Förhandlingar och beslut

Läs om hur förhandlingarna på kongressen går till. Om vad som beslutas och som sedan är vägledande för hela organisationen fram tills nästa kongress.

Förhandlingar och innehåll på dag- och arbetsordningen

Det som diskuteras och beslutas om på en kongress kallas för kongressförhandlingar. Dessa består av de punkter som anges på dagordningen. Det finns några fasta punkter som en ordinarie kongress alltid ska behandla enligt våra stadgar. Arbetsordningen bestämmer utifrån vilka regler mötet ska hållas, till exempel om vad som gäller vid till exempel omröstning. Det är med andra ord en mötesordning för plenum och övrigt ramprogram. Förslag på både dagordning och arbetsordning skickas ut i kongresshandlingarna. Vid inledningen av kongressen fastställs båda dessa om kongressen så tycker.

Detta betyder dock inte att punkterna måste behandlas i den ordning som föreslås i dagordningen. Förbundsstyrelsen kan i samband med fastställande av dagordning och arbetsordning föreslå kongressen att besluta om att tillåta presidiet att vid behov ändra ärendeordning på dagordningen så att förhandlingarna fortlöper smidigt.

Diskussion och debatt

I varje förslag och fråga på dagordningen finns möjlighet till diskussion och debatt innan beslut ska fattas.

För att kunna göra inlägg i debatten anmäls detta i förväg på det som kallas “Begära-ordet-lappar". Detta är en  lapp som fylls i av ombudet och lämnas till mötespresidiet när ombudet vill prata i plenum i talarstolen. Mötesordföranden kallar sedan upp den som begärt ordet under den punkt som angetts på lappen, och i den ordning som lapparna inkommit. Begära ordet-lappar delas ut vid ankomst till kongressen och finns även tillgängliga i kongresslokalen.

När ett ombud talar i talarstolen brukar det fungera så här

  • Ombudet presenterar sig och anger sitt ombudsnummer så hela kongressen vet vem som talar.
  • Ombudet tackar för ordet till både kongressen och mötespresidiet.
  • Ombudet talar i mikrofonen så alla har möjlighet att höra ordentligt.
  • Ombudet redogör för sitt inlägg i debatten.
  • Slutligen lämnar denne ett yrkande till beslut, alltså ett bifall, avslag eller enligt förbundsstyrelsens förslag till svar på motionen om det skulle gälla en motion. Gäller det förbundsstyrelsens egna förslag kan man som ombud yrka bifall eller avslag. Kongressen kan komma fram till en lösning i frågan som det som kommer fram under debatten, men inga nya förslag kan tas upp.

När ett ombud blivit tilltalad med namn i en sakdebatt i plenum kan denne begära replik. Replik ges direkt och bryter talarlistan, men ges ofta sparsamt och ska hållas mycket kort. Replik ska inte öppna en debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet eller eventuellt påhopp.

Ordningsfråga kan väckas av ombud. Den kan handla om frågor kring arbetsordningen eller då denne tycker att debatten har dragit ut på tiden och börjat gå i cirklar. Då kan streck göras i debatten, yrkandena kan justeras och de som vill får sätta upp sig på talarlistan. När strecket väl är satt i debatten kan inga fler sätta upp sig på talarlistan.

Rösträtt och rättigheter inför beslut

Ombuden på kongressen har yttrande-, förslags- och rösträtt. Varje ombud avser en röst som kan användas vid varje fråga på dagordningen inför att beslut ska tas. Förbundsstyrelsens ledamöter, ersättare, revisorer och valberedning liksom riksförbundets chefstjänsteman samt ledamöter i av styrelsen utsedda organ, har yttrande- och förslagsrätt. Övrig anställd kanslipersonal har yttranderätt.

För att mötespresidiet ska kunna veta vem som har rösträtt så fastställs en röstlängd i samband med kongressens inledning.

Röstlängden är en fullständig förteckning över de ombud som registrerats in sig på plats för deltagande på kongressen och som lämnats till presidiet. Antalet röster/mandat är ojämnt till antalet för att vi ska kunna genomföra en omröstning med en utslagsröst om rösterna i övrigt skulle vara jämt fördelade. Röstlängden kan justeras under kongressens genomförande vid behov.  Fullmaktsröstning är inte tillåten, det vill säga att genom fullmakter representera flera ombud och rösta för någon annan.

När en fråga behandlas på dagordningen och debatten går mot sitt slut kan det gå till så här

  • Mötesordföranden börjar med att fråga kongressen om kongressen är redo att gå mot beslut.
  • Ombuden svarar då ja eller nej, och om svaret är nej fortsätter debatten.
  • Om ombuden svarar ja, kan mötesordförande börja med att genomföra omröstning med acklamation, vilket innebär att mötesordförande ställer de olika förslagen mot varandra.
  • Ombuden svarar då i plenum ja på det förslag som ombudet vill lägga sin röst på.
  • Kongressordföranden gör då en bedömning på vilket förslag man anser fått flest röster.
  • Anser ett ombud att detta är felaktigt kan votering begäras. Då röstar alla ombud med hjälp av röstkort.
  • Mötesordförande uppskattar vilket förslag som har vunnit utifrån det.
  • Anser ett ombud att mötesordförandes bedömning av den omröstningen inte stämmer kan sluten omröstning begäras och genomförs.
  • Om sluten omröstning uppstår använder man sig av röstlängden och ropar upp ombuden i nummerordning.
  • Ombudet prickas av och lägger sedan sin röstsedel i en valurna i samma ordning som de ropats upp.
  • Därefter räknas rösterna av rösträknarna, kongressen har sedan ett resultat och ett beslut som sedan klubbas i plenum av mötesordförande.
  • Om ett ombud är missnöjd med ett beslut kan denne visa detta genom att reservera sig i frågan, detta måste också inkomma till presidiet skriftligt innan kongressens avslut och biläggs sedan protokollet.

Kongressens beslut blir ledande för hela organisationen kommande tre åren

När kongressen har fattat ett beslut i en fråga och kongressen har avslutats är kongressens beslut ledande för hela organisationen. Det vill säga för förbundet, läns-, lokal-, och riksföreningar samt medlemsorganisationer. Kongressen kan besluta från när ett beslut ska infalla beroende på olika praktiska anledningar, men då ska detta anges i kongressprotokollet.

Eftersom medlemmarna i föreningarna i hela landet är det som bygger organisationen Riksförbundet HjärtLung är det av stor vikt att värna om den demokratiska process som står bakom kongressens genomförande. Att besluten är tagna av medlemmarna. Medlemmarna i lokalföreningarna väljer sin representant till länsföreningens årsmöte, och på länsföreningens årsmöte väljer man ombud till kongressen. Processen vilar alltså på den enskilde medlemmens engagemang som sammansluts via förbundskongressen.

Efter kongressen kommuniceras besluten till ombuden, på hemsidan, i medlemstidning och nyhetsbrev, samt vid andra sammankomster efter att kongressen ägt rum. Kongressprotokollet skickas ut till samtliga ombud och föreningar, samt publiceras på Riksförbundet HjärtLungs hemsida.

Förbundsstyrelsen  har nu en roll och tre år på sig att genomföra de olika uppdrag som de fått från kongressen. Det ska redovisas på nästkommande kongress.