Var din egen advokat i vården – Så säkerställer du rätt behandling

Forskning visar att hjärtsjukdomar ofta yttrar sig annorlunda hos kvinnor än hos män.

Trots det är mycket av dagens medicinska forskning och behandlingsriktlinjer baserade på studier som främst gjorts på män. Det innebär att många kvinnor riskerar att få fel eller fördröjd behandling när de söker vård. 

Men det finns saker du kan göra för att se till att du får den vård du behöver! Här får du konkreta råd om hur du kan vara mer aktiv i din vård och säkerställa att din läkare tar hänsyn till könsspecifika faktorer. 

Kvinnor riskerar att missgynnas i vården – därför bör du vara påläst

Män och kvinnor kan ha olika symtom vid hjärtinfarkt.

• Män har ofta klassiska bröstsmärtor som strålar ut i armen.
• Kvinnor delar det klassiska symtomet vid hjärtinfarkt med män men kvinnor kan ofta få mer diffusa symtom som trötthet, illamående eller värk i rygg, käke eller nacke. Kvinnor brukar också uppvisa fler symtom än männen och har en större samsjuklighet.

Tysta hjärtinfarkter drabbar oftare kvinnor

Det finns tysta hjärtinfarkter som kan gå helt obemärkta förbi men ändå lämna ett ärr i hjärtat och öka risken för en ny infarkt.

Tack vare hjärtskintigrafi, datortomografi och MR-tekniker liksom vanligt ultraljud på hjärtat, kan sjukvården idag enklare upptäcka om en patient haft en tyst hjärtinfarkt.

Hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor upptäcks ofta för sent.

• Kvinnor som söker vård för bröstsmärtor får ofta höra att det beror på stress eller ångest, trots att de kan ha en allvarlig hjärtsjukdom.
• Kvinnor riskerar att få lugnande medicin eller sömnmedel istället för att utredas ordentligt.

Kvinnor får annan behandling och läkemedel

Olika studier - inkluderande rapporter från det svenska kvalitetsregistret för hjärtsjukvård Swedeheart - har visat att kvinnor, framförallt äldre kvinnor, inte får lika bra uppföljande behandling vid sin infarkt som män. Kvinnor får inte de rekommenderade läkemedlen och ballongvidgning i lika stor utsträckning som männen.

Många läkemedel har bara testats på män.

• De riktlinjer som sjukhus följer är ofta baserade på studier där majoriteten av deltagarna varit män.
• Det betyder att kvinnor kan få läkemedel som inte är optimerade för deras kroppar.

Så kan du ta kontroll över din vård

1. Våga ställa frågor

När du träffar en läkare – var inte rädd att fråga!

Exempel på frågor du kan ställa:

• Finns det forskning som visar hur den här behandlingen fungerar för kvinnor?
• Kan mina symtom bero på hjärtsjukdom även om de inte är "klassiska"?
  Finns det andra metoder för att utreda mitt tillstånd?

2. Begär en second opinion

Om du känner att din läkare inte tar dina symtom på allvar eller om du får en diagnos du tvivlar på, har du rätt att få en second opinion – det vill säga en bedömning av en annan läkare.

Så gör du:

• Be din nuvarande läkare om en remiss för en second opinion.
• Om du får ett nekande svar, kontakta patientnämnden i din region.
• Du kan också söka vård på en annan vårdcentral eller privat klinik för att få en ny bedömning.

3. Ta med dig någon till vårdbesöket

Det kan vara svårt att stå på sig ensam. Ta med en anhörig eller vän som kan hjälpa dig att ställa frågor och minnas vad läkaren säger.

4. För dagbok över dina symtom

Genom att dokumentera hur du mår, vilka symtom du har och när de uppstår, kan du ge läkaren en tydligare bild av din situation. Det kan hjälpa till att få rätt diagnos snabbare.

5. Hitta rätt expertis

Om du misstänker att din läkare inte är uppdaterad om könsskillnader i vården, försök att hitta en specialist som forskar eller har erfarenhet inom genusmedicin. På vissa sjukhus finns särskilda mottagningar för kvinnors hjärthälsa.

Granskat av Karin Schenck-Gustafsson