Utredning om helt eller delvis statligt huvudmannaskap presenterad
En parlamentarisk Vårdansvarskommitté har idag presenterat sitt betänkande om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.
Kommittén tillsattes i juni 2023 för att ta fram ett beslutsunderlag om huruvida mer av svensk sjukvård ska utföras av staten.
Från Riksförbundet HjärtLung har ordförande Anders Åkesson deltagit som en av 25 experter.
- Vi är glada att vi som patientorganisation har fått vara med och ge vår bild till kommittén. För oss i Riksförbundet HjärtLung handlar det i grunden om varför vi finns, att lyfta fram de patienter som inte får den vård de behöver och att ta vara på patienters erfarenheter och kunskap, säger Anders Åkesson, ordförande i Riksförbundet HjärtLung.
Inget förslag om helt statligt styre
Kommittén har i sitt arbete analyserat fördelar och nackdelar och drar slutsatsen att statens ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården behöver stärkas.
Däremot lämnar kommittén inget förslag om ett helt statligt huvudmannaskap.
- Kommittén avråder från ett delvis statligt
huvudmannaskap. - Kommittén föreslår ett ökat statligt ansvar för vissa
områden i hälso- och sjukvården. - Kommittén anser att statens styrning av hälso- och
sjukvården behöver stärkas och förbättras och lämnar
förslag om detta. (Se nedan)
Visst ökat statligt ansvar
Ett utökat statligt ansvar för vissa delar av hälso- och sjukvården bedöms därför av kommittén som rimligt.
Det handlar bland annat om:
- Kompetensförsörjning
- Läkemedel
- Vaccinationer
- Screening
- Rättspsykiatrisk vård
- Luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransport
Detta innebär en betydande ökning av statens ansvar och en väsentligt stärkt statlig styrning och kontroll inom dessa delar av hälso- och sjukvården, skriver kommittén.
Återkommer med remissvar
Riksförbundet HjärtLung har ännu inte analyserat hela betänkandet, men kommer att svara med ett remissyttrande under hösten.
- När man föreslår stora förändringar i hur sjukvården ska styras måste det ske med eftertanke. Vårt fokus har hela tiden varit att en förändring i hur vården styrs måste leda till tydliga förbättringar för patienterna. Ur patienternas perspektiv är det därför olyckligt att man i direktiven till utredningen inte inkluderade den kommunala vården. För oss handlar det om att minska orättvisa skillnader, förbättra tillgången till behandling och skapa en mer sammanhållen vård i hela hälso- och sjukvården. Det är utifrån de här värdena vi nu kommer att läsa och svara på betänkandet med stort intresse, säger Anders Åkesson.