Små ventiler kan göra stor skillnad vid KOL och lungemfysem

Små ventiler kan förbättra andningen för personer med KOL och lungemfysem. Betydligt fler än dem som i dag får tillgång till behandlingen skulle kunna vara hjälpta av den, menar lungläkaren Lowie Vanfleteren.

louie van.jpg

Lowie Vanfleteren, lungläkare och forskningsledare vid KOL-centrum, Sahlgrenska universitets­sjukhuset i Göteborg.

Vid lungemfysem är delar av lungvävnaden förstörd och har förlorat sin elasticitet.

Luft blir kvar i lungorna, som tar stor plats i bröstkorgen. Det kan leda till svår andfåddhet, trots optimal läke­medelsbehandling och lungrehabilitering.

Envägsventiler behandlingsmöjlighet 

För vissa KOL-patienter med lungemfysem finns dock en ytterligare behandlingsmöjlighet: så kallad bronkoskopisk lungvolymreduktion. Då placeras små envägsventiler i luftvägarna till den sjukaste lungloben, som töms på luft och krymper.

– Det är fantastiskt, och paradoxalt. Man tar en del av lungan ur funktion, och lungfunktionen förbättras. När vi minskar de sämsta delarna får de friskare delarna mer plats, säger Lowie Vanfleteren, lungläkare och forskningsledare vid KOL-centrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Ny studie: sju av tio förbättras

I en nyligen genomförd studie tittade han och hans kolleger på 25 patienter som fått bronkoskopisk lungvolymreduktion vid Sahlgrenska och senare genomgått uppföljning.

Sju av tio nådde en kliniskt betydelsefull förbättring av bland annat lungfunktion, gångförmåga eller symtom.

Ventilerna började användas i klinisk verksamhet på Sahlgrenska 2022. I dag behandlas uppskattningsvis ett tjugotal personer om året i Sverige med metoden.

– Jag tror att betydligt fler, uppskattningsvis sjuttio personer om året, skulle kunna ha nytta av den här behandlingen, säger Lowie Vanfleteren.

Varför är det så pass få som opereras?

– Det är en ganska ny metod. Dessutom krävs en förhållandevis omfattande utredning för att hitta rätt patienter. Man måste bland annat genomföra en stor andningsfysiologisk undersökning och en skiktröntgen.

Vissa förutsättningar för behandling

Behandlingen förutsätter nämligen en del. Emfysemet måste se ut på ett visst sätt och det måste finnas en lämplig lunglob att behandla. Patienten får inte heller ha för många infektioner eller bakterier i luftvägarna.

– Det här är patienter som har uttalad andfåddhet och uttalad emfysem, men som ofta är stabila och inte läggs in på sjukhus. Det är viktigt att lungläkare ute i landet tänker på att det här kan vara en behandlingsmöjlighet. Det är också viktigt att patienter känner till att metoden finns. Är man KOL-sjuk och saknar kontakt med en lungspecialist är första steget att fråga sin läkare på vårdcentralen om en specialistbedömning, säger Lowie Vanfleteren.

Lungreducerande kirurgi ett alternativ

För andra patienter med en liknande problembild men andra förutsättningar kan lungvolymreducerande kirurgi vara ett alternativ.

Även den kirurgiska behandlingen har utvecklats och kan i dag göras med mindre ingrepp och mindre risk för komplikationer än för bara tio år sedan, berättar Lowie Vanfleteren.

– Det positiva är att vi har gått från en sjukdom där möjligheterna varit mycket begränsade till att vi nu har flera sätt att hjälpa. Alla med KOL kan inte få den här behandlingen, men det är viktigt att de patienter som kan ha nytta av den blir utredda.

Text: Jenny Damberg

ventiler.jpg

Fakta: Så fungerar ventilbehandlingen

Vid svårt emfysem kan en del av lungan vara så skadad att luft blir kvar och håller lungloben uppblåst.

  • Vid behandlingen förs ett bronkoskop ner genom munnen till lungorna och små envägsventiler placeras i luftvägarna till den sjukaste lungloben.
  • Ventilerna släpper ut luft men hindrar ny luft från att komma in. Den behandlade loben krymper och friskare delar av lungan får mer utrymme.
  • Patienten stannar på sjukhus i minst tre dagar för övervakning.
  • En viktig komplikationsrisk är pneumothorax, då luft läcker ut så att lungan helt eller delvis faller ihop. Ventilerna kan vid behov tas bort igen.