Att leva med en hjärt-kärlsjukdom innebär inte bara att hantera fysiska symtom – det påverkar hela livet. Många beskriver att de lättare blir stressade eller oroliga, särskilt när kroppen inte riktigt orkar som förr. Och precis som hjärtat påverkas av sjukdomen, påverkas det också av hur vi mår psykiskt
Långvarig stress är något som kan belasta hjärtat och förvärra symtomen. Det betyder inte att du måste leva ett helt stressfritt liv – det är inte realistiskt. Men det finns sätt att minska de negativa effekterna och hitta ett lugn som gör gott både för kroppen och sinnet.

Vilka är de långvariga effekterna av stress på hjärtat och kärlen?
Högt blodtryck (Hypertoni)
Vid stress ökar hjärtats pumpfrekvens och blodkärlen dras samman, vilket leder till att blodtrycket stiger. Om denna situation kvarstår under en lång period kan blodtrycket förbli förhöjt, vilket belastar hjärtat och blodkärlen. Högt blodtryck är en stor riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och njurskador.
Ökad hjärtfrekvens (Takykardi)
Vid akut stress ökar pulsen som en del av kroppens kamp eller flykt-reaktion. Om stressen är långvarig, kan hjärtfrekvensen förbli förhöjd, vilket gör att hjärtat får arbeta hårdare över tid vilket kan bidra till hjärtproblem.
Ateroskleros (åderförkalkning)
Långvarig stress kan bidra till utveckling av ateroskleros, vilket är en ansamling av fett, kolesterol och andra ämnen på insidan av blodkärlen. Långvarig negativ stress leder till att inflammatoriska processer ökar i kroppen och att blodets koagulationsförmåga förändras, vilket kan öka bildandet av plack (fettinlagringar som förkalkats) i blodkärlen. Detta hindrar blodflödet och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Blodets koaguleringsförmåga
Långvarig stress kan påverka blodets koaguleringsförmåga negativt genom att öka nivåerna av proteinet fibrinogen, som är viktigt för blodets koagulering. Detta gör blodet mer benäget att levra sig, vilket kan leda till blodproppar och öka risken för hjärtinfarkt eller stroke.
Förhöjda nivåer av stresshormoner
Långvarig stress kan leda till förhöjda nivåer av stresshormonerna kortisol och adrenalin.
Förhöjda nivåer av kortisol kan bidra till att kroppen lagrar fett annorlunda, särskilt i buken, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Hög kortisolnivå kan även påverka blodtrycket och blodkärlens funktion negativt.
Förhöjda nivåer av adrenalin gör att hjärtmuskeln slår snabbare och starkare, vilket ökar belastningen på hjärtat. Långvarig belastning kan leda till försvagning av hjärtmuskeln och öka risken för hjärtproblem.
Inflammation i kroppen
Långvarig stress leder till kronisk låggradig inflammation i kroppen. Inflammation är en viktig faktor i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar eftersom den kan bidra till att blodkärlens väggar blir skadade och därmed öka risken för ateroskleros och blodproppar.
Ökad risk för hjärtinfarkt och stroke
Personer som upplever långvarig stress, särskilt om de redan har andra riskfaktorer som högt blodtryck eller höga kolesterolnivåer, löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.
Stress kan också påverka livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet, vilket ytterligare ökar risken.
Hjärtrytmrubbningar (arytmier)
Kronisk stress kan också påverka hjärtats elektriska system och bidra till hjärtrytmrubbningar (arytmier).
Arytmi innebär att hjärtats rytm inte är normal. Hjärtat slår för fort (takykardi), för långsamt (bradykardi) eller oregelbundet som vid förmaksflimmer. Obehandlat ökar dessa tillstånd i olika grad risken för allvarlig hjärtsjukdom och stroke.
Så kan du minska stressens påverkan på hjärtat
Att hantera stress handlar inte om att eliminera den helt – stress är en del av livet. Däremot kan vi minska den negativa effekten på hjärtat genom att förändra hur vi reagerar på stress och skapa bättre återhämtning.
- Andas rätt – Djupandning kan hjälpa kroppen att slappna av och sänka blodtrycket. Testa att andas in djupt genom näsan, håll andan i några sekunder och andas ut långsamt genom munnen.
- Rör på dig – Regelbunden fysisk aktivitet är ett av de bästa sätten att hantera stress. En promenad på 30 minuter om dagen kan göra stor skillnad för både humöret och hjärthälsan.
- Sov tillräckligt – Dålig sömn gör kroppen mer mottaglig för stress. Försök att ha regelbundna sömntider och minska skärmtid på kvällen.
-
Planera och prioritera – Känslan av att inte hinna med allt kan vara stressande. Skriv ner vad som är viktigast och acceptera att allt inte behöver göras direkt.
-
Hitta din återhämtning – Vad får dig att slappna av? Det kan vara musik, en bok, meditation eller en stund i naturen.
-
Prata om din stress – Att sätta ord på stressen och dela den med någon kan hjälpa. Prata med en vän, familjemedlem eller någon i vården.
Bli medlem och få stöd på vägen
Hos oss kan du delta i träningsprogram och aktiviteter - tillsammans med andra eller på egen hand - som hjälper dig att leva ett aktivt och hälsosamt liv.
Genom att bli medlem får du tillgång till föreläsningar, träningsgrupper och mycket mer.
Tillsammans skapar vi möjligheter för dig att må bra, hitta gemenskap och stärka din hälsa, både nu och framåt.