Att få diagnosen hjärtsvikt kan kännas överväldigande, och många undrar om det är säkert att träna. Svaret är entydigt – Ja. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar livskvaliteten, minskar risken för sjukhusinläggning och kan förlänga livet för personer med hjärtsvikt
Ändå kan det vara svårt att komma igång, särskilt om man känner sig trött eller andfådd. Den här artikeln hjälper dig att förstå hur träning kan hjälpa vid hjärtsvikt, vilka övningar som är lämpliga och hur du kan minska stillasittande i vardagen.
Träning är både säkert och rekommenderat för personer med hjärtsvikt. Studier visar att fysisk aktivitet leder till:
Många tror att träning kan vara farligt för hjärtat, men vid välbehandlad hjärtsvikt är det tvärtom något av det bästa du kan göra för din hälsa.
Det är lätt att tro att träning innebär gym, svettiga pass och tuffa övningar. Men fysisk aktivitet handlar i grunden om att röra sig mer och sitta mindre.
Alla rörelser räknas – och den bästa träningen är den som blir av!
Många upplever trötthet och andfåddhet och är därför osäkra på hur de ska börja. Det viktigaste är att starta lugnt och öka successivt. Här är några steg att följa:
Konditionsträning förbättrar hjärtats förmåga att pumpa blod och syre till kroppen. Enligt Folkhälsomyndigheten bör personer med hjärtsvikt sikta på minst 90 minuter konditionsträning per vecka, gärna fördelat på 3–5 tillfällen.
Exempel på konditionsträning:
Mål: 30–60 minuter per pass i en takt där du blir lätt andfådd, men fortfarande kan prata.
Vid hjärtsvikt är det vanligt att musklerna försvagas eftersom man ofta rör sig mindre. Genom att träna musklerna kan man avlasta hjärtat och orka mer.
Exempel på styrketräning:
Mål: 2–3 gånger per vecka, med 8–10 övningar per pass.
Personer med hjärtsvikt, särskilt äldre, har ofta nedsatt balans, vilket ökar risken för fallskador. Balansträning är ett enkelt sätt att stärka kroppens stabilitet.
Exempel på balansträning:
Mål: Dagligen i några minuter.
OBS! Om du upplever kraftig andnöd, bröstsmärtor, yrsel eller extrem trötthet under eller efter träning, ska du avbryta och kontakta vården. Dessa symptom kan tyda på att träningen behöver anpassas.
Forskning visar att stillasittande är en riskfaktor för hjärtsjukdom, oavsett om man tränar eller inte (WHO, 2023). Att sitta för mycket kan leda till försämrad cirkulation, muskelförlust och högre blodtryck.
Tips för att sitta mindre:
Även små förändringar i vardagen kan ge stor effekt.
Träning är lättare att hålla fast vid om man har stöd från familj och vänner.
Hos oss kan du delta i träningsprogram och aktiviteter - tillsammans med andra eller på egen hand - som hjälper dig att leva ett aktivt och hälsosamt liv.
Genom att bli medlem får du tillgång till föreläsningar, träningsgrupper och mycket mer.
Tillsammans skapar vi möjligheter för dig att må bra, hitta gemenskap och stärka din hälsa, både nu och framåt.
Materialet bygger på utbildningar framtagna av Riksförbundet HjärtLung i samarbete med socialstyrelsen. Reviderad 2022 av Pia Bergendahl (livsstil) och reviderad 2024 av Petros Athanassopoulos, biträdande överläkare kardiologi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Att leva med en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom innebär ofta nya utmaningar i vardagen, men det betyder inte att du måste avstå från fysisk aktivitet. Tvärtom, regelbunden motion är en nyckel till att förbättra din hälsa och välmående.
