Stress och hjärtsjukdom

Stressreaktioner är nödvändiga för vår överlevnad. När en fara hotar eller när vi står inför en svår utmaning är det viktigt att vi är beredda på att reagera snabbt med skärpta sinnen.

Man talar om kamp- eller flykt-reaktioner eftersom dessa reaktioner förbereder oss på denna typ av fysiska utmaningar.

Stresshormoner ökar andelen fetter och socker i blodbanan

När en ”fara” hotar reagerar kroppen intuitivt. Puls och blodtryck stiger, musklerna spänns och smärttröskeln höjs. Stresshormonerna gör så att mer energi frigörs och det leder också till att blodet levrar sig snabbare, vilket är nödvändigt så att vi inte förblöder vid skada.

Stresshormonerna bidrar också till att andelen fetter och socker i blodbanan ökar, vilket ger snabb och effektiv energi till hjärta och muskler.

Vid stress går kroppen på högvarv, men när ”hotbilden” är borta så är det viktigt att den får möjlighet att återhämta sig och återgå till normalläge.

Höga krav och låg påverkan gör stress negativ

Vi kan även uppleva negativa konsekvenser av stress. När det finns höga krav samtidigt som det inte går att påverka situationen eller möta kraven så är stressen särskilt negativ.

Om denna negativa stress, förenad med maktlöshet, pågår under lång tid kan den framkalla sjukdom.

För att få en mer hanterbar situation kan vissa förändringar i livet vara nödvändiga. Till exempel är det bra att inse att man själv har begränsningar och inte mår bra av att ta ansvar för mer än man klarar av eller hinner med.

Efter stress krävs återhämtning

Att ha en hanterbar livssituation är viktigt för att kroppens reaktioner ska fungera som ett stöd och inte bli en belastning eller leda till risk för sjukdom.

Vi kan även idag ha positiva effekter av stress. När vi till exempel ska prestera något extra kan stressen hjälpa till att klara av uppgiften. För att stress ska upplevas positivt krävs att den endast pågår under en kortare period, sedan behövs återhämtning.

I Det stressade hjärtat skriver författarna Alexander Perski, psykolog, och Walter Orsika, kardiolog, att "Stress skulle kunna definieras som en obalans mellan krav och resurser."

Stress från nytta till skada 

• Förhöjt blodtryck ger skada på hjärta- och kärl (hjärtinfarkt och stroke).
• Förhöjd blodlevringsförmåga ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
• Ökad frisättning av socker och fett ökar risken för åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och diabetes.
• Vid en akut stressituation förbättras immunförsvaret, men vid långvarig stress försämras det.
• Ökad muskelspänning ger muskelsmärta, till exempel i nacke och skuldror.

En ytterligare förklaring till att stress är en riskfaktor för kranskärlssjukdom beror på att livsstilen kan påverkas negativt i en stressad tillvaro. Personer som stressar tar sig ofta inte tid att motionera och kan även ha sämre matvanor.

Tips på att minska stressen

• Gör något DU tycker är roligt
• Motionera
• Sjunga i kör
• Lyssna på musik
• Umgås med vänner
• Sov
• Läs böcker
• Meditera, yoga
• Försök se ljust på livet. Det finns professionell hjälp att få, till exempel med kognitiv beteendeterapi (KBT)

Läs mer om "Brustet hjärta" - stressutlöst hjärthändelse: Takotsubo