Kvinnohjärtats symtom splittrar forskningen

icon juni 30, 2011

Kvinnohjärtan kan ibland ha andra symtom vid en hjärtinfarkt än mäns, har vi lärt oss. Nu ifrågasätts den bilden av ny forskning som visar att symtomen tvärtom är lika för en stor del av patienterna. Status har kartlagt skillnaderna i synen på mäns och kvinnors symtom vid hjärtinfarkt.

Kvinnohjärtats symtom splittrar forskningenNär sjuksköterskan Rose-Marie Isaksson, som arbetat många år som sjuksköterska på en hjärtavdelning bestämde sig för att forska var valet enkelt. Hon hade precis börjat arbeta på MONICA-registret, ett register över hjärtinfarkter som startats på WHOs initiativ över hela världen. Året var 2005 och i tidningarna flammade debatten het om att kvinnors och mäns symtom såg olika ut vid infarkter. Mäns symtom bestod av tydliga bröstsmärtor och kvinnors var mer diffusa. En konsekvens av detta var att kvinnors infarkter inte uppmärksammades som mäns och att de fick sämre vård, bland annat mer sällan propplösande medicin, visade svenska studier.

– I mitt arbete hade jag inte märkt att symtomen skiljde sig åt mellan män och kvinnor, berättar sjuksköterskan Rose-Marie Isaksson, därför blev jag intresserad av att studera frågan närmare.

Drabbar fler män än kvinnor

I sitt avhandlingsarbete har hon analyserat journalerna för 6 000 personer med fastställd hjärtinfarkt ur MONICA-registret mellan 1989 och 2003. Av dem var 5 072 män och 1 470 kvinnor.
– Att det var så många fler män, beror på att sjukdomen fortfarande drabbar fler män än kvinnor, förklarar Rose-Marie Isaksson.

Tydliga bröstsmärtor

Av patienterna i registret hade 86 procent av männen och 81 procent av kvinnorna haft tydliga bröstsmärtor. Hon undersökte också hur länge det dröjt från de första symtomen, tills patienterna ringde sjukvården. Att kvinnor ofta dröjer längre än män, är ytterligare en faktor som tidigare lyfts fram, bland annat i en ambulansstudie från Göteborg, 2001.

Men inte heller där fann Rose-Marie Isaksson, någon skillnad mellan könen. Först i den äldre åldersgruppen från 65 år och uppåt visade det sig att kvinnorna dröjde längre med att ringa, än männen. 30 procent av kvinnorna väntade upp till ett dygn, jämfört med 25 procent av de äldre männen. Hon intervjuade också 20 kvinnor och 20 män, mellan 65 och 80 år om sin första hjärtinfarkt.

Infarkten började lite diffust

– Jag träffade dem på sjukhuset, tre dagar efter infarkten. Både män och kvinnor beskrev hur symtomen utvecklats successivt. Infarkten började lite diffust med att de kände att något i kroppen var annorlunda, berättar Rose-Marie Isaksson.

Patienterna letade oftast efter en förklaring till känslan: Kanske håller jag på att bli förkyld, eller beror det onda på att jag skottat snö? Även när symtomen blev kraftiga kämpade de emot och hoppades att obehagskänslan och smärtorna skulle gå över.

Tyckte sjukkänslan kom olägligt

– Många kvinnor berättade att de tyckte sjukkänslan kom olägligt. De hade inte tid att vara sjuka, de skulle ju hjälpa sina barn med barnpassning eller hade andra sociala åtaganden. En kvinna sa att hon hade tvättstugan när symtomen kom. När bröstsmärtorna blev svåra lade hon sig ner på golvet för att vila. Hon kunde ju inte lämna tvättstugan innan hon sopat efter sig. Men våttorka struntade hon i. Först när hon burit upp tvättkorgen ringde hon akuten.

Lite vanligare att kvinnor inte har bröstsmärtor

Karin Schenck-Gustafsson, överläkare i kardiologi och professor vid Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet, säger att Rose-Marie Isakssons avhandling inte fått henne att ändra uppfattning.

– Vi vet, från tidigare studier att både kvinnor och män kan ha bröstsmärtor, men att det är lite vanligare att kvinnor inte har det. Dessutom är de flesta kvinnor med hjärtinfarkt över 65 år. Denna skillnad är fortfarande viktig att uppmärksamma, eftersom det påverkar behandlingen, säger hon.

Hjärtinfarkt vanligaste dödsorsaken

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor och män, inte cancer som många tror. Data från WHO, Världshälsoorganisationen visar att fler kvinnor (55 %) än män (43 %) dör i hjärt- och kärlsjukdom i Europa. Hjärtinfarkter har ökat bland kvinnor mellan 35-54 år, medan den har minskat bland män i samma ålder. Risken för kvinnor ökar efter klimakteriet, eventuellt beroende på att produktionen av det skyddande östrogenet avtar. Karin Schenck-Gustafsson menar att skillnaderna mellan mäns och kvinnors biologi bör lyftas fram, oavsett om symtomen är lika eller inte.
– Vi vet att många biologiska mekanismer i kroppen är olika för män och kvinnor. Bland annat visar forskning från smärtfysiologer att mäns och kvinnors reaktioner på smärta skiljer sig åt.

Gjorde kranskärlsröntgen i onödan

I en nyligen publicerad studie har hon och hennes kollegor studerat
12 200 patienter från SCAAR-registret (svenskt register över kranskärlsröntgen och ballongvidgning) som skulle utredas för bröstsmärta och därför genomgick kranskärlsröntgen. De fann att 80 procent av kvinnornas röntgen var "normal" jämfört med mycket lägre siffror hos männen.
– Det innebär att 80 procent av dessa kvinnor gjorde kranskärlsröntgen i onödan, för att vi fortfarande saknar adekvata diagnostiska instrument för kvinnor, säger Karin Schenck-Gustafsson.

En förklaring till att kranskärlsröntgen inte fångar upp kvinnornas hjärtbesvär är att de oftare har förträngningar i mindre kärl, som bättre fångas upp andra diagnostiska metoder, eventuellt datortomografi eller magnetröntgen.

Män får oftare statiner

När det gäller läkemedelsbehandling finns skillnader mellan män och kvinnor. I svenska läkemedelsregistret, som nyligen analyserats ur ett könsperspektiv av Karin Schenck-Gustafssons forskargrupp får män oftare statiner och ACE-hämmare jämfört med kvinnor.

Saknas rekommendationer

Socialstyrelsen utarbetar riktlinjer som läkarna följer då de behandlar patienterna.
– Riktlinjerna utgår från studier om effekterna av olika behandlingar. Om könsskillnader tas upp eller inte beror på om studierna har könsuppdelad statistik eller inte, berättar Kristina Eklund, metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.

I dag saknas för det mesta särskilda rekommendationer i riktlinjerna om könsskillnader. Anledningen är att det inte finns evidens, eftersom eventuella skillnader inte är utredda. Enstaka studier är en sak, men för att skillnaderna ska tas med i riktlinjerna behövs flera studier av hög kvalitet som pekar i samma riktning.

Saknas forskning

– För två avancerade behandlingar, som sviktpacemaker och implanterbar defibrillator har vi i vår uppföljning av hjärtsjukvården konstaterat att det finns skillnader mellan hur ofta de används för kvinnor respektive män. Men om det beror på att män får behandlingen i större utsträckning utifrån att de är män eller om det finns biologiska skillnader, vet vi inte idag, eftersom det saknas forskning om detta, säger Kristina Eklund på Socialstyrelsen.

Text: PIa Vingros