Lungventil ny behandling vid emfysem

icon december 15, 2011

Ventiler som stänger av den sjuka delen av lungan. Det är en ny behandlingsmetod som kan hjälpa personer med emfysem. Nu testas den på två håll i landet.

Lungventil ny behandling vid emfysemFör drygt tio år sedan konstaterades att Majlis Andersson drabbats av lungemfysem orsakat av en medfödd brist på alfa1-antrypsin, ett äggviteämne som ska skydda lungvävnaden från att brytas ned.

– När jag mådde som sämst satt jag mest. Jag orkade inte gå i trappan hemma i huset utan att stanna ett par gånger. Att duscha och tvätta håret var en ren pina, säger Majlis Andersson som för ett år sedan fick fyra ventiler insatta i lungorna. Nu har orken återvänt och hon är inte lika andfådd som tidigare.

Luften samlas i de uttänjda alveolerna

Lungemfysem innebär att väggarna i lungblåsorna, alveolerna, förstörts. Istället för en klase av lungblåsor bildas större uttänjda blåsor. Luften samlas i de uttänjda alveolerna och gasutväxlingen mellan luften och blodet fungerar inte längre. Syresättningen försämras vilket leder till andfåddhet.

Lungemfysem är en del av KOL-sjukdomen och kan till viss del behandlas med läkemedel. I vissa fall kan lungemfysem opereras, då tar man bort de delar av lungvävnaden som inte fungerar.

Patienten slipper kirurgi

Lungventil ny behandling vid emfysemDen nya ventilbehandlingen innebär att patienten slipper ett kirurgiskt ingrepp.
– Ventilbehandling innebär att man sätter in en ventil i en lob för att släppa ut luften och minska volymen i den lungan. När en lunga inte är uppblåst längre så fungerar andningsmuskulaturen mycket bättre, säger Lars Ek, överläkare vid avdelningen för lungmedicin och allergologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behandlingen har utförts i mindre skala under ett par år. I Lund har ett trettiotal patienter fått ventiler insatta. Men nu ska Karolinska sjukhuset i Solna och Skånes universitetssjukhus i Lund genomföra en treårig studie där man ska utföra behandlingen på ett större antal patienter. Först därefter tas ett beslut om behandlingen ska införas på nationell nivå.

Enorm nytta

Ventilen sätts in med bronkoskopi. Patienten är lokalbedövad och själva ingreppet tar en dryg halvtimme.

– Jag var väldigt nervös innan. Man ska inte vara sövd men jag fick ordentligt med bedövning i näsa och hals. Jag fick fyra stycken ventiler och redan när jag kom upp till salen så kände jag mig mycket bättre. Jag andades mycket lättare, säger Majlis.

För Majlis Andersson har ventilbehandlingen fungerat bra. Men Lars Ek påpekar att den fungerar inte för alla med emfysem.
– Ungefär var tionde med emfysem kan ha nytta av ventilbehandling, men för dem kan den ha en enorm nytta, säger Lars Ek.

Ny diagnostik underlättar behandling

En svårighet har varit att välja vilka patienter som är lämpade för behandlingen.

För att ventilbehandlingen ska fungera måste lungloben vara tät, det vill säga det inte får komma in luft bakvägen, så kallad kollateral ventilation. Hittills har man använt sig av röntgen för att konstatera detta.
Nu har ett nytt sätt att upptäcka kollateral ventilation introducerats.
Enligt en studie som presenterades vid Europeiska lungläkarmötet i september i år, gör den nya diagnostiken det möjligt att planera ventilbehandlingen så att fördelarna blir så stora som möjligt för patienten.

"Jag har fått livsglädjen tillbaka"

För 57-åriga Majlis Andersson i Kävlinge har ventilbehandlingen inneburit en radikal förändring av livet. Alfa1-antrypsin-bristen har hon kvar, vilket gör att hon är väldigt infektionskänslig, men hon är inte längre lika andfådd och kan göra de saker som hon innan ventilbehandlingen inte orkade med.
– Jag blir inte trött på det sätt som jag blev tidigare. I somras kunde jag jobba i trädgården igen, något som jag inte orkat göra på flera år. Jag har fått livsglädjen tillbaka, säger Majlis Andersson.

Text: Magnus Östnäs
Foto: Roger Lundström

Fakta: Ventilbehandling

Lungventil ny behandling vid emfysem

Ventiler sätts in i patientens luftvägar för att den förstorade sjuka delen av lungan ska minska, vilket gör det lättare för patienten att andas. Ingreppet är icke kirurgiskt och görs med en flexibel kamera (bronkoskop) under lokalbedövning.

Ventilen består av ett skelett av nitinol, en legering av nickel och titan, som är klädd med silikon. En ventil kan sitta livet ut och kostar cirka 20 000 kronor. En patient behöver 3-4 stycken.

Behandlingen är inte riskfri

Det finns en infektionsrisk och så finns det risk att lungan kan spricka. Men jämfört med kirurgi så är ventilbehandlingen inte alls förenad med samma risker.

Lungemfysem kan bero på rökning eller nedärvd brist på alfa1-antrypsin, ett äggviteämne som skyddar lungvävnaden från att brytas ned. Emfysem är en del av KOL-sjukdomen. Luften samlas i de uttänjda alveolerna och tar större och större plats i bröstkorgen. Patienten får sämre och sämre kondition.

Luftrörsvidgande läkemedel underlättar andningen. Inhalationskortison och roflumilast ges för att förebygga försämringsskov.