Om läkarbesöket - dina rättigheter

Läkarbesöket är ofta kort. Det är därför bra att tänka igenom de vilka saker som är viktigast att ta upp och skriva ned det så att du kommer ihåg vad du ska fråga.

Maria Vall

Inför läkarbesöket kan det vara bra att läsa på om din sjukdom. 

Du hittar information om hjärt- och lungsjukdomar under Hjärta respektive Lungor här på Riksförbundets hemsida. Andra informativa sidor är till exempel Vårdguiden 1177

Vad innebär diagnosen?

Fråga vad läkarens diagnos innebär:

  • Går sjukdomen att bota?
  • Vilka behandlingsalternativ finns?
  • Om sjukdomen inte kan botas, finns det något sätt att lindra symtomen?
  • Fråga om det finns något du själv kan göra för att må bättre, till exempel när det gäller kost och motion?

Hur fungerar dina mediciner?

Ta reda på vad som gäller för dina mediciner:

  • Vad är de bra för?
  • Hur ska de tas? Har de biverkningar?
  • Hur samverkar olika mediciner med varandra?
  • Finns det alternativ med färre biverkningar?
  • Vad kan sjukhuset göra för att hjälpa dig med din sjukdom?
  • Finns det andra forum utanför vården som kan erbjuda stöd?

Behöver du remiss till rehabilitering, specialist eller annan yrkeskår i vården? Fråga om vad för slags rehabilitering du behöver och vad ditt sjukhus kan erbjuda.

Om du inte blir nöjd

Det första steget är att prata med den behandlande läkaren eller verksamhetschefen om det är något som har gått snett. Om du känner att det inte fungerar kan du vända dig till Patientnämnden. Alla landsting har en sådan nämnd.

Patientnämnden

Patientnämnden är en fristående, opartisk instans dit du kostnadsfritt kan vända dig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård, tandvård samt handikapp- och habiliteringsverksamhet.

Kontakta Patientnämnden i din region (tidigare landsting). De kan till exempel hjälpa dig om du tvivlar på läkarens utlåtande och vill att en annan läkare ger ett utlåtande.

IVO - Anmäla vårdskada eller om du riskerat drabbats av vårdskada

Om du upplever att någon har drabbats av eller har riskerat att råka ut för en vårdskada, kan du kontakta IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och lämna ett tips eller anmäla ett klagomål.

Second opinion

I vissa fall när det gäller en särskilt allvarlig sjukdom kan du få en så kallad second opinion, då man till exempel kan stå inför livsavgörande beslut om behandling när det inte finns en klar vägledning för behandlingen. 
Det innebär att en annan specialistläkare gör ett utlåtande. Möjligheten är lagstadgad sedan 1999.

Vårdgarantin

Vårdgarantin anger hur många dagar du som längst ska behöva vänta på att komma i kontakt med vården och få vård som du behöver. Enligt vårdgarantin har du rätt till:

  • Kontakt med primärvården samma dag 
    Samma dag som du söker vård ska du få kontakt med till exempel en vårdcentral. Kontakten kan ske till exempel genom ett telefonsamtal, ett videosamtal eller ett besök. 
  • Medicinsk bedömning av en legitimerad vårdpersonal i primärvården inom tre dagar
    Du ska få en medicinsk bedömning av en läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården inom högst tre dagar. Det är den vårdpersonal som du först har kontakt med som avgör om den medicinska bedömningen ska göras av en läkare eller av till exempel en sjuksköterska, psykoterapeut eller fysioterapeut.
  • Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar
    Du ska få en tid för ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, om du har fått en remiss för det. Samma tidsgräns gäller om du själv har sökt vård på en öppen specialistvårdsmottagning. Ibland kan specialistmottagningen välja att hänvisa dig till någon annan vårdmottagning.
  • Behandling påbörjad inom 90 dagar
    Efter det att läkaren tillsammans med dig har beslutat om en viss behandling, till exempel en operation, ska du få en tid för det inom 90 dagar. 

Information om den nya patientlagen

Den nya patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Syftet med den nya lagen är att patienterna ska få bättre kunskap, ökad delaktighet och valfrihet i vården.

1177 Vårdguiden har fått i uppdrag av Socialdepartementet att informera om den nya lagens möjligheter. 

Fakta: Dina rättigheter i vården

  • Du har rätt att tacka nej till vård och kan avbryta en pågående behandling eller säga nej till undersökningar eller mediciner du inte vill ta.
  • Läkaren är skyldig att förklara varför de anser att en viss behandling är nödvändig och vad konsekvenserna kan bli om man inte genomför den. Finns det andra likvärdiga behandlingar ska du informeras om det.
  • Du har rätt att få information om ditt hälsotillstånd och om vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns att tillgå.
  • Du har rätt att läsa eller få en kopia av din journal.
  • Du har i vissa fall rätt till en andra bedömning, en så kallad second opinion.
  • Ibland kan vårdpersonal som är under utbildning närvara vid till exempel undersökningar. Du kan tacka nej till deras medverkan.
  • Du kan också avböja att delta i forskningsprojekt eller när du vill avbryta ett deltagande i en studie.