Mer forskning om andningsträning behövs

augusti 30, 2022

Många patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, andningstränar med motstånd på utandningen, så kallat positivt utandningstryck, PEP. Riksförbundet HjärtLung bistår med ekonomiska medel till en systematisk litteraturöversikt över den forskning som gjorts inom området.

Andningsträning med motstånd utvecklades i Danmark för cirka 30 år sedan och används mest i de nordiska länderna. Den används idag till många olika patientgrupper, inte bara vid obstruktiva lungsjukdomar som KOL utan också efter till exempel buk- och thoraxkirurgi.

PEP-tekniken

Tekniken innebär att man tränar med motstånd under utandningsdelen av andningscykeln. En del personer med kroniska tillstånd använder tekniken automatiskt genom halvslutna läppar, andra tränar med andningstekniken upprepat till exempel två till tre gånger per dagen i samband med försämringsperioder.

Tekniken kallas PEP, positivt expiratoriskt tryck, och den hjälper till att öka andetagsvolymen och kan användas i syfte att skapa renare luftvägar.

Tack vare det positiva luftvägstrycket ökar lungvolymen och mobiliseringen av sekret och upphostningar underlättas.

I enstaka forskningsstudier har det visats att andningsmuskelstyrkan kan förbättras och förhöjda halter av koldioxid i blodet kan sänkas och olika komplikationer i luftvägar och lungor kan förebyggas.

Det finns ett antal olika redskap, andningsflaskor och PEP-set med munstycke eller mask, som används för att skapa motståndsandning.

Det går också att träna denna teknik utan hjälpmedel med halvslutna läppar. Det viktigaste är att rätt andningsteknik används för rätt syfte. Genom att variera andningstekniken så kan lungvolymer ökas och minskas mot trycket.

Elisabeth Westerdahl.jpg

- Många personer med KOL använder den här tekniken automatiskt vid ansträngning eftersom det känns bättre. Det är vanligt att patienter med KOL får rådet att använda sig av den här tekniken, i samband med aktiviteter i det dagliga livet när de känner att de blir andfådda, berättar Elisabeth Westerdahl som är fysioterapeut och docent vid Örebro universitet.

Forskat kring andningsträning

Elisabeth Westerdahl har under många år intresserat sig för PEP-andning och forskat kring andningsträning vid hjärt-och lung-operationer.

Hon menar att en stor fördel med PEP-andning är att det kan utföras av patienten själv efter att ha fått instruktioner av en fysioterapeut. Alla personer som inte har någon svår akut sjukdom kan vanligtvis andningsträna. Vid en akut infektion med andningssvikt bör man dock inte träna på detta sätt.

- En stor fördel är att PEP-andning kan utföras av patienten själv i hemmet som egenvård efter att patienten fått instruktioner av en fysioterapeut. Det är en form av andningsträning som är mycket utbredd bland patienter med obstruktiv lungsjukdom, men trots detta är tekniken inte så väl undersökt.

För 12 år sedan gjorde Elisabeth Westerdahl och kollegan professor Monika Fagevik Olsén en systematisk litteraturöversikt kring PEP. En litteraturöversikt innebär att man gör en sökning i databaser efter studier som är gjorda inom området och sammanställer detta.

- Vi fann då mycket lite vetenskaplig evidens för andningsträning med motstånd. Det finns behov av att sammanställa kunskap om effekter av PEP-andning, i synnerhet när det gäller vilka hjälpmedel som utvärderas och med vilken intensitet och under hur lång tid tekniken bör utföras för att man ska få optimal effekt.

Saknas sammanfattande vetenskaplig dokumentation

PEP har de senaste åren utvärderats i ett flertal kliniska studier men någon vetenskaplig sammanfattande dokumentation av effekterna för patienter med obstruktiv lungsjukdom har inte gjorts det senaste decenniet.

Syftet med den aktuella litteraturöversikten är att beskriva det vetenskapliga underlaget för effekt av behandling med andningsträning med ett hjälpmedel för motståndsandning till patienter som har en obstruktiv lungsjukdom i syfte att förebygga eller behandla en lungfunktionsnedsättning.

Kliniska och experimentella studier gjorda efter januari 2008 kommer att inkluderas. Arbetet med databassökning som kommer att göras i sex stora medicinska databaserna kommer att påbörjas i höst och översikten beräknas vara klar hösten 2023.

Förhoppningen är att resultatet av sammanställningen ska bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal lättare kan tillgodogöra sig forskningsresultaten från olika studier och därmed ges bättre möjlighet att använda evidensbaserade behandlingsmetoder.

- Om man ger behandlingsrekommendation tycker jag att det ska finns vetenskap bakom och att man verkligen vet vad det ger för effekter för olika patientgrupper. Andningsträning vid kroniska och livslånga sjukdomar upptar mycket av patienternas tid och därmed är det viktigt att det finns evidens för att det ger önskad effekt.

Text: Ulrika Juto

Fakta andningsträning med motstånd

  • Andningsträning med utandningsmotstånd kan ske via slutna läppar eller via olika andningshjälpmedel (ventiler/masker).
  • Genom att andas ut mot ett motstånd upprepade andetag så ökar andetag (tidalvolym) och andningsfrekvens kan minskas.
  • Andningstekniken kan användas både för att höja och sänka andningsmedelläget voluntärt.
  • Det är oklart hur länge effekten på andetagsvolymen sitter i, men troligast är att de återgår till normalläget direkt efter avslutad träning.
  • Effekt av andningsträningen har setts i enstaka studier vid lunginflammation, lungsjukdomar och i samband med kirurgi eller vård i respirator.