Tandhälsa och hjärtat – så hänger det ihop

Munnen är en del av kroppen – och munhälsan påverkar mer än vi ofta tror. Forskning visar att det finns ett samband mellan hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom som KOL och tandhälsa. Det kan låta oroande, men det positiva är att enkla, regelbundna vanor för både munnen och kroppen kan göra stor skillnad.

Tandhälsa.jpg

Sök gärna en tandhygienist/tandläkare för bedömning. Det är lättare att behandla tandlossning tidigt i sjukdomsprocessen.

Varför påverkar tandhälsan hjärta och kärl?

Tänder och tandkött påverkar inte bara munnen – de kan påverka hela kroppen, inklusive hjärta, kärl och lungor.

Vid tandköttsinflammation samlas bakterier i tandköttsfickor och inflammation uppstår i vävnaden.

Har man dessutom oturen att vara mottaglig, kan tandköttsinflammationen övergå i tandlossning (parodontit).

Inflammation i munnen och kärlen hänger ihop

Inflammation i munnen hänger ihop med inflammation i kärlen som i sin tur kan påverka funktioner som har med blodtryck, blodfetter och blodsocker att göra – viktiga delar i hjärt-kärlhälsan.

Via små sår på insidan av tandköttsväggen, kan bakterier och inflammationsämnen läcka ut i blodbanan.

Flera studier har visat att en lyckad behandling av tandlossning leder till mindre inflammation i kärlen.

Ta hand om munnen – det gynnar hela kroppen!

Vanliga tecken att ta på allvar

Blödande tandkött vid borstning eller tandtråd
Tandkött som drar sig tillbaka, rörliga tänder
Ihållande dålig andedräkt
Svullnad/ömhet i tandköttet

Sök gärna en tandhygienist/tandläkare för bedömning. Det är lättare att behandla tandlossning tidigt i sjukdomsprocessen.

En lyckad behandling minskar inflammationen i kärlen och gör det lättare att äta mer fiberrik, ”krispig” mat – något som i sig kan hjälpa hjärt-kärlhälsan.

Så minskar du risken – enkla steg som fungerar

Daglig munvård

Borsta tänderna noggrant, morgon och kväll (cirka 2 minuter) – eltandborste kan hjälpa.
Rengör mellan tänderna (mellanrumsborste/tandtråd/tandsticka) – det räcker med en gång om dagen om du är noggrann.
Fluor är ett bra komplement för att minska risk för karies.
Muntorrhet? Prata med tandvård om gel/spray/sugtabletter och läkemedel som kan hjälpa till med saliven.

Levnadsvanor som gynnar både mun och hjärta

Rökstopp - minskar risken för parodontit och hjärt-kärlsjukdom.
Mer rörelse i vardagen – sänk stress, stärk blodtryck/blodfetter (små steg räknas).
Matvanor som håller – mer grönsaker/fullkorn/baljväxter/fisk; mindre socker och starkt processad mat.
Sömn och stress – regelbunden sömn och återhämtning hjälper aptit/mättnad och inflammationsnivåer.

Tips: Små, hållbara förändringar ger ofta större effekt över tid än ”allt på en gång”.

När och var ska jag söka vård?

Tandvård: blödande/ömmande tandkött, misstänkt tandlossning, muntorrhet.

Vårdcentral: om du har högt blodtryck, förhöjda blodfetter/blodsocker, bukfetma, svår tandlossning eller flera riskfaktorer – be om en hjärt-kärlgenomgång.

Tandvården och primärvården kan tidigt fånga risk

En tandläkare kan bli den som först tipsar om att göra en hjärt-kärlgenomgång och primärvården kan rekommendera tandvård om dålig tandhälsa upptäcks där.

Vad säger forskningen?

Studier visar högre risk för hjärtinfarkt

Den svenska forskningsstudien PAROKRANK visar att patienter som hade sin första hjärtinfarkt också hade ökad förekomst av parodontit (tandlossning) jämfört med en matchad kontrollgrupp.

Studien visade att hos de som hade en medelsvår eller svår tandlossningssjukdom var risken 30 procent större att få sin första hjärtinfarkt jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Studien ger ytterligare stöd för att parodontit kan vara en riskfaktor för hjärtinfarkt.

Vad visar den nya svenska studien?

En stor studie i södra Sverige kopplade självskattad tandhälsa till hjärt-kärlrisk med hjälp av SCORE2 (ett europeiskt verktyg som beräknar 10-årsrisk för hjärt-kärlhändelser). Resultaten visar att:

De som uppgav dålig tandhälsa hade oftare ohälsosamma levnadsvanor (mindre fysisk aktivitet, sämre kost, oftare tobak) och en högre socioekonomisk utsatthet jämfört med de som rapporterar god tandhälsa.

Gruppen hade också ogynnsamma riskvärden: högre blodtryck, högre LDL, högre fastande glukos samt högre BMI och midja-höft-kvot.

Sammantaget sågs en högre SCORE2-risk hos dem med sämre tandhälsa.

När forskarna justerade för flera faktorer kvarstod sambandet tydligast hos kvinnor. Detta är dock en associationsstudie – inte bevis för orsakssamband.

Sammanfattning

Dålig tandhälsa hänger ihop med högre beräknad 10-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom.
Inflammation i tandköttet och delade riskfaktorer (tobak, kost, fysisk inaktivitet, ogynnsamma blodfetter/blodtryck/glukos) är centrala förklaringar.
Tidig upptäckt och enkla dagliga vanor för munnen – tillsammans med rörelse, mat, sömn och stresshantering – minskar risken.
Sök tandvård och vårdcentral vid behov, och ta hjälp av HjärtLung för kunskap och gemenskap.