Hjärtpatienter handleds på distans
I Umeå pågår ett unikt projekt där man med hjälp av modern teknik handleder hjärtpatienter under träning på distans.
- Om det inte varit för det bidrag vi fått från Riksförbundet HjärtLung hade inte detta projekt varit möjligt att genomföra, säger Camilla Sandberg som är forskare och fysioterapeut vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus.
Idén att handleda hjärtpatienter med träningen på distans kom på grund av att en stor andel patienter inte deltar i de sekundärpreventiva program som erbjuds på sjukhuset.
- Vi vet att mindre än hälften av patienterna som haft hjärtinfarkt eller genomgått någon form av hjärtoperation deltar i den rehabilitering som erbjuds, så är det hos oss och även nationellt. Vanliga orsaker som våra patienter nämner som orsak till att de tackar nej till hjärtrehabiliteringen är att det är lång resväg, svårt med transporter och att komma ifrån jobbet. Vi ville hitta en lösning på det.
I Nya Zeeland som är en glesbefolkad östat finns en forskargrupp som tagit fram ett monitoreringssystem för att handleda hjärtrehabilitering på distans.
Camilla Sandberg träffade forskaren Ralph Maddisons för några år sedan, vilket gjorde stort intryck på henne.
- När jag hade disputerat väcktes tanken att vi kanske skulle göra något för våra hjärtpatienter med hjälp av Maddisons system.
Inte har möjlighet att delta i sjukhusbaserad träning
Camilla Sandberg kontaktade Ralph Maddison och ett samarbete inleddes som innebär att innebär att patienter i Umeå sjukvårdsdistrikt, som inte har möjlighet att delta i sjukhusbaserad träning, ges möjlighet att prova den nya tekniken som bygger på att patienten har på sig ett pulsbälte som registrerar mätvärden som puls och distans.
Som i den ordinarie hjärtrehabiliteringen bedöms först patienternas allmäntillstånd, deras kondition och muskelstyrka testas också. Utifrån dessa test görs en riskbedömning, varefter adekvat fysisk träning samt fysisk aktivitetsnivå läggs upp för respektive patient.
Patienten får sedan laddat ner en app i sin mobiltelefon som tar emot informationen från pulsbältet. Informationen överförs till en webbplattform och kan övervakas av en fysioterapeut på en datorskärm.
- Fysioterapeuten kan i realtid se hur hårt patienten tränar genom att titta på hur hög pulsen är. Man kan också se hur lång sträcka patienten har promenerat eller cyklat. Även symtom som till exempel tryck över bröstet kan rapporteras via appen.
Under träningspasset kan fysioterapeuten också skicka textmeddelanden som läses upp som röstmeddelanden i telefonen. Det kan vara peppande och stöttande meddelanden eller vägledning kring hur hårt personen kan ta i under passet och när det är dags att varva ned.
Patienten väljer aktivitet själv
Patienterna som deltar väljer själva vilken aktivitet de vill ägna sig åt; det kan vara jogging, cykling, skidåkning eller gymträning. I princip allt fungerar förutom träning i vatten. Träning via videolänk erbjuds också, då instruerar en fysioterapeut vilka övningar som ska genomföras.
Det finns en fysioterapeut tillgänglig tre eftermiddagar och två förmiddagar under veckan, vilket innebär att patienterna har större frihet att välja träningstid när det passar dem jämfört med hur det är med traditionell hjärtrehabilitering som genomförs på sjukhus.
Det är hittills bara några enstaka patienter som hunnit prova tekniken, men responsen så här långt är positiv.
- En herre som är med hade ganska låg kondition när han började. Han har utökat träningspassen varje vecka och säger att träningen känns fantastiskt bra. Särskilt de peppande meddelandena uppskattar han. Det är väldigt roligt att höra.
Rekryteringen till studien pågår och målet är att cirka 100 personer ska delta under 2019. Om studien faller väl ut är förhoppningen sedan att man ska kunna erbjuda fler patienter i Västerbotten denna möjlighet.
Text: Ulrika Juto
Fakta: sekundärprevention
- Sekundärprevention syftar till att förhindra upprepning av till exempel en hjärtinfarkt. Motion är en viktig del av rehabiliteringen.
- Regelbunden fysisk träning, konditionsträning 3–5 gånger per vecka och styrketräning 2–3 gånger per vecka, rekommenderas för patienter som har kranskärlssjukdom.
- För att kunna lägga upp en optimal fysisk träning sekundärpreventivt krävs att patientens kondition och muskelfunktion först testas på sjukhuset. Bedömningen startar med arbetsprov/konditionstest med EKG-övervakning, muskelfunktionstest samt bedömning av aktuell fysisk aktivitetsnivå. Utifrån dessa test och patientens allmäntillstånd görs en riskbedömning och sedan läggs en fysisk aktivitetsnivå upp för respektive patient. I början övervakas patienterna av fysioterapeut.
- De flesta patienter tränar 3–6 månader i hjärtrehabiliteringens regi. Därefter kan patienterna oftast fortsätta träningen på egen hand.
Källa: Fyss.se