Diagnosstödjaren: ”Jag vill hjälpa andra att må bättre”

Sune Johansson, Bollnäs, har haft en hjärtinfarkt. Idag mår han bra – och vill som diagnosstödjare dela med sig av de förändringar som hjälpt honom tillbaka till ett aktivt liv.

Hur började din historia med hjärtinfarkten?

Det kom som en total överraskning. Jag hade alltid sett mig som en aktiv person. Jag rörde på mig, jobbade mycket och trivdes med livet. Men stressen och de långa arbetsdagarna hade satt sina spår. En dag började jag känna mig konstigt trött och fick tryck över bröstet. Det slutade med en hjärtinfarkt.

Efter infarkten fick jag tydliga råd om att ändra min livsstil. Till en början kändes det svårt, men ganska snabbt märkte jag att små förändringar faktiskt gjorde stor skillnad. Jag började promenera regelbundet och tog bort mycket stress ur vardagen.

Hur ser ditt liv ut idag?

Idag bor jag i Bollnäs där jag lever nära naturen. Jag cyklar mycket och har kört Cykelvasan flera gånger. Att röra på sig och vara ute i naturen har blivit en viktig del av mitt välmående. Jag försöker leva på ett sätt som ger energi och balans och njuta av det som är viktigt i livet.

Varför är du diagnosstödjare?

Jag tycker om att hjälpa andra. Efter min hjärtinfarkt kände jag att jag ville dela med mig av mina erfarenheter, framför allt för att visa att det går att må bra igen. Som diagnosstödjare vill jag ge hopp, men också konkreta exempel på hur små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad.

Vi som haft en hjärtinfarkt vet att det kan vara en tuff resa, både fysiskt och mentalt. Jag hoppas att de jag pratar med känner att de inte är ensamma och att det faktiskt går att få tillbaka livsglädjen.