Ny rapport: Vägen till ett strukturerