Inkomst och utbildning påverkar hjärtinfarkt-risk

icon december 09, 2019

Socioekonomiska faktorer, som inkomst och utbildning, påverkar inte bara risken att få en hjärtinfarkt utan även risken att återinsjukna. Riksförbundet HjärtLung stöder forskning där dessa samband och bakomliggande mekanismer studeras.

Forskaren Per Svensson.

Per Svensson är överläkare och lektor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset och forskar om socioekonomins betydelse för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Han berättar att det sedan tidigare är väl belagt att faktorer som utbildningsnivå, inkomst, etnisk bakgrund och civilstånd spelar roll för om man får en hjärt-kärlsjukdom.

- Betydelsen av dessa faktorer för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom när man redan har haft en hjärtinfarkt har varit mindre väl studerat. Med hjälp av svensk registerdata visade vi nyligen att socioekonomiska faktorer har mycket stor betydelse även när det gäller återinsjuknande, säger Per Svensson.

50 procents högre risk att återinsjukna i hjärt-kärlsjukdom

Studien, som publicerades 2018 och fick stor uppmärksamhet, visade att en låg inkomst jämfört med en hög inkomst var kopplad till cirka 50 procents högre risk att återinsjukna i en hjärt-kärlsjukdom (hjärtinfarkt och stroke). När det gäller utbildningsnivå fanns också ett samband även om det inte var lika starkt. En låg jämfört med hög utbildningsnivå var kopplad till en 18-procentig riskökning. Även civilståndet påverkar.

- Vi kunde se att giftermål hade en skyddande effekt.

Nu går forskarna vidare och undersöker mekanismerna bakom att socioekonomin påverkar risken att få hjärtinfarkt eller stroke efter en tidigare genomgången hjärtinfarkt.

När det gäller hjärtsjukdom räknas diabetes, glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och kostvanor som påverkbara riskfaktorer.

Till opåverkbara riskfaktorer hör manligt kön, ålder, ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom samt att för kvinnor tidigt komma i klimakteriet.

Studera de påverkbara riskfaktorerna

 

Det forskarna är intresserad av att studera är de påverkbara riskfaktorerna. Bland annat tittar man på om socioekonomiska faktorer är kopplade till vilken typ av läkemedel som ordineras och hur intensivt man behandlar med blodtrycksmediciner, blodfettssänkare och diabetesläkemedel under det första året efter en hjärtinfarkt. Inte bara förskrivningsmönstret ser ut kommer undersökas, utan även hur följsamheten hos patienterna ser ut, det vill säga i vilken utsträckning de tar läkemedlen enligt den ordination de fått av sin läkare.

- Vi vill också studera om socioekonomiska faktorer kan associeras till annan typ och intensitet av sekundärprevention, exempelvis hjärtskola, rökavvänjning och deltagande i fysiskt träningsprogram.

Tanken är också att följa upp patienterna vad gäller användningen av tobak, hur blodtryck och LDL påverkats samt om midjemått och blodsockernivåerna förbättrats året efter hjärtinfarkten. Hur har de olika hälsomarkörerna påverkats av de insatser som erbjudits?

"Sträva efter att utveckla bättre verktyg för att hitta patienter med ökad risk"

Forskargruppen kommer också att studera om migration i nuvarande eller tidigare generation påverkar risken att drabbas av en ny hjärt-kärlsjukdom.

- Det är viktigt att vi förstår varför socioekonomiska faktorer som lägre inkomst och utbildningsnivå medför en ökad risk att återinsjukna. Genom ökad förståelse kan vi rikta insatserna så att vården förbättras. Idag ger vi patienterna en väldigt standardiserad sekundärpreventiv behandling. Men i framtiden bör vi sträva efter att utveckla bättre verktyg för att hitta patienter med ökad risk och anpassa insatserna så att personer som har högre risk att återinsjukna, till exempel tillhör en socioekonomiskt utsatt grupp får aggressivare behandling och mer stöd.

Text: Ulrika Juto

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt

Målet med sekundärprevention är att genom läkemedelsbehandling och förändrad livsstil minimera risken för ett återinsjuknande. Den som drabbats av akut kranskärlssjukdom följs i regel upp med läkaråterbesök cirka 4-8 veckor efter utskrivningen från sjukhuset. Ofta erbjuds patienterna även besök hos kranskärlssjuksköterska för:

  • Medicinkontroll och eventuell dosjustering
  • Uppföljning av livsstilsförändringar och rehabiliteringsåtgärder
  • Genomgång av sekundärpreventiva åtgärder.

Vid läkarbesöket bör de läkemedel patienten förskrivits gås igenom och blodprovstagning utföras. Man kontrollerar också om eventuella biverkningar av läkemedlen uppstått, till exempel mardrömmar eller lågt blodtryck.

Rehabiliteringsåtgärder tiden efter genomgången akut hjärtinfarkt kan omfatta:

  • Fysisk träning under ledning av sjukgymnast på sjukhuset erbjuds oftast i tre månader. Fortsatt egen fysisk aktivitet därefter eller i regi av en lokalförening inom Riksförbundet HjärtLung.
  • Hjälp med rökavvänjning, individuellt eller gruppvis.
  • Undervisning om sjukdomens uppkomst och orsaker via läkare och sjuksköterska samt råd om livsstilsförändringar.
  • Kostinformation i grupp eller via dietist.
  • Hjälp till beteendeförändring när det gäller stress i grupp.
  • Psykiska och sociala stödåtgärder ofta via kurator eller psykolog.