Riksförbundet: Ålder ska inte avgöra vård

– Vi vill belysa frågan för att säkerställa att man inte får sämre vård bara för att man är äldre, säger Peter Edfelt, ansvarig för intressepolitik och opinion på Riksförbundet HjärtLung.

Enkäten skickades under våren 2026 ut till alla medlemmar med registrerad e-postadress hos förbundet – totalt 21 483 personer – och besvarades av 7 053 personer.

– 33 procent är en väldigt hög svarsfrekvens. Vi märker att det här är frågor som engagerar starkt och som många känner igen sig i.

Hälften av de svarande var mellan 75 och 84 år, en grupp där åldern i många fall medför ett ökat och mer komplext vård- och omsorgsbehov.

Återkommande signaler om brister i äldreomsorgen

– När man först får en diagnos finns ofta ett tydligare fokus på själva sjukdomen och specialistvården. Men när man blir äldre och kanske också behöver hjälp från äldre­omsorgen förändras situationen. Omsorgen är viktig, men den får inte ersätta den medicinska vården. Personer med hjärtsvikt, KOL eller flera samtidiga diagnoser behöver fortsatt uppföljning, läkarkontakt och någon som håller ihop helheten. När vi frågar våra medlemmar som ofta tillhör den gruppen är det tydligt att många känner sig oroliga. Vi får återkommande signaler om att det brister inom äldreomsorgen vad gäller hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

– Det är viktigt att säga att ålder ibland kan vara medicinskt relevant. En skör äldre person kanske inte klarar en stor operation. Men då måste det alltid göras en individuell bedömning, säger Peter Edfelt.

Bristande samordning och helhetsansvar

En del av problematiken är bristande samordning. Tre av fyra uppger att de behöver upprepa sin sjukdomshistoria när de träffar en ny vårdkontakt. Var fjärde säger att de ofta eller alltid själva måste samordna kontakterna mellan olika vårdgivare. Samtidigt upplever 57 procent att ingen i vården har ett helhetsansvar för deras vård och hälsa.

– Om ingen har helhetsbilden riskeras försämringar att upptäckas för sent. Man ska inte behöva vara projekt­ledare för sin egen vård när man är svårt sjuk, säger Peter Edfelt.

I enkäten uppger 14 procent att de själva eller en närstående fått höra att en undersökning eller behandling inte varit aktuell med hänvisning till ålder.

– Det är viktigt att säga att ålder ibland kan vara medicinskt relevant. En skör äldre person kanske inte klarar en stor operation. Men då måste det alltid göras en individuell bedömning, säger Peter Edfelt.

Äldre ofta underrepresenterade i forskning

Riksförbundet HjärtLung ser också problem med att äldre patienter ofta är underrepresenterade i forskning och kliniska studier.

– Det gör att vi riskerar att veta mindre om de grupper som ofta har de mest komplexa och största behoven.

Denna obalans riskerar att ge upphov till en ond cirkel, konstaterar Peter Edfelt. När äldre patienter inte inkluderas i forskning blir kunskapen sämre, vilket i sin tur kan påverka vilka behandlingar och uppföljningar som erbjuds.

– Sverige har i grunden en väldigt bra vård. Men vi tror att man skulle vinna mycket på att följa upp äldre patienter lika väl som yngre.

Inför valet 2026 vill förbundet därför se större fokus på äldre patienter med kroniska sjukdomar, bättre uppföljning och mer forskning om hur behandlingar fungerar högre upp i åldrarna.

– Vård måste alltid ges utifrån behov, inte kronologisk ålder.

Text: Jenny Damberg