Tandhälsa och KOL – så hänger det ihop
Tänder och tandkött påverkar inte bara munnen – de kan påverka lungorna och resten av kroppen. När bakterier får fäste i djupa fickor runt tänderna (parodontit), kan de sprida sig eller påverka kroppen på flera sätt som kan skada lungorna.
En svensk studie visar att regelbunden och grundlig tandrengöring hos tandläkare eller tandhygienist kan minska risken för skov eller försämrings-tillfällen med ökad andnöd, hosta eller infektion (exacerbationer) i KOL-sjukdomen.
Bakterierna i munhålan kan aspireras (inandas) till lungorna, särskilt hos personer med nedsatt hostreflex.
Det leder till infektioner i luftvägarna, inklusive pneumoni (lunginflammation) och försämring av lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Här är en genomgång av de viktigaste mekanismerna bakom hur dålig tandhälsa kan påverka lungorna och bidra till eller förvärra KOL.
Så hänger tandhälsa och KOL ihop
Bakterier kan inandas till lungorna
Små mängder bakterier från munnen kan via saliv och små svalgreflexer inandas, “aspireras”, ner i luftvägarna.
Där kan de orsaka inflammation eller infektion i luftvägarna - även lunginflammation - och för personer med KOL kan detta bidra till försämringsskov, exacerbationer.
Kronisk inflammation sprider sig i kroppen
Parodontit leder till en konstant låg nivå av inflammation i kroppen (högre nivåer av proinflammatoriska ämnen som cytokiner och CRP).
Denna kroniska inflammation belastar lungorna och kan göra att redan skadad vävnad i KOL försämras snabbare.
Störd mikroflora
När balansen i munfloran rubbas kan sjukdomsframkallande bakterier bli fler och lättare migrera till andningsvägarna, där de kan konkurrera ut de “goda” bakterierna och främja sjukdom.
Försämrad reaktionsförmåga i immunsystemet
Personer med KOL har ofta ett nedsatt immunförsvar i luftvägarna. Det gör att de inte hanterar bakterier från munhålan lika väl som friska – enklare infektioner kan bli värre.
Oxidativ stress/cellskada
Experimentella studier visar att parodontit kan öka oxidativ stress och främja cellskadeprocesser i lungvävnad, vilket leder till att lungceller dör eller skadas snabbare än normalt.
Vad kan du som patient göra?
- Gå på regelbundna tandvårdsbesök – och berätta för din tandläkare eller tandhygienist att du har KOL.
- Be om professionell rengöring, inte bara kontroll.
- Borsta tänderna noggrant två gånger om dagen, använd tandtråd eller mellanrumsborstar.
- Prata med din läkare om din munhälsa – det kan vara ett viktigt komplement i behandlingen av din lungsjukdom.
Vanliga tecken att ta på allvar
- Blödande tandkött vid borstning eller tandtråd
- Tandkött som drar sig tillbaka, rörliga tänder
- Ihållande dålig andedräkt
- Svullnad/ömhet i tandköttet
Sök gärna en tandhygienist/tandläkare för bedömning. Det är lättare att behandla tandlossning tidigt i sjukdomsprocessen.
Så minskar du risken – enkla steg som fungerar
Daglig munvård
- Borsta tänderna noggrant, morgon och kväll (cirka 2 minuter) – eltandborste kan hjälpa.
- Rengör mellan tänderna (mellanrumsborste/tandtråd/tandsticka) – det räcker med en gång om dagen om du är noggrann.
- Fluor är ett bra komplement för att minska risk för karies.
- Muntorrhet? Prata med tandvård om gel/spray/sugtabletter och läkemedel som kan hjälpa till med saliven.
Levnadsvanor som gynnar både mun och hjärta
- Rökstopp - minskar risken för parodontit och lungsjukdom.
- Mer rörelse i vardagen – sänk stress, stärker immunförsvaret (små steg räknas).
- Matvanor som håller – mer grönsaker/fullkorn/baljväxter/fisk; mindre socker och starkt processad mat.
- Sömn och stress – regelbunden sömn och återhämtning hjälper aptit/mättnad och inflammationsnivåer.
Tips: Små, hållbara förändringar ger ofta större effekt över tid än ”allt på en gång”.
Forskning kring tandhälsa och KOL
Forskning har visat på en koppling mellan tandlossning (paradontit) och lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Individer med svår tandlossning hade en högre risk att utveckla KOL.
Tandlossning och försämrad lungfunktion
En studie visar att svår parodontit verkar vara kopplat till försämrad lungfunktion generellt, samt ökad risk för luftvägsobstruktion. (Källa: Periodontitis is associated with airflow obstruction in the Malmö Offspring Dental Study - PubMed)
Tandlossning och försämringsperioder i KOL
Forskning visar att KOL-patienter med tandlossning hade en högre frekvens av KOL-exacerbationer. (Källa: Association between periodontitis and COPD | COPD)
Flera studier visar att parodontal behandling, behandling av tandköttet, gav en viss kontroll över KOL-sjukdomen.
Behandling av patienter med KOL och tandlossning är kopplat till färre försämringsperioder och långsammare nedgång i lungfunktionen. (Källa: Effect of periodontal therapy on COPD outcomes: a systematic review | BMC Pulmonary Medicine | Full Text)
"Avancerad tandrengöring" kan minska skov
En svensk studie visar att regelbunden och grundlig tandrengöring hos tandläkare eller tandhygienist kan minska risken för skov eller försämrings-tillfällen med ökad andnöd, hosta eller infektion (exacerbationer) i KOL-sjukdomen.
I studien fick deltagarna en "avancerad" rengöring, vilket innebar noggrann borttagning av tandsten och plack av tandhygienist.
Det handlar alltså inte bara om egenborstning – utan om ”professionell hjälp regelbundet”.(Källa: Advanced Dental Cleaning is Associated with Reduced Risk of COPD Exacerbations - A Randomized Controlled Trial - PubMed)
Sammanfattning
- Forskning har visat på en koppling mellan tandlossning och KOL.
- Om du har KOL – särskilt om du haft flera försämringsperioder tidigare – kan en ”noggrann tandrengöring hos tandvårdspersonal” minska risken för framtida skov.
- Inflammation i tandköttet och delade riskfaktorer (tobak, kost, fysisk inaktivitet, ogynnsamma blodfetter/blodtryck/glukos) är centrala förklaringar.
- Tidig upptäckt och enkla dagliga vanor för munnen – tillsammans med rörelse, mat, sömn och stresshantering – minskar risken.
- Sök tandvård och vårdcentral vid behov, och ta hjälp av HjärtLung för kunskap och gemenskap.
Granskare
Daniel Jönsson, docent i parodontologi och internmedicinsk forskning.
Läs mer om Daniel Jönsson
Källor
Association between periodontitis and COPD | COPD
Periodontitis and Cardiovascular Diseases. Consensus Report - PubMed