Luftvägsregistren blir checklista för KOL-vården

icon juni 30, 2011

I hjärtsjukvården har nationella kvalitetsregister under lång tid bidragit till att förbättra vården. I höst lanseras Luftvägs-registren med målet att ge både KOL- och astmasjuka bättre vård.

Luftvägsregistren blir checklista för KOL-vårdenKOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av de stora folksjukdomarna och den enda dödliga sjukdomen som fortfarande ökar. I dag räknar man med att cirka en halv miljon människor har KOL. Flera studier visar brister i omhändertagandet av denna patientgrupp.

Endast en tredjedel erbjuds hjälp till rökstopp

I tidiga stadier av sjukdomen, om patienten är symtomfri, innebär ett strukturerat omhändertagande att man behandlar patienten enbart genom hjälp till rökstopp. Nu visar det nationella registret RiksKOL:s kommande årsrapport att endast en tredjedel av de rökande KOL-patienterna erbjuds hjälp av sjukvården att sluta röka.

– Det är naturligtvis inte bra eftersom rökstopp är ett av de största målen i en strukturerad KOL-behandling, säger Ann Ekberg-Jansson, överläkare vid Angereds närsjukhus och ordförande i styrgruppen för Luftvägsregistren.

RiksKOL och NAR blir Luftvägsregistren

RiksKOL, det nationella kvalitetsregistret för patienter med sjukdomen KOL har funnits i två år. Registrets syfte är att förbättra kvaliteten i KOL-vården så att patienterna ska få rätt behandling och en bättre uppföljning av sjukdomen samt att patienterna själva ska kunna få större egenkontroll över sin vård. Nu lyfts registret in under samma tak som det Nationella Astmaregistret, NAR.

Pilotprojekt i Västra Götaland

Astmadelen, NAR, har ett pilotprojekt i Västra Götaland med målet att starta i en liten skala för primärvården i höst. Pilotprojektet innebär att man bygger upp registret så att journaluppgifter från samtliga primärvårdsenheter kan tankas direkt in i registret.

En "check-lista" för vården

För vårdgivarna är luftvägsregistren tänkt att fungera som en "check-lista" där man går igenom ett antal frågor som till exempel om lungfunktionen är kontrollerad, om patienten röker och vilka läkemedel som patienten har. Efter läkarbesöket kan patienten få med sig en utskrift av sin sjukdomsprofil.

– Är den behandlande vårdenheten med i ett kvalitetsregister ges bättre förutsättningar för optimal behandling och uppföljning av sjukdomen och patienten ges ökad möjlighet till egenkontroll, säger Kicki Fjellström som är projektledare på Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och patient-
företrädare i styrgruppen för Luftvägsregistren.

Text: Magnus Östnäs

Hanni, 82 år, blev "frisk" efter fyra år med KOL-diagnos

Hanni, 82 år, blev "frisk" efter fyra år med KOL-diagnos82-åriga Hanni Tillmann Moberg fick diagnosen KOL efter en akut inläggning på sjukhus. Fyra år senare friskförklarades hon.
– Det här skulle inte ha hänt om vården haft kvalitetsregister som hjälp, säger Ann Ekberg-Jansson.

Den 3 januari 2006 åkte Hanni Tillmann Moberg in till vårdcentralen med akuta andningsbesvär. Hon remitterades vidare till sjukhus och lades in på medicinklinik. Där utreddes hon med lungröntgen och spirometri. Hanni skrevs ut tre dagar senare med antibiotika, Symbicort och Bricanyl.
– Den 9 januari fick jag i ett brev hem där en läkare på sjukhuset skrev att jag hade diagnosen KOL och att jag kunde sluta med Symbicort, säger Hanni.

Ny spirometri fyra år senare

Enligt läkaren skickades en kopia till Hannis distriktsläkare för fortsatt uppföljning.

Någon ny spirometri genomfördes inte förrän knappt fyra år senare, i november 2009, då en astma/KOL-sjuksköterska konstaterade att Hanni inte hade KOL.

Avslag hos patientförsäkringen

I dag är Hanni Tillmann Moberg glad över att hon inte längre har KOL, men upprörd över att hon fick KOL-diagnosen via brev och att hon under fyra år levt i tron att hon haft en dödlig sjukdom. Hon har fått avslag hos patientförsäkringen LÖF, eftersom hon inte anses ha lidit personskada, enbart ekonomisk skada. Patientförsäkringen anser att Hanni fått riktig vård och behandling vid varje vårdtillfälle.

"Sjukhuset ska inte ställa diagnos"

Kjell Larsson, professor och lungläkare på Karolinska institutet, säger att han inte kan uttala sig om det specifika fallet men rent allmänt säger han att:
– Om man åker in på sjukhus och är akut sjuk så kan man mycket väl ha en dålig lungfunktion, men då ska sjukhuset inte ställa diagnosen KOL utan man ska behandla under en tid och sedan gör man en ny spirometriundersökning, och det kan göras på vårdcentralen.

Text: Magnus Östnäs