Hur farlig är stressen för hjärtat?

Medan hjärtinfarkterna blir allt färre hos äldre står antalet nästan still för personer under 55 år. Dessa får oftare infarkter trots rena kranskärl, och i många fall finns inte heller klassiska riskfaktorer som rökning, högt blodtryck och diabetes. Därför vill forskare titta närmare på stressens roll.

Erik Ohlsson.jpg

Erik Olsson psykolog och lektor vid Uppsala universitet.

Med bättre levnadsvanor och effektivare behandling av riskfaktorer har det totala antalet hjärtinfarkter i Sverige minskat – framför allt fram till 2010 – och en lägre andel av de drabbade dör.

Minskningen har till stor del skett bland de äldsta, även om nedgång kan synas också bland yngre.

Stress orsak bakom hjärtinfarkt

För de under 55 år antas i många fall stress vara en bakomliggande eller direkt utlösande orsak till infarkt (se faktaruta).

Och även om antalet yngre kvinnor som får hjärtinfarkt är lågt, ungefär 350 personer under 2020, är det vanligare att stress utlöser hjärtinfarkter hos dem än hos männen i samma ålderskategori. Det berättar Erik Olsson, som är psykolog och lektor vid Uppsala universitet.

En stor störning i livet för unga

Han påpekar också att en hjärtinfarkt i unga år kan leda till stark stress efteråt för den som överlever.

– Då är man oftast mitt i arbetslivet, och också mitt i familjelivet, kanske man till och med har barn hemma. Många av de yngre blir mer chockade, de kan uppleva tankar om att det är orättvist: ”Varför händer det här mig?” säger Erik Olsson.

För den som drabbas ung eller i medelåldern blir en hjärtinfarkt en större störning i livet.

Man måste ändra på sina planer och drömmar mer än någon som är pensionär.

Stress är en påverkbar stressfaktor

Erik Olsson lyfter fram att unga patienter skattar högre än äldre på stress, ångest och depression. Men han betonar också att en yngre person har mer att vinna på en beteendeförändring.

Stress är en riskfaktor som det går att göra något åt.

Men då är första steget att den läkare som ansvarar för behandling och rehabilitering är tydlig med den informationen.

Erik Olsson och hans kollegor ser på stress och hjärtinfarkt från ett beteendeperspektiv i stället för ett medicinskt. De har en teori om att det är lättare för läkare att prata med patienten om läkemedel än om livsstilsändring.

Ny studie i samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Bland annat detta vill forskarna undersöka i en studie i samarbete med Riksförbundet HjärtLung. Under våren håller de på att förbereda sig genom att samla till gruppsamtal med yngre personer som drabbats av hjärtinfarkt.

– Vi vill ta reda på mer exakt vad vi ska forska på och hur vi ska formulera frågorna på bästa sätt.

Några frågor som Erik Olsson vill ha med är ifall patienterna uppfattar stress som riskfaktor och ifall läkaren har pratat med dem om detta.

Saknas etablerade förebyggande insatser mot stress

Ett problem är att det inte finns särskilt många etablerade insatser för att hjälpa människor att förebygga stress. Inom hjärtrehab finns enligt Erik Olsson stressgrupper och stressbehandling på vissa platser i landet, men inte överallt.

– I Uppsala har vi gjort en studie där personer som haft en hjärtinfarkt deltog i stresshanteringsgrupp i ett helt år. Det visade positiva resultat på nya hjärthändelser, dock inte på dödliga sådana. Detta är lovande resultat, men det är svårt att dra stora slutsatser utifrån endast en studie.

"Inte långsiktigt hållbart"

Vad kan då stresshanteringen gå ut på? Erik Olsson säger att stresshantering ofta fokuserar på att undvika sådant som stressar.

– Det är tyvärr ofta inte långsiktigt hållbart. Vi vet från ångestforskning att den som anstränger sig för att undvika något tenderar att bli ännu mer rädd, och att rädslan sprider sig till fler situationer. Vad vi tittar på nu är att personer ska strunta i att fokusera på vad som stressar en och hur de reagerar på det, och i stället lägga till återhämtning.

Fler sökte för hjärtproblem under fotbolls-VM

Att stress är en faktor bakom hjärtinfarkter har varit känt länge, framför allt som akut trigger. Erik Olsson nämner till exempel till en studie som gjordes efter fotbolls-VM i Tyskland 2006, där man tydligt kunde se att fler sökte sjukhusvård för hjärtproblem i samband med Tysklands egna matcher.

– I andra änden har vi den långa, kontinuerliga, kroniska stressen. Vi i Sverige säger utmattningssyndrom, och i internationella hjärtsammanhang pratar man till exempel om ”vital exhaustion”. Denna typ av utmattning är klart relaterad till hjärtsjukdom och hjärthändelser.
Att kroppen har en förmåga att reagera på stressorer är livsnödvändigt i det korta perspektivet.

Erik Olsson säger att inget tyder på att ett normalt stressmönster skulle vara särskilt farligt, utom i vissa oturliga fall då stresstoppar kan utlösa sjukdom.

– Vi kan inte ta bort all stress från våra liv, då får vi andra hälsoproblem. Det är visserligen skönt att vila, men inte hur länge som helst. Och de allra roligaste grejerna i livet är ofta stressiga.

Text Linda Swartz

Hur många får hjärtinfarkt?

  • 22 247. Så många drabbades år 2020 av hjärtinfarkt i Sverige. En stark nedgång jämfört med 37  980 som var 1990 års siffra av svenskar som fick hjärtinfarkt.
  • 938. Så många mellan 50 och 54 år drabbades år 2020 av en hjärtinfarkt i Sverige. 1990 var den siffran i Sverige från samma åldersgrupp 1 254.

    Källa: Socialstyrelsen

Så påverkar stress hjärt-kärlsjukdom

  • Stress kan både orsaka och förvärra en pågående hjärt-kärlsjukdom.
  • Från ett beteendeperspektiv kan man se att personer som befinner sig under stress röker mer, dricker mer alkohol, motionerar mindre och äter sämre.
  • Individer som redan har en hjärt-kärlsjukdom och är stressade tenderar att ignorera sjukdomssymtom, vara sämre på att ta sina läkemedel och deltar i lägre grad i rehabiliteringsinsatser.

Stressreaktioner i kroppen:

  • Neuroendokrin aktivering, där nivåerna av hormoner som kortisol, dopamin och adrenalin ökar
  • Höjt blodtryck
  • Ökad hjärtfrekvens och minskad anpassning av hjärtfrekvensen (hjärtat slår snabbt eller långsamt hela tiden, vilket inte är bra i längden).
  • Ökad koagulering av blodet
  • Starkare aktivering av immunsystemet, inflammatoriska processer förvärras.

Dessa reaktioner kan i sin tur ge skadliga effekter som:

  • Oregelbunden hjärtrytm
  • Syrebrist i hjärtmuskulaturen (myokardischemi)
  • Plack i blodkärl kan brista och täppa till kärlen
  • Risk att blodproppar bildas

Vilket kan leda till: