Vape, vejp (e-cigaretter) – Hur farligt är det?

Hur fungerar en vape?

Vape fungerar genom att en vätska, ofta kallad e-juice eller e-vätska, förångas och sedan inhaleras.

Ångan innehåller vanligtvis glycerin, propylenglykol, nikotin, smakämnen och spår av metaller.

Även om det kan låta mindre farligt än de tusentals kemikalier som finns i cigarettrök, är dessa ämnen inte riskfria.

Nikotinet skapar beroende och påverkar ditt hjärta och dina blodkärl, medan andra ämnen kan irritera luftvägarna och orsaka skador på lungorna.

Vad innehåller vape?

Nikotin – En beroendeframkallande substans som påverkar hjärtat och blodkärlen negativt genom att öka blodtrycket och pulsen.

Propylenglykol och vegetabiliskt glycerin – Dessa basvätskor används för att producera ångan, men deras påverkan på lungorna vid långvarig inhalation är ännu inte fullt förstådd.

Smakämnen – Många e-vätskor innehåller olika smakämnen som ofta lockar unga användare. När dessa smakämnen hettas upp och inhaleras, kan de frisätta skadliga ämnen.

Metaller – Studier har visat att värmeelementen i vape-enheter kan släppa ifrån sig små mängder metaller som nickel och bly, vilka är giftiga vid långvarig exponering.

Hur farligt är vejping?

E-cigaretter marknadsförs ofta som ett sätt att hjälpa människor att sluta röka. Men forskning visar att användningen av e-cigaretter kan leda till att blodkärlen blir stelare, vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, precis som vid traditionell rökning.

Nikotin får blodtrycket att stiga

Detta beror bland annat på nikotinet i e-vätskan, som får blodtrycket att stiga och tvingar hjärtat att arbeta hårdare.

Du kanske har hört att e-cigaretter är ett bättre alternativ till vanliga cigaretter, men det är viktigt att komma ihåg att vi ännu inte vet allt om de långsiktiga effekterna.

Kan orsaka inflammation och skador på lungorna

Även om de inte innehåller lika många skadliga ämnen som cigaretter, påverkar e-cigaretter fortfarande lungorna negativt och kan orsaka inflammation, göra luftvägarna trängre och andra problem och skador på lungorna.

Är vape en inkörsport till rökning?

En av de största farhågorna med e-cigaretter är att de kan fungera som en inkörsport till rökning och andra droger, särskilt bland unga.

Studier visar att personer som börjar använda e-cigaretter löper större risk att senare börja röka vanliga cigaretter.

E-cigg och vape kan skapa ett nikotinberoende som gör det svårare att sluta med både vape och cigaretter.

E-cigaretter, vape och hjärt-kärlsjukdom

Vape påverkar hjärtat och blodkärlen på ett liknande sätt som traditionella cigaretter.

Blodkärlen kan bli stelare

När du använder e-cigaretter kan dina blodkärl bli stelare och blodtrycket stiger vilket kan medföra en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Det har påvisats att även kortvarig användning av e-cigaretter kan påverka blodkärlens elasticitet negativt.

Får hjärtat att slå snabbare

Nikotinet du inhalerar får hjärtat att slå snabbare och blodkärlen att dra ihop sig, vilket kan leda till allvarliga hjärtproblem om du använder vape under en längre tid.

E-cigaretter och lungsjukdomar

Vejping kan orsaka irritation och inflammation i luftvägarna, vilket på sikt kan bidra till nedsatt lungfunktion.

Kemikalier kan skada lungvävnad

Det har påvisats att vissa kemikalier i e-cigaretter kan skada lungvävnad, vilket potentiellt skulle kunna leda till långvariga lung- och andningsproblem, som liknar de symtom man ser vid KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Vissa studier har visat att långvarig användning av e-cigaretter kan påverka lungfunktion, även om effekterna inte är lika allvarliga som vid traditionell rökning.

KOL utvecklas långsamt

Det är dock viktigt att komma ihåg att KOL utvecklas långsamt, och de flesta som drabbas har rökt cigaretter under många år.

E-cigaretter och KOL

Även om det inte finns tillräcklig forskning som visar att vejping direkt orsakar KOL, kan långvarig användning av e-cigaretter bidra till lungsjukdom och försämrad lungfunktion.

Samband med självrapporterad KOL

En amerikansk studie visar att vejping har ett signifikant samband med självrapporterad KOL-diagnos hos vuxna, även bland vejpare som aldrig rökt vanliga cigaretter.

Även om studien inte kunde fastställa ett direkt orsakssamband mellan vejping och självrapporterad KOL-diagnos, väcker studien oro.

Vejping och riskfaktorer

Om du har riskfaktorer för KOL, eller om du redan har någon form av lungsjukdom, kan vejping förvärra din hälsa.

Det är viktigt att vara medveten om riskerna med vejping och att diskutera eventuella hälsoproblem med en läkare, särskilt om du är orolig för din lungfunktion.

Är vejping ett bra sätt att sluta röka?

Det är viktigt att komma ihåg att även om e-cigaretter kan kännas som ett mindre skadligt alternativ, innebär de fortfarande risker för din hälsa.

Att ta steget till ett liv helt utan nikotin kan vara utmanande, men det är också en av de bästa sakerna du kan göra för din kropp och ditt välbefinnande.

Vill du veta mer om hur du kan sluta vejpa eller röka? Besök vår sida om att sluta röka för fler tips och råd om hur du kan ta nästa steg.

Besök 1177 för tips, råd och kontakter till vården.

Så blir du fri från tobak och nikotin

• Förbered tobaks- och nikotinstoppet i god tid. Bestäm ett datum 1-3 veckor framåt i tiden när du vill sluta med tobak och nikotin.
  
  
• Ändra dina vanor under förberedelsetiden. Under tiden du förbereder ditt stopp kan du bryta dina mönster genom att använda tobak och nikotin frånkopplat dina vanliga rutiner, till exempel på andra platser eller tider.
  
  
• Städa undan dina rutiner, som askkoppen på balkongen eller snusdosorna i kylen.
  
  
• Sluta helt på stoppdagen.
  
  
• Ät regelbundet och var fysiskt aktiv.
  
  
• Behöver du hjälp med tobaks- och nikotinavvänjning, vänd dig till Sluta-röka-linjen eller till din vårdcentral.

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell linje som ger individuellt anpassade råd och stöd.

Det går att chatta, ringa eller be dem ringa upp dig via ett kontaktformulär.

Det finns möjlighet till stöd på olika språk för den som hellre tar emot stöd på ett annat språk än svenska.

Läs mer på slutarokalinjen.se och ring 020-84 00 00.

Granskning och källhänvisning

Granskat av:
Magnus Lundbäck, karolinska universitet
Läs mer om Magnus Lundbäck

Källa:
Cancerfonden
1177
Folkhälsomyndigheten