Återhämtning efter hjärtoperation – vad du behöver veta

Med hjärtoperation menar man stora kirurgiska ingrepp som kräver att bröstkorgen öppnas upp.

Hit hör alltså inte kateterburna ingrepp som till exempel ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), eller TAVI – kateterburen klaffimplantation. (Transcatheter Aortic Valve Implantation).

Varför genomgår man en hjärtoperation?

Hjärtoperationer utförs oftast för att behandla hjärt- och kärlsjukdomar som påverkar hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt. De två vanligaste typerna av hjärtoperationer är bypass-operation och hjärtklaffsoperation.

Bypass-operation (kranskärlsoperation)

Bypass-operation genomförs när en person har kranskärlssjukdom (ateroskleros), där hjärtats kranskärl är förträngda eller blockerade av plack. Detta kan leda till:

• Bröstsmärtor (kärlkramp)
• Ökad risk för hjärtinfarkt
• Nedsatt blodflöde till hjärtat, vilket kan ge trötthet och andfåddhet

Vid operationen tas en ven eller artär från en annan del av kroppen och bildar en ny väg för blodet att passera förbi det blockerade området till hjärtat.

Hjärtklaffsoperation

Hjärtklaffsoperationer görs för att behandla klaffsjukdomar som:

• Aortastenos – En förträngning av aortaklaffen som gör det svårt för blodet att flöda ut ur hjärtat.
• Aortainsufficiens – Ett läckage i aortaklaffen som inte sluter tätt och leder till återflöde av blod, vilket belastar hjärtat.
• Mitralisstenos – En förträngning som hindrar blodet från att passera genom hjärtat.
• Mitralisinsufficiens – När mitralklaffen inte sluter tätt och orsakar läckage av blod bakåt i hjärtat.
• Medfödda hjärtfel – Vissa föds med missbildade hjärtklaffar som kräver kirurgisk korrigering.

Om en hjärtklaff inte fungerar ordentligt kan hjärtat få arbeta hårdare, vilket leder till andfåddhet, trötthet och hjärtsvikt.

Återhämtning efter hjärtoperationer

Återhämtningen efter kranskärlskirurgi och klaffkirurgi kan ta flera veckor och innefattar:

• Smärtlindring och rörlighetsövningar för bröstkorgen..
• Andningsövningar
• Gradvis ökad fysisk aktivitet.
• Hjärtrehabilitering och livsstilsförändringar för att förbättra hälsan på låg sikt.

Återhämtningen efter en hjärtklaffsoperation liknar den vid kranskärlskirurgi. Vid insättande av mekanisk klaff kan blodförtunnande medicin behövas, vilket kan påverka träningen.

Vad händer i kroppen efter en hjärtoperation?

Efter en hjärtoperation är det vanligt att känna sig mycket trött, ha ont i bröstkorgen och ha nedsatt lungfunktion.

Enligt forskning kan lungfunktionen minska med upp till 50 procent under de första dagarna efter ingreppet. Detta kan leda till sämre syresättning, högre risk för lunginflammation och förlängd återhämtningstid.

På sjukhuset arbetar fysioterapeuter aktivt med att minska dessa risker genom att hjälpa patienter att komma upp ur sängen, börja röra sig och göra andningsövningar.

Varför är rörelse viktig efter en hjärtoperation?

Tidig mobilisering främjar god lungfunktion, stimulerar cirkulationen, bevarar muskelmassa och minskar vårdtiden, vilket sammantaget bidrar till att förebygga komplikationer och stödja återhämtningen.

Hur snabbt kan man börja röra på sig?

Redan operationsdagen eller första dagen efter operationen är det möjligt att sitta upp och stå vid sängen. De följande dagarna ökas aktiviteten gradvis, med målet att ligga så lite som möjligt i sängen för att få en så bra återhämtning som möjligt.

Fysioterapeuten hjälper till med rörlighetsövningar för bröstkorgen och andningsträning för att förbättra lungkapaciteten.

Under de första dagarna efter hjärtoperation har armrörelser visat sig öka andningsvolymen och syresättningen.

Övningarna kan tillfälligt leda till lätt smärta, andfåddhet eller ökad ansträngning, men påverkar  varken puls eller andningsfrekvens på ett negativt sätt. Även om det kan kännas jobbigt i stunden är effekten kortvarig – och vinsterna för återhämtningen är stora.

Att sitta upp förbättrar andningen efter hjärtoperation

Att sitta upp i en stol i stället för att ligga ner ger tydliga förbättringar i andningen tidigt efter en hjärtoperation.

• Att sitta upp hjälper lungorna att expandera bättre och gör det lättare att andas. Tidig mobilisering och en upprätt position är därför viktiga delar av återhämtningen.

I en studie sågs i genomsnitt 20 procent bättre ventilation i lungorna och 25  procent större volym per andetag hos patienter som satt upp – samtidigt som syresättningen i blodet förbättrades.

Andningsövningar efter hjärtoperation 

Eftersom hjärtoperationer påverkar lungfunktionen är andningsträning en viktig del av återhämtningen.

