Var femte med KOL kan även ha hjärtsjukdom

I Sverige har över en halv miljon människor, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, som främst orsakas av rökning. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och kan med tiden ge bland annat andnöd och nedsatt kondition. Men KOL ska inte bara ses som en lungsjukdom. Det är nämligen inte ovanligt att KOL-patienter dessutom lider av ytterligare sjukdomar.

Forskning visar att de som drabbas av KOL även har hög risk för att få bland annat diabetes, högt blodtryck, benskörhet, sömnapnéer och depression. Det är även vetenskapligt belagt att det finns ett tydligt samband mellan KOL och hjärt- och kärlsjukdomar. Så många som var femte KOL-patient kan ha hjärtrelaterade problem.

– Att en så stor andel KOL-patienter också har hjärt-kärlsjukdom är inte uppmärksammat i den utsträckning som det borde. Flera KOL-patienter kan ha hjärtsjukdomar utan att veta om det, säger Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Att så många KOL-patienter även drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar kan förklaras med att hjärtfunktionen hänger samman med lungornas kapacitet. Vid svår KOL blir blodet dåligt syresatt och hjärtat orkar helt enkelt inte pumpa i den takt som är brukligt. KOL-patienter har även lättare för att få arterioskleros, det vill säga åderförkalkning.

Studier visar att stadiet av KOL har betydelse. Ju svårare KOL desto högre tycks risken vara för att drabbas av ytterligare sjukdomar. De KOL-patienter som är mer känsliga för cigarettrök löper även större risk att få hjärt-kärlsjukdom än andra KOL-patienter.

Men man kan inte dra slutsatsen att det är KOL i sig som ger upphov till övriga sjukdomar hos en patient. Många gånger kan samsjukligheten förklaras med att det är samma faktorer som ger lungbesvär som också ger hjärtsjukdom.

Så är exempelvis fallet när det gäller sambandet mellan KOL och hjärtinfarkt som David Erlinge, professor i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, studerat.

– I vår registerstudie av svenska förhållanden, som är en av de största i världen, kunde vi bara se att KOL och hjärtinfarkt har gemensamma riskfaktorer som rökning och ålder. Vi kunde inte se att KOL i sig orsakade hjärtinfarkt, säger David Erlinge.

Claes-Göran Löfdahl är inne på samma spår.

– Det är inte ovanligt att hjärt-kärlsjukdomen kommer i ett tidigare skede än KOL, konstaterar han.

Det kan vara svårt för patienten att själv upptäcka att han eller hon drabbats av fler sjukdomar än den som först blivit känd. För många kroniska sjukdomar sker en kontinuerlig försämring vilket gör det svårt att särskilja symptom som exempelvis kan komma med en allt svårare KOL från tecken som kan tyda på att man drabbats av ytterligare sjukdomar. Symptomen för KOL liknar dessutom dem för exempelvis
hjärtsvikt. Andfåddhet är ett kardinalsymptom för båda sjukdomarna.

Störst ansvar för att konstatera sjukdomarna hos en patient vilar på den svenska sjukvården och i det avseendet finns brister. Man har generellt varit dålig på att ta hänsyn till komplexa sjukdomsbilder.

– Det finns en risk att man nöjer sig med att ställa bara en diagnos, säger Claes-Göran Löfdahl. Läkare och annan vårdpersonal tenderar ibland att klassificera patienter. Den som fått diagnosen KOL betecknas just som en KOL-patient och behandlas följaktligen för sin KOL. Det händer att man då missar att undersöka och behandla de hjärtbesvär som patienten kanske också lider av.

Det får till följd att den som lider av samsjuklighet i dagsläget kan få bristfällig behandling. KOL-patienter som även fått hjärtinfarkt är en grupp som kommit i kläm.

– Tyvärr såg vi i vår registerstudie att KOL-patienter med hjärtinfarkt får sämre behandling både på sjukhus och efter hemgång. Om vi kunde ge dem samma evidensbehandlade behandling som andra hjärtinfarktpatienter skulle de klara sig bättre, säger David Erlinge.

