Vad är kondition och varför är den viktig för hälsan?

Aerob träning är en form av fysisk aktivitet där kroppen använder syre som huvudsaklig energikälla. Vattengymnastik är ett exempel. Foto: Stefan Bladh.

Studier visar att personer med bättre kondition har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

Trots detta är kondition inget som regelbundet mäts inom vården – men kan det förändras?

Bör kondition följas upp regelbundet i vården?

I en studie finansierad av Riksförbundet HjärtLung undersöker forskaren Frida Griffin om förbättrad kondition senare i livet kan minska risken för sjukdomar och sjukhusinläggningar.

Studien kan också bidra till ökad förståelse kring fördelarna med att mäta kondition som en hälsokontroll i vården. 

Vad menas med kondition och hur mäts den?

Kondition handlar om kroppens syreupptagningsförmåga – alltså hur effektivt hjärtat, lungorna och musklerna kan ta upp och använda syre vid fysisk ansträngning.

Ett sätt att mäta kondition är genom maximal syreupptagningsförmåga (VO₂max ), vilket kan testas med ett cykelergometertest eller löptest på löpband.

Observera hur kroppen reagerar

Ett enklare sätt att uppskatta sin kondition i vardagen är att observera hur kroppen reagerar vid fysisk aktivitet.

Om du ofta blir mycket andfådd vid lätt ansträngning, som att gå uppför trappor eller en kortare promenad, kan det vara ett tecken på att din kondition är låg – men även andra faktorer kan påverka andfåddhet.

Hur påverkas hjärtat av konditionsträning?

När du tränar kondition stärks hjärtmuskeln, vilket gör att den kan pumpa runt mer syrerikt blod per slag. Detta leder till att:

• Vilopulsen sänks, eftersom hjärtat inte behöver slå lika ofta för att pumpa ut blod.
• Blodtrycket kan minska, vilket minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
• Kroppen får bättre uthållighet, vilket gör vardagsaktiviteter lättare och mindre ansträngande.

Aerob träning – nyckeln till bättre kondition

Aerob träning är en form av fysisk aktivitet där kroppen använder syre som huvudsaklig energikälla. Exempel på aerob träning inkluderar:

• Promenader i rask takt
• Löpning eller jogging
• Cykling
• Simning
• Vattengymnastik

Denna typ av träning förbättrar syreupptagningsförmågan och stärker hjärtat och lungorna. Regelbunden aerob träning har visat sig minska risken för hjärtinfarkt och stroke .

Hur får man bättre kondition?

Att veta om en aktivitet faktiskt förbättrar din kondition kan ibland kännas svårt att avgöra – men det finns ett enkelt och praktiskt riktmärke:

• Om du blir andfådd och får upp pulsen, men fortfarande kan prata i hela meningar, då ligger du sannolikt på en medelintensiv nivå. Det är en intensitet som förbättrar den aeroba konditionen, särskilt om aktiviteten utförs regelbundet.

Men alla har olika utgångsläge. Det som är medelintensivt för en person kan vara låg- eller högintensivt för en annan.

Rask promenad eller cykla i högre tempo

För någon kan en rask promenad vara fullt tillräcklig för att utmana konditionen, medan en annan kanske behöver springa eller cykla i ett högre tempo för att nå samma effekt.

För att förbättra sin kondition behöver man utföra regelbunden fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna är fysiskt aktiva i minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet, eller 75 minuter på hög intensitet.

Här är några sätt att förbättra konditionen:

• Gör små förändringar i vardagen – gå i trappor istället för att ta hissen, promenera istället för att ta bilen på kortare sträckor.
• Hitta en aktivitet du tycker om – dans, simning, cykling eller raska promenader – det viktiga är att det blir en vana.
• Öka gradvis – om du är ovan vid träning, börja med kortare pass och öka successivt intensiteten.

Påverkar förbättrad kondition sjukdomsrisken?

Tidigare forskning visar att personer med hög kondition har en lägre risk för förtida död till följd av sjukdom eller andra orsaker.

Dessutom har god kondition visat sig minska risken för högt blodtryck – en viktig faktor bakom hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskning finansierad av Riksförbundet HjärtLung har också visat på att bibehållen och förbättrad kondition under livet, minskar risken för sjukhusinläggningar. Allra mest för de som haft en sjukhusinläggning tidigare.

Bör vården mäta och följa upp kondition?

Konditionsnivå är en stark indikator på hälsa och kan vara lika viktig som andra vanliga riskfaktorer som rökning och blodtryck. Trots detta är det idag sällsynt att kondition regelbundet mäts inom vården.

Frida Griffins studie kan ge underlag som är relevanta för att undersöka om konditionstester bör införas som en del av hälsokontroller vilket kan bidra till att fler får stöd och motivation att förbättra sin hälsa genom fysisk aktivitet.

Sammanfattning

• Kondition är kroppens förmåga att ta upp och använda syre och kan förbättras genom regelbunden fysisk aktivitet.
• Bra kondition minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och typ 2-diabetes.
• Aerob träning, såsom promenader, cykling och simning, stärker hjärtat och förbättrar uthålligheten.
• Forskning tyder på att förbättrad kondition kan minska sjukdomsrisken och risken för sjukhusinläggning även senare i livet.
• Vården kan ha stor nytta av att inkludera konditionstester i hälsokontroller för att identifiera risker och förebygga sjukdom.

Granskare

Frida Griffin, forskare och doktorand i medicinsk vetenskap med fokus på fysisk aktivitet och folkhälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
Läs mer om Frida Griffin