguiden för mer information.

Har du samtidigt sömnapné och sömnlöshet (insomni) – sök också hjälp för ”insomni” via din vårdcentral. Sambehandling av bägge sjukdomar förbättrar sömnhälsan avsevärt.

Utförlig remiss underlättar

En bra och utförligt utformad remiss underlättar utredning och bedömning av eventuell sömnapné.

Det är därför viktigt att läkaren som skriver remissen är utförlig i sitt utlåtande och noggrant beskriver symptombilden och om patienten samtidigt har någon annan sjukdom som till exempel högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom.

Ge dig själv bästa möjliga förutsättningar

Vid sömnapné finns det mycket du kan göra själv för att må så bra som möjligt. Du behöver förmodligen behandling en lång tid framöver, som att sova med PAP eller bettskena.

• Din livsstil påverkar också sömnapnén – goda vanor vad gäller kost, motion och sömn gör skillnad.
• Undvikande av sömnbrist och alkohol är viktigt.

Mat och motion

Övervikt och sömnapné har ett bevisat samband. De positiva nyheterna är att om du har sömnapné och är överviktig kan din sömnapné förbättras när du går ned i vikt.

Vid viktnedgång är kosten viktigast i början och fysisk aktivitet är ett sätt att behålla vikten över tiden.

Fysisk aktivitet har i forskning visat sig ha positiv effekt på hur länge och bra man sover när man har sömnproblem samt leder till förbättrad livskvalitet.

Alkohol, tobak, nikotin och koffein

Sömnen kan påverkas av alkohol, tobak, nikotin och koffein. Alkohol kan göra att du somnar snabbare men leder till fler uppvaknanden och sämre sömnkvalitet under natten.

Tobaksrök och snus påverkar slemhinnorna i andningsvägarna och kan störa andningen. Nikotin och koffein stör sömnen och är bra att undvika före sänggående.

Fem tips för bättre sömnhälsa

1. Gå och lägg dig vid samma tid och sova tillräckligt länge. Din kropp gillar rutiner. Om du ska välja en enda god sömnvana så är det att gå lägga sig ungefär samma tid varje dag. Hitta en fast sovtid för dina vardagar. Den genomsnittliga sömnlängden rekommenderas för en vuxen person ligger mellan 7 och 9 timmar/dygn.
2. Var ute i dagsljuset. Vi behöver dagsljus för att dygnsrytmen ska fungera. Att vara ute i dagsljus på morgonen och förmiddagen gör det lättare att somna på kvällen. Har du däremot problem med att du blir sömnig för tidigt på kvällen, kan du skjuta en stund på promenaden så att dygnsrytmen senareläggs.
3. Träna och var aktiv. Att anstränga sig på dagen lönar sig på natten, det gäller både för kroppen och knoppen. Regelbunden träning och både fysisk och social aktivitet leder till bättre sömn i längden.
4. Svalt i sovrummet. Ett svalt sovrum utan saker som påminner dig om vad du gör på dagen underlättar när du ska sova. Undvik att ha TV, dator, padda och mobil i sovrummet.
5. Varva ned innan du somnar. Du kan förbereda din sömnresa genom regelbundna rutiner innan du går och lägger dig. Dra ned på belysning och undvik skärmtid timmen innan läggdags. Några andningsövningar kan hjälpa dig att hitta lugnet

Samtalsstöd - diagnosstöd

Vi erbjuder samtalsstöd för dig som är medlem och har sömnapné.

Apné Sverige

Apné Sverige är en patientförening som arbetar för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné.

Granskare

Ludger Grote, professor, överläkare.

Läs mer om Ludger Grote på sömnmedicinsk avdelning, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Jenny Theorell-Haglöw, docent, leg. sjuksköterska,

Läs mer om Jenny på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.