Den här bristen inom vården kan ge allvarliga konsekvenser. Patienter som drabbas av hjärtinfarkt och samtidigt lider av KOL löper exempelvis nästan dubbelt så stor risk för död. Att alla sjukdomar blir kända och behandlas är därför av största vikt.

Till viss del är även kunskapsbrist inom vårdsektorn ett problem i sammanhanget. Rädslan för att läkemedel för KOL respektive hjärta inte skulle vara kompatibla lever felaktigt kvar. Förr trodde man att det kunde vara skadligt att exempelvis kombinera läkemedel för KOL och hjärtsvikt men idag är det väl underbyggt att det förbättrar livssituationen och minskar dödligheten att behandla dessa båda sjukdomar samtidigt.

– Det går alldeles utmärkt att kombinera luftvägsvidgande mediciner med moderna betablockare, säger Claes-Göran Löfdahl.

– Ja, KOL-patienter som har kärlsjukdom ska behandlas med kolesterolsänkande läkemedel, ACE-hämmare, trombyl, eventuellt betablockerare och få god blodtryckskontroll, instämmer David Erlinge.

Med tanke på att patienter med KOL riskerar att få kardiovaskulära sjukdomar bör sjukvården bli bättre på att rutinmässigt undersöka KOL-patienterna för att upptäcka eventuella hjärtproblem i tid anser båda professorerna.

– Man ska gärna göra ett test på om de har kärlkramp, till exempel ett arbetsprov, eftersom det finns bra behandling med ballongvidgning eller bypasskirurgi. Även blodtryck och kolesterol bör kontrolleras och behandlas, säger David Erlinge.

– Ja, det finns till och med preliminära undersökningar som visar att de kolesterolsänkande läkemedlen statiner skulle kunna ha positiv effekt på KOL, säger Claes-Göran Löfdahl.

TEXT: Anna-Karin Andersson

Fakta om KOL och hjärtsjukdom

• Ungefär en av fem KOL-patienter kan ha hjärtrelaterade problem.
• Patienter som drabbas av hjärtinfarkt och samtidigt lider av KOL har nästan dubbelt så stor risk för död än de som bara har hjärtinfarkt.
• Att de KOL-patienter med hjärtproblem dör tidigare än de som endast har hjärtsjukdom kan förklaras med att de är äldre och har fler bakgrundssjukdomar men beror även på att sjukvården underbehandlar med evidensbaserade terapier under vårdtiden och efter utskrivning.

Tecken på att du som har KOL även har en hjärtsjukdom

• Du får bröstsmärtor när du anstränger dig. Kan vara ett tecken på kärlkramp.
• Fötterna svullnar. Kan tyda på att du har ett sviktande hjärta, åderförkalkning eller att syresättningen i blodet börjar bli dålig.
• Du får andnöd eller nedsatt kondition. Är svåra att skilja från symtom som hör till KOL men kan även vara tecken på hjärt-kärlsjukdom.

Det ska du göra om du misstänker att du har KOL och hjärtsjukdom

• Berätta om dina symptom när du i kontakt med vården så att andra sjukdomar kan upptäckas.
• Kontrollera syresättningen i blodet. Att mäta oxygenmättnaden i blodet kan göras på så gott som alla vårdcentraler. Din husläkare kan utifrån resultatet avgöra om det finns anledning att gå vidare och göra exempelvis en blodgasundersökning och koldioxidmätning.
• Stå på dig och se till att hela din sjukdomsbild blir tydlig. Det finns en risk att du kategoriseras som KOL-patient och bara behandlas för det trots att din diagnos är mer komplex än så.
• Ändra dina vanor. Sluta röka om du inte redan gjort det. Rör på dig i den utsträckning det går. Ta gärna hjälp av en sjukgymnast.