Vad är snus?

Snus är en tobaksprodukt som innehåller det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin. Nikotin påverkar hjärnan och leder till ett beroende, vilket medför att användare kan känna ett sug efter snus regelbundet. Detta kan också påverka humör och kognitiv funktion.

Snus anses ofta vara ett bättre alternativ till cigaretter. Snusare slipper dra ner rök och giftiga ämnen i lungorna vilket minskar risken för lungsjukdomar som till exempel lungcancer och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Det är också väl känt att cigarett-rökning är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Bland annat försämras blodkärlens funktion av rökning och benägenheten att bilda blodproppar ökar.

Forskning har visat att snusare har en 28 procent högre risk än icke-snusare att dö i förtid. Hjärt-kärlsjukdom och cancer stod för de flesta av dödsfallen.

Förhöjd dödlighet i cancer

Även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. (Fint som snus?: snusning, mortalitet och vad som finns däremellan)

Även om snus inte är lika farligt som rökning, innebär snuset fortfarande hälsorisker.

  • Användning av snus kan leda till högt blodtryck och ökar för risken för ny hjärtinfarkt.
  • Snus kan orsaka skador på tandköttet och öka risken för vissa typer av cancer.

Vitt snus

Vitt snus är utvecklat som ett alternativ till det traditionella snuset.

Vitt snus finns i olika styrkor och smaker, men det innehåller samma huvudsakliga ingrediens som traditionellt snus: nikotin.

Precis som traditionellt snus innebär användning av vitt snus hälsorisker, även om det inte är lika skadligt som rökning.

Hälsorisker med snus inklusive vitt snus

Nikotinberoende. Snus innehåller nikotin, och nikotin är beroendeframkallande. Regelbundet bruk kan leda till beroende, vilket kan vara svårt att bryta.

Munhälsa. Långvarig användning av snus, inklusive vitt snus, kan påverka tandkött och tänder. Det kan leda till irritation i munhålan, tandköttsproblem, inflammation i tandköttet (gingivit) och till tandlossning.

Ökad risk för cancer. Snus innehåller tobaksrelaterade ämnen som kan öka risken för cancer, särskilt cancer i munhålan, matstrupen och bukspottkörteln. Dessa risker beror på de kemiska ämnen som bildas under tillverkningen av snus och att snuset är i kontakt med slemhinnorna i munnen under lång tid.

Kardiovaskulära risker. Långvarig användning av snus kan öka risken för högt blodtryck och ny hjärtinfarkt. Om man slutar att snusa efter en ballongvidgning av kranskärlen, PCI, så har man en bättre prognos gällande hur länge det implanterade stentet håller. (infoga länk till studie)

Ökad risk för diabetes. Det finns också studier som tyder på att långvarig användning av snus kan öka risken för typ 2-diabetes. Nikotin kan påverka insulinkänsligheten och öka risken för metabola störningar.

Fertilitet och graviditet. Nikotin kan påverka fertiliteten hos män och kvinnor. Forskning visar att män som snusar har färre antal spermier än män som inte snusar vilket i sin tur kan bidra till lägre fertilitet. För gravida kvinnor kan användning av snus orsaka skador på fostret, inklusive för tidig födsel och låg födelsevikt. Det kan också påverka blodflödet till moderkakan och öka risken för komplikationer under graviditeten.

Snus och förtida åldrande. Nikotin och andra ämnen i snus kan påverka hudens elasticitet och blodcirkulation, vilket kan leda till förtida åldrande och en mer slapp hud.

Nikotin, snus och hjärt-kärlsjukdomar

Nikotinet i snus stimulerar det sympatiska nervssystemet vilket påverkar blodtrycket och hjärtfrekvensen.

  • Långvarig användning av snus kan bidra till styva kärl och ett förhöjt blodtryck.
  • Den långsiktiga effekten av detta är en ökad risk för stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Forskning visar att de som snusat 15-20 år jämfört med icke-snusare har styvare kärl. Ökad kärlstyvhet är en oberoende riskfaktor för hjärt- och kärlhändelser såsom hjärtinfarkt och stroke.

Länk till studie: Så påverkas kärlen av snus

Snus ger ökad risk för diabetes

Det finns studier som tyder på att långvarig användning av snus kan öka risken för typ 2-diabetes.

Nikotin kan påverka insulinkänsligheten och öka risken för metabola störningar.

Snus kopplat till fertilitet och graviditet

Nikotin kan påverka fertiliteten hos män och kvinnor. Forskning visar att män som snusar har färre antal spermier än män som inte snusar vilket i sin tur kan bidra till lägre fertilitet.

Stöd att sluta snusa

Om du överväger att sluta med snus, är det bra att söka stöd, till exempel genom att kontakta Sluta-röka-linjen, din vårdcentral eller hjälp från annan vårdpersonal.

Så blir du fri från ditt beroende av snus

  • Förbered snus-stoppet i god tid. Bestäm ett datum 1-3 veckor framåt i tiden när du vill sluta .
  • Ändra dina vanor under förberedelsetiden. Under tiden du förbereder ditt stopp kan du bryta dina mönster genom att använda snuset frånkopplat dina vanliga rutiner, till exempel på andra platser eller tider.
  • Städa undan dina rutiner, som till exempel snusdosorna i kylen.
  • Sluta helt på stoppdagen.
  • Ät regelbundet och var fysiskt aktiv.

Behöver du hjälp med snus- och nikotinavvänjning, vänd dig till Sluta-röka-linjen eller till din vårdcentral.

Besök 1177 för tips, råd och kontakter till vården.

Sluta-Röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell linje som ger individuellt anpassade råd och stöd.

  • Det går att chatta, ringa eller be dem ringa upp dig via ett kontaktformulär.
  • Det finns möjlighet till stöd på olika språk för den som hellre tar emot stöd på ett annat språk än svenska.

Läs mer på slutarokalinjen.se och ring 020-84 00 00.

Källa: Cancerfonden

Granskare 

Matthias Lidin, ssk, Livsstilsmottagningen Karolinska univ.sjukhuset

Läs mer om Matthias Lidin