• En vanlig metod är att ta djupa andetag och blåsa ut mot ett motstånd med hjälp av en plast-pipa eller mask, för att underlätta inandningen.

De första dagarna efter operationen

De första dagarna efter operationen bör andningsträning utföras varje vaken timme.

Studier har visat att fler andetag per tillfälle (30 andetag per session) ger bättre syresättning i blodet än 10 per session.

Detta har bidragit till att många sjukhus idag rekommenderar en högre frekvens av andningsövningar.

Effekten av andningsträningen ökar i upprätt läge. Allt fler studier tyder på att andningsträning efter hjärtkirurgi har positiva effekter och kan bidra till en bättre återhämtning.

Fortsatt andningsträning hemma

En stor andel av patienter som har genomgått hjärt-eller lungkirurgi fortsätter att andningsträna hemma efter utskrivning från sjukhuset, de flesta fortsätter upp till fyra veckor efter operationen.

Det är dock ännu oklart hur länge man bör fortsätta träningen för bästa återhämtning.

Varför är träning efter hjärtoperation viktig?

Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär förhöjd risk för olika sjukdomar, nedsatt livskvalitet och förtida död.

För vissa grupper innebär inaktivitet en särskilt stor hälsorisk, såsom personer med:

• diabetes
• ischemisk hjärtsjukdom
• högt blodtryck
• blodfettsrubbningar
• övervikt 

Därför är det särskilt viktigt att dessa grupper får stöd och vägledning för att öka sin fysiska aktivitet, med målet att följa WHO:s generella rekommendationer för hälsofrämjande fysisk aktivitet.

Fysisk träning och de nationella riktlinjerna

Enligt de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård bör hälso- och sjukvården erbjuda fysisk träning inom hjärtrehabilitering till patienter med kranskärlssjukdom, och många av de som genomgår hjärtkirurgi tillhör denna grupp.

Den träning som erbjuds inom hjärtrehabilitering utförs ofta i grupp.

Förslag på passande träning inkluderar:

• Lätt konditionsträning, som promenader eller cykling
• Rörlighetsövningar för bröstkorgen för att minska stelhet och smärta
• Styrketräning med låg belastning för att behålla muskelmassa

Mer forskning krävs!

Trots att hjärtrehabilitering efter hjärtkirurgi är vanligt förekommande, finns det i nuläget för lite tillförlitlig forskning för att dra säkra slutsatser om effekten efter hjärtkirurgi, till exempel vad gäller överlevnad och livskvalitet.

För att kunna ge tydligare rekommendationer i framtiden behövs mer forskning.

Ett år efter hjärtoperation – bättre livskvalitet trots viss påverkan på lungfunktionen

Svenska studier har visat att är syresättningen i blodet normal ett år efter operationen, men vissa mätvärden för lungfunktionen har minskat något (2–5 procent jämfört med före operationen. Trots detta upplever patienter en tydligt förbättrad livskvalitet. (Westerdahl E, Jonsson M, Emtner M., 2016)

Redan två månader efter operationen uppgav 40 procent att de blivit mer fysiskt aktiva än innan, 13 procent hade minskat sin aktivitetsnivå och 47 procent låg kvar på samma nivå. (Jonsson M, Urell C, Emtner M, Westerdahl E., 2014)

De som blivit mer aktiva eller bibehållit sin aktivitetsnivå hade också en bättre återhämtning av lungfunktionen än dem som fortsatt varit inaktiva – ytterligare ett starkt argument för tidig mobilisering och fortsatt rörelse!

Hur kan närstående stötta efter hjärtoperation?

För många patienter är stöd från närstående, familj och vänner, avgörande för att komma tillbaka till vardagen.

• Uppmuntra till rörelse och träning
• Hjälpa till med dagliga sysslor under de första veckorna
• Stötta vid förändringar i kost och livsstil

Många tror att den som har genomgått en hjärtoperation bör vila mycket och undvika fysisk aktivitet, men forskning visar att rörelse är avgörande för återhämtningen.

Sammanfattning

• Hjärtoperationer utförs för att åtgärda hjärtfel, oftast vid kranskärlssjukdom eller klaffsjukdomar.
• För att förbättra återhämtningen efter hjärtoperation rekommenderas både rörelse och andningsövningar tidigt efter ingreppet.
• Bypass-operation och hjärtklaffsoperation har liknande rehabiliteringsbehov, trots att orsakerna till operationerna skiljer sig åt.

Fysisk träning förbättrar generellt överlevnaden vid hjärtsjukdom och kan vara särskilt viktig för dem som genomgått hjärtkirurgi.

