Många som lever med hjärtsvikt upplever en stark och ihållande törst. Det kan kännas frustrerande att vilja dricka mer än vad läkaren rekommenderar, och för vissa kan detta påverka livskvaliteten avsevärt.
Men varför är törst så vanligt vid hjärtsvikt? Och vad säger den senaste forskningen om vätskeintag och vätskerestriktion? Här går vi igenom de viktigaste insikterna och vad du själv kan göra för att lindra törsten
Hjärtsvikt påverkar kroppens vätskebalans, och många patienter behandlas med vätskedrivande läkemedel (diuretika) för att minska ansamling av vätska i kroppen. Samtidigt har patienter med hjärtsvikt ofta fått rådet att begränsa sitt vätskeintag för att inte belasta hjärtat.
Denna kombination av vätskedrivande mediciner och begränsat vätskeintag kan göra att törsten blir påtaglig – och ibland svår att hantera.
En svensk studie visade att patienter med hjärtsvikt upplevde tre gånger högre törst än andra patienter på sjukhusets akutvårdsavdelning. De som hade oro/ångest eller depressiva symtom upplevde ännu högre törst.
Andra studier har visat att patienter med vätskerestriktion skattade sin törstintensitet och törstbesvär i högre grad än de som fick dricka fritt. I en av studierna observerade man inga skillnader vad gäller biverkningar mellan de två grupperna.
Tidigare har många patienter med hjärtsvikt fått generella rekommendationer om att begränsa vätskeintaget till 1,5–2 liter per dag. Riktlinjer från European Society of Cardiology (ESC) anger att en vätskerestriktion på 1,5 liter per dag kan övervägas hos patienter med svår hjärtsvikt (symtom vid minsta ansträngning eller i vila) för att lindra symtom och minska vätskeansamling.
Viktigt! Rutinmässig vätskerestriktion rekommenderas inte längre för patienter med mild till måttlig hjärtsvikt. Om du har en sträng vätskerestriktion och upplever svår törst, bör du prata med din läkare och sjuksköterska för en individuell bedömning och råd.
Om du kämpar med törst finns det knep som kan hjälpa.
1. Sug på en isbit eller frysta bär
2. Skölj munnen med kallt vatten
3. Tugga tuggummi eller sug på en citronbit
4. Drick långsamt och i små klunkar
5. Ät mat med hög vattenhalt
Om du har törstbesvär och inte har en vätskerestriktion- se över hur mycket du dricker under ett dygn. Normalt behöver man 30–35 ml vätska per kilo kroppsvikt och dygn
Tänk på! Om du har en vätskerestriktion – fråga din läkare och sjuksköterska om hur du bäst kan hantera din törst utan att riskera vätskeansamling i kroppen.
Enligt studier finns det en koppling mellan törst och nivåer av urea (slaggprodukt) i blodet. Ju högre nivåer av urea, desto mer törst upplever många patienter. Även kulturella och miljömässiga aspekter som matvanor och klimat, påverkar också törsten
Forskare har också sett att patienter med oro/ångest och stress ofta upplever högre törst. Det kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till i behandlingen.
"Törst låter kanske inte som ett allvarligt symtom, men viljan att dricka är en stark drift som påverkar livskvaliteten mycket. Patienter beskriver att de tänker på sin törst hela dagen och att det är svårt att fokusera på annat."
–Nana Waldréus, specialistsjuksköterska och forskare
För att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt har forskare utvecklat en törstbesvärsskala. Den används för att mäta hur besvärande törsten är och hur den påverkar vardagen.
Har du svår törst som påverkar din livskvalitet? Om du kämpar med besvärlig törst bör du prata med din läkare och sjuksköterska på hjärtsviktsmottagning eller vårdcentral. En anpassad bedömning kan hjälpa dig att få rätt råd och eventuell justering av vätskeintaget.
Törst är ett vanligt symtom vid hjärtsvikt, ofta kopplat till vätskerestriktion och medicinering. Ny forskning ifrågasätter strikta vätskerestriktioner – nu rekommenderas individuell anpassning efter kroppsvikt. Det finns knep för att hantera törst, som att suga på isbitar, dricka långsamt och äta vattenrik mat. Prata med din läkare och sjuksköterska om din törst påverkar din vardag, det kan finnas bättre sätt att anpassa ditt vätskeintag.
Nana Waldréus, specialistsjuksköterska och medicine doktor vid sektionen för omvårdnad på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Läs mer om Nana https://ki.se/personer/nana-waldreus
Den mat som rekommenderas för befolkningen i allmänhet är för det mesta bra även för dig som lever med hjärt-och lungsjukdom. För vissa diagnoser finns mer specifika kostråd, i synnerhet om du har problem med aptiten och/eller ofrivilligt går ned i vikt.
