Forskaren som vill hjälpa fler att sluta röka

icon februari 19, 2020

Det går inte att nog betona hur viktigt det är att sluta röka för att slippa återinsjuknande efter en hjärtinfarkt. 
- Ingen annan behandling som ges vid akut hjärtinfarkt har lika stor effekt på prognosen som ett rökstopp har, säger Margrét Leósdóttir, docent och överläkare vid hjärtmottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Margrét Leósdóttir, docent och överläkare vid hjärtmottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Ändå är det många rökare som fortsätter efter att de haft en hjärtinfarkt. Varför?

Den frågan ställde sig Margrét Leósdóttir, som också är ordförande för det sekundärpreventiva hjärtregistret, SEPHIA, i vilket data från hela landet kring hur rehabiliteringen av hjärtpatienter fungerar samlas. 

Rökare blossar vidare

- När man tittar på siffrorna från SEPHIA ser man att den variabel som förbättrats minst när det gäller sekundärpreventionen är andelen rökare som är rökfria ett år efter att de haft hjärtinfarkt. Andelen som fortsätter röka är lika hög som den var för tio år sedan. Det var frustrerande att observera detta och vi kände att vi måste göra något, säger Margrét Leósdóttir.

Sex sjukhus deltar i förbättringsprojektet

Man bestämde sig för att genomföra ett förbättringsprojekt med syfte att förbättra användandet av evidensbaserade metoder för rökavvänjning.

Sex sjukhus i Sverige där andelen hjärtinfarktpatienter som röker är hög deltar i projektet, där man inför fasta rutiner för evidensbaserat beteende- och läkemedelsstöd.

Behandlingen inleds redan under tiden som patienten vårdas på sjukhus för sin hjärtinfarkt och pågår under ett år.

- Upplägget är att en kranskärlssjuksköterska tar en första kontakt med patienten redan under vårdtiden för att påbörja rökavvänjningsarbetet. Många är motiverade att sluta röka när de drabbats av något så omvälvande som en hjärtinfarkt är.

Motiverande samtal, information och läkemedel

Kranskärlssjuksköterskan använder sig av motiverande samtalsteknik, erbjuder information men också läkemedelsbehandling till patienten under vårdtiden och efter hemkomst.

- Vi erbjuder Champix till fler patienter. Det är ett potent rökavvänjningsmedel som vanligen används som steg två när andra nikotinläkemedel redan prövats. Men dessa patienter har ofta flera rökstoppsförsök bakom sig och de har råkat ut för en allvarlig händelse; därför anser vi att det är motiverat att gå direkt på steg två. De kan således erbjudas Champix redan innan de går hem.

Överlag positiv respons

De nya arbetsrutinerna kommer att prövas och utvärderas. Man kommer att jämföra patienterna som ingår i förbättringsprojektet med personer som fått hjärtinfarkt innan denna nya rutin startades. Det primära utfallet kommer mätas ett år efter att patienterna skrivits ut från sjukhus.

Hittills har responsen från de personer som tagit del av de nya rutinerna överlag varit positiv.

- Kranskärlssjuksköterskorna uppger att de knyter en bättre och mer personlig kontakt när de har ett första möte med patienten redan inne på avdelningen. Patienterna har också varit positiva. Fler har redan tackat ja till läkemedelsbehandling mot nikotinberoende.

Problem som uppstått är att sjuksköterskorna inte hunnit prata med alla patienter när de varit inlagda. Vårdtiderna är korta idag och vi har brist på personal på många håll.

- Det är en resursfråga som vi måste hantera så att patienterna kan erbjudas bästa möjliga eftervård.

Forskningsprojektet stöds ekonomiskt av Riksförbundet HjärtLung och läkemedelsföretaget Pfizer.

Text: Ulrika Juto

Fakta rökning

Det finns cirka en miljon rökare i Sverige. Omkring nio procent av den vuxna befolkningen röker varje dag.

Bland patienter som fått hjärtinfarkt är siffran högre. Cirka 30 procent är rökare.

Vinsterna med ett rökstopp överträffar nästan alla annan behandling. En rökare som lyckas sluta röka halverar sin risk för nya hjärtinfarkter och död jämfört med dem som inte lyckas.

Den som slutar röka minskar dessutom risken för ett flertal andra allvarliga sjukdomar, bland annat:

  • Lungsjukdomar som KOL, astma och lunginflammation.
  • Kärlsjukdomar som benartärsjukdom och stroke.
  • Cancer i lungorna, urinblåsan, matstrupen, bukspottkörteln och tarmen.
  • Andra sjukdomar som exempelvis reumatism, diabetes typ 2 och benskörhet.