Mobilisering och rehabilitering

• 96  procent av alla hjärtopererade i Sverige mobiliseras till sittande på sängkanten inom 24 timmar efter operationen. I genomsnitt sker detta knappt 9 timmar efter att operationen är klar.
• Första mobiliseringen sker oftast på uppvakningsavdelningen eller intensivvården, med hjälp av vårdpersonal. Den första mobiliseringen är vanligtvis kort – i de flesta fall mindre än 10 minuter.
• Längre tid med respirator efter operationen kan dock fördröja mobiliseringen, men ålder, kön eller BMI påverkar inte när patienten kan mobiliseras första gången.
• Smärta i bröstbenet är generellt låg på lång sikt, både vid rörelse och hosta.
• Smärta har inte visat något tydligt samband med fysisk aktivitetsnivå och rädsla för att röra sig  är generellt låg sex månader efter operationen.
• Sex månader efter operationen har de flesta en lätt till måttlig aktivitetsnivå, som till exempel promenader eller hushållsarbete. Ungefär 42 procent av patienterna når Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för fysisk aktivitet. Vanliga svårigheter som kvarstår är att gå längre sträckor, ta sig upp för backar eller jogga. (Westerdahl E, Bergh C, Urell C., 2024)
• Endast 35 procent deltar i fysisk rehabilitering via vården, och 21 procent tränar via andra arrangörer. Det har dock inte visats någon tydlig skillnad i aktivitetsnivå mellan dem som deltagit i organiserad träning och dem som inte gjorde det.

Granskning och medförfattare

Elisabeth Westerdahl, docent, leg sjukgymnast, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro.

Läs mer om Elisabeth Westerdahl

Källor

Abraham LN, Sibilitz KL, Berg SK, Tang LH, Risom SS, Lindschou J, Taylor RS, Borregaard B, Zwisler AD. Exercise-based cardiac rehabilitation for adults after heart valve surgery. Cochrane Database Syst Rev. 2021 May 7;5(5):CD010876. doi: 10.1002/14651858.CD010876.pub3. PMID: 33962483; PMCID: PMC8105032.

Aquino TN, Prado JP, Crisafulli E, Clini EM, Galdino G. Efficacy of Respiratory Muscle Training in the Immediate Postoperative Period of Cardiac Surgery: A Systematic Review and Meta-Analysis. Braz J Cardiovasc Surg. 2024 Feb 5;39(1):e20220165. doi: 10.21470/1678-9741-2022-0165. 

Blokzijl F, Dieperink W, Keus F, Reneman MF, Mariani MA, van der Horst IC. Cardiac rehabilitation for patients having cardiac surgery: a systematic review. J Cardiovasc Surg (Torino). 2018 Dec;59(6):817-829. doi: 10.23736/S0021-9509.18.10462-9. Epub 2018 Apr 3. PMID: 29616525.

Fjerbæk A, Westerdahl E, Andreasen JJ, Thomsen LP, Brocki BC. Change of position from a supine to a sitting position increases pulmonary function early after cardiac surgery. European Journal of Physiotherapy. 2020, 22:6, 313-317.

Fysioterapeuterna, Levnadsvanor vid hjärtkirurgi, Råd till dig som är patient eller närstående, Fysioterapeuterna, 2017  https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/dokument-kunskapsmaterial/hjartkirurgi-a5-broschyrutskrift.pdf

Jonsson M, Urell C, Emtner M, Westerdahl E. Self-reported physical activity and lung function two months after cardiac surgery – a prospective cohort study. Journal of Cardiothoracic Surgery 2014, 9:59.

Pettersson H, Faager G, Westerdahl E. Improved oxygenation during standing performance of deep breathing exercises with positive expiratory pressure after cardiac surgery: a randomized controlled trial. J Rehabil Med. 2015 Sep;47(8):748-52.

Reinhart M, Jonsson M, Enthoven P, Westerdahl E. Immediate effects of upper limb exercises with and without deep breathing on lung function after cardiac surgery - a randomized crossover trial. J Cardiothorac Surg. 2024 Aug 28;19(1):503.

Urell C, Emtner M, Hedenström H, Tenling A, Breidenskog M, Westerdahl E. Deep breathing exercises with positive expiratory pressure at a higher rate improve oxygenation in the early period after cardiac surgery — a randomised controlled trial.  Eur J Cardiothorac Surg. 2011; 40:162-167.

Westerdahl E, Urell C, Jonsson M, Bryngelsson I, Hedenström H, Emtner M. Deep breathing exercises performed 2 months following cardiac surgery – A randomized controlled trial. Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention 2014; 00;1-9.

Westerdahl E, Jonsson M, Emtner M. Pulmonary function and health-related quality of life 1-year follow up after cardiac surgery. J Cardiothorac Surg. 2016 Jul 8;11(1):99.

Westerdahl E, Lilliecrona J, Sehlin M, Svensson-Raskh A, Nygren-Bonnier M, Olsen MF. First initiation of mobilization out of bed after cardiac surgery - an observational cross-sectional study in Sweden. J Cardiothorac Surg. 2024 Jul 4;19(1):420.

Westerdahl E, Bergh C, Urell C. Patient-reported physical activity, pain, and fear of movement after cardiac surgery: a descriptive cross-sectional study. Scand Cardiovasc J. 2024 Dec;58(1):2393311.