Fetma (obesitas) – därför ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom
Övervikt är ingen sjukdom i sig, men obesitas (fetma) är en kronisk sjukdom som kan påverka hälsan på flera sätt. Framför allt ökar risken för högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter, åderförfettning – och därmed hjärtinfarkt och stroke. Det låter allvarligt, men det finns goda nyheter: små, hållbara förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för hälsan.
Vad menas med övervikt och obesitas?
Övervikt och obesitas bedöms ofta med BMI och midjemått.
Obesitas innebär att vikten påverkar kroppen så att risken för andra sjukdomar ökar – och att många kan behöva långsiktigt stöd för att hitta hälsosamma vanor som fungerar i det dagliga livet.
Det allra viktigaste är att hålla koll på är var övervikten sitter, fett runt magen - viscuralt fett - ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Är du osäker? Gör en hälsokontroll på vårdcentralen.
Varför påverkar obesitas hjärtat och kärlen?
När kroppen lagrar mer fett, särskilt visceralt fett, bukfett (fett runt de inre organen), förändras flera system som styr blodtryck, blodsocker och blodfetter.
Det kan leda till:
- Högt blodtryck – hjärtat behöver arbeta hårdare.
- Försämrad blodsockerkontroll – ökad risk för typ 2-diabetes.
- Höga blodfetter och åderförfettning – ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
- Övervikt och fetma orsakar en kronisk inflammation i kroppen som ökar risken för både diabetes mellitus typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.
Kort sagt: bukfetma är mer kopplat till hjärt-kärlrisk än fett som främst sitter under huden.
Vad kan jag göra själv – små steg som gör stor skillnad
Du behöver inte göra allt på en gång. Börja med att få till en hälsosam vana.
Matvanor som håller:
- Regelbundenhet hjälper aptit och mättnad (frukost, lunch, middag, eventuellt mellanmål).
- Mer av grönsaker, baljväxter, fullkorn, fisk, nötter – mindre av socker och starkt processad mat.
- Välj en hållbar matmodell som passar dig och som du kan leva med över tid (inte bara en snabb diet).
- Rörelse i vardagen – viktigare än perfekta pass
- Sikta på daglig rörelse: promenader, cykel, simning – något som känns bra för dig och som är möjligt att genomföra.
- Minska stillasittandet – res dig upp ofta, korta bensträckare gör faktiskt skillnad.
- Träning ger många effekter även om vikten inte rasar: blodtryck, blodsocker och ork blir bättre.
Bästa viktreduktionen får du om du kombinerar ökad rörelse med bättre matvanor med fokus på minska kaloriintaget - börja med en av dessa vanor och lägg till vana nummer två efter tre - fyra veckor.
Sömn och stress – ofta bortglömda nycklar
- Sömnbrist kan rubba hunger-/mättnadssignaler. Försök hitta regelbundna tider. Antalet timmar är individuellt men det viktigaste är att vara utvilad dagen efter en natts sömn.
- Stress kan öka aptit och göra vaneförändringar svårare. Testa återhämtning, avslappning – och sök stöd vid behov.
Kom ihåg: Även måttliga förändringar kan sänka blodtryck, blodsocker och blodfetter.
När ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du har besvär av övervikt/obesitas eller har försökt på egen hand utan resultat.
I en utredning kan man till exempel mäta:
- Blodtryck, blodsocker och blodfetter
- Bedömning av sömn/snarkning vid misstanke om sömnapné
Du kan få levnadsvanestöd (t.ex. dietist, distriktsjuksköterska, beteendeterapi). I vissa fall kan läkemedel eller kirurgi bli aktuellt – det bedöms individuellt av vården.
Stöd på vägen – du behöver inte gå ensam
Som medlem i Riksförbundet HjärtLung får du:
- Kunskap och vägledning om hjärt-kärlhälsa och lunghälsa
- Gemenskap i lokalföreningar och digitala grupper
- Aktiviteter som stöttar dina nya vanor – från promenadgrupper till föreläsningar
Bli medlem och få stöd att skapa vanor som gynnar ditt hjärta – på dina villkor.
Sammanfattning
- Obesitas är en kronisk sjukdom som ökar risken för högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter, åderförfettning, hjärtinfarkt och stroke.
- Bukfetma är särskilt kopplad till hjärt-kärlrisk.
- Små, hållbara förändringar i mat, rörelse, sömn och stress kan ge stor hälsovinst.
- Sök vård för utredning och stöd – och ta hjälp av gemenskapen i HjärtLung.
Granskare
Granskat av Matthias Lidin, sjuksköterska,
Livsstilsmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset