Birgitta ska testa stöd på distans

icon juli 10, 2015

Personcentrerad vård har visat sig korta vårdtiden och ge tryggare patienter. Nu vill en ny studie undersöka om det även går att genomföra personscentrerad vård på distans, där patienter med KOL eller hjärtsvikt vid behov ska kunna ringa särskilt tilldelade sjuksköterskor.

Inger Ekman, forskningsansvarig och professor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.
 ”Att stärka tilliten till den egna förmågan är ett viktigt mål vid kroniska sjukdomar,” säger Inger Ekman, forskningsansvarig och professor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

– Bara det att man vet att det finns någon som kan stötta gör att stress och sjukdomskänsla minskar för det flesta, säger Birgitta Eriksson, 77 år, hjärtsviktspatient och forskningspartner i studien Care4ourselves.

Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir en partner i vården där utgångspunkten är patientens berättelse, tillsammans med övriga undersökningar skapar vårdgivare och patient en hälsoplan.

På Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs universitet har man utvärderat flera studier och sett goda effekter som både kortare sjukhusinläggningar och tryggare patienter. Nu går man vidare och testar personcentrerad vård på distans för människor som vårdats på sjukhus på grund av kronisk hjärtsvikt eller KOL. Tanken är att erbjuda ett personcentrerat stöd av sjuksköterskor genom telefonsamtal eller via digital kommunikation med surfplatta eller smartphone samt en hälsobok att lägga till den traditionella vården.

– Vi kan vara lika gamla och ha samma diagnos men ändå ha helt unika förutsättningar med olika förmågor och behov av stöd, säger Inger Ekman, professor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och forskningsansvarig.

Med studien hoppas forskarna kartlägga vilket behov människor med hjärtsvikt har av ett personcentrerat stöd och vilka effekter det kan ge i from av självtillit, återinläggning på sjukhus och upplevd hälsa. Utgångspunkten är vetskapen om att personer med diagnosen kronisk hjärtsvikt och/eller KOL rapporterar låg livskvalitet med symtom som trötthet och andnöd.

- Vi har stora krafter i oss som vården kan hjälpa till att lyfta fram och syftet med det här studien är att stärka självkänslan och utveckla kunskapen hos patienten. Att stärka tilliten till den egna förmågan är ett viktigt mål vid kroniska sjukdomar, säger Inger Ekman.

Birgitta Eriksson”Som forskningspartner känner jag mig säker på att det här sättet att arbeta kommer att revolutionera vårdkedjan för de som behöver mycket stöd,” säger Birgitta Eriksson.

I grunden handlar det om att utveckla ett professionellt lyssnande till patienten så att man får en förståelse för patientens behov och av dennes resurser och förmågor, menar Inger Ekman som också påpekar att vården många gånger har en initial uppfattning om att det är just det man gör.

Birgitta Eriksson, mångårigt engagerad i Riksförbundet HjärtLung och i HLR-rådet, är forskningspartner i projektet. Birgitta lever själv med hjärtsvikt och KOL och hon tycker att ambitionen med studien är mycket intressant och har ett helt rätt fokus i att tillvarata patienten som en resurs i vården.

– Som forskningspartner känner jag mig helt säker på att det här kommer att revolutionera vårdkedjan för dem som behöver mycket stöd. Tänk att bara slippa sitta i väntrum eller telefon i många timmar när man känner att orken tryter mer och mer för varje minut. Istället ska man vid behov kunna ringa till någon av sina tilldelade sjuksköterskor. Eftersom båda känner varandra så känner man som patient en större säkerhet, säger Birgitta Eriksson.

Fakta: Studien Care4ourselves

Care4ourselves är en randomiserad studie där interventionsgruppen får personcentrerat stöd av sjuksköterskor. Via telefonsamtal eller genom att kommunicera digitalt med hjälp av smartphone, Iphone eller webb skapar patienten tillsammans med sjuksköterskan en personcentrerad hälsoplan som dokumenteras i den personliga hälsoboken.

Patienten får telesupport under sex månader. Kontrollgruppen erbjuds sedvanlig vård med uppföljning på sjukhus och i primärvården. Båda grupperna får besvara frågeformulär om tilltro till den egna förmågan vid tre tillfällen under studien.

Fakta: Personcentrerad vård

Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, som skrivs ner på ett strukturerat sätt. Baserat på berättelsen och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier för implementering och kort- och långsiktig uppföljning.

Text och foto: Magnus Östnäs