Hjärt-Sverige samlades under Hjärtdagen 2025
Svensk hjärtvård måste bli bättre. Det stod klart under Hjärtdagen när forskare och vårdpersonal, patienter och politiker samlades under samma tak för att hitta nya vägar framåt.
Sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD) invigningstalade under Hjärtdagen 2025. Foto: Stefan Bladh/Riksförbundet HjärtLung.
Enligt en ny undersökning från Riksförbundet HjärtLung får 46 procent av svenska hjärt-kärlpatienter inte alls, eller i liten utsträckning, den vård och det stöd från primärvården som de behöver. Åtta av tio vill ha en fast läkarkontakt, men bara två av tio får det.
Ojämlik vård högt på dagordningen
Undersökningen blev ett hett samtalsämne på Hjärtdagen, där den ojämlika vården – de stora skillnaderna i olika delar av landet – också stod högt på dagordningen.
En av personerna på plats var nytillträdda sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD).
Sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD) lyfte fram betydelsen av patientföreningar, som Riksförbundet HjärtLung. – Ni är en resurs för vården. Är patienten inte delaktig så får man inte heller de resultaten av insatserna som vi vill ha.
Sjukvårdsministern: "Behöver ta ett samlat grepp"
– Jag tror att vi behöver ta ett samlat grepp i Sverige och få en tydligare styrning så att det blir mer jämlikt, sa hon strax innan sitt invigningstal, där hon lyfte fram betydelsen av patientföreningar, som Riksförbundet HjärtLung.
– Ni är en resurs för vården. Är patienten inte delaktig så får man inte heller de resultaten av insatserna som vi vill ha – där tror jag att patientföreningar spelar en otroligt viktig roll.
Bristande eftervård
Var femte svensk lever med hjärt-kärlsjukdom, som varje år skördar 30 000 svenskars liv. Det gör hjärtrelaterade sjukdomar till den vanligaste dödsorsaken.
Och medan akutsjukvården ofta beskrivs som en av de bästa i världen får primärvården inte samma fina betyg. Det kan handla om allt från brister i det förebyggande arbete till hur eftervården haltar.
Emil Hagström, docent i kardiologi, lyfte lbland annat behovet av en bättre eftervård.
Det är bekanta problem för Emil Hagström, docent i kardiologi som medverkade i en panel om hjärtvårdens utmaningar.
– Varför ska man behandla en 40-årig frisk man med lite högt blodtryck intensivt? Han ses som frisk, det blir ingenting. 15 år senare kommer han in på hjärtintensiven med hjärtinfarkt, och då är det mycket svårare att behandla. Och i eftervården följer vi dem perfekt med kontinuitet och struktur under det första året – sen är det tack och hej.
Vikten av en nationell strategi
Hjärtdagens röda tråd var diskussionen om en nationell strategi för hjärtvården: en hjärtefråga för Riksförbundet HjärtLung, som hoppas att en sådan strategi ska skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik hjärtvård i Sverige.
Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare, berättade om framgången för den nationella cancerstrategin som i år fyller femton år.
Deltagarna fick insyn i hur en strategi för hela EU har tagits fram, och om lärdomarna från den nationella cancerstrategin, som har varit på plats sedan 2009.
– Den har blivit en ledstång som man kan hålla sig i, berättade Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.
Socialstyrelsen: "Man måste jobba med delarna"
Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson, som ingick en panel om strategin, betonade att det viktiga är vad en sådan strategi skulle innehålla.
Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson underströk vikten av att en strategi blir konkret och riktar in sig på eftersatta områden.
– En strategi i sig är inte tillräckligt, planen ger inte så mycket om man inte jobbar med delarna och vet var man vill komma. Man behöver bli mer konkret, sa han och tog upp eftersatta områden som hjärtsviktsvård och rehabilitering.
Stort engagemang och positiva ingångar
Riksförbundet HjärtLungs generalsekreterare, och Hjärtdagens konferencier, Ulrica Sundholm var nöjd med dagen, som kan bli ett återkommande evenemang.
– Det är en otrolig kraft i att många olika perspektiv får komma till tals. Det har varit ett sådant engagemang och en sådan positiv ingång ifrån alla som har talat, men också de som har varit här som deltagare. Jag känner mig energipåfylld.
Text: Karin Svensson
Foto: Stefan Bladh
Fakta: Hjärtdagen
Hjärtdagen är ett forum där beslutsfattare, patientföreträdare, vårdprofessionen och intressenter möts i debatter och samtal för att diskutera hur vården för de omkring två miljoner människor som lever med hjärt-kärlsjukdom i Sverige kan bli bättre.
Hjärtdagen 2025 arrangerades av Riksförbundet HjärtLung 2 oktober vid LifeCity i Stockholm. Hjärtdagen är ett samarbete med följande nio forskande läkemedelsföretag:
Amgen Sverige AB, AstraZeneca AB, Boehringer Ingelheim AB, Bristol Myers Squibb AB, CSL Vifor AB, Novartis AB, Novo Nordisk AB, Pfizer AB, Sanofi AB.
Riksförbundets ordförande Anders Åkesson och generalsekreterare Ulrica Sundholm flankerar sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD).
Tomas Jernberg, professor i kardiologi och ordförande Nationellt programområde hjärt-kärlsjukdomar.
Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare och Jeanette Edblad från regeringens life-science kontor.
Johan Kaarme från Sveriges Regioner och Kommuner.
Maria Fagerquist, Lif - de forskande läkemedelsföretagen.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden.
Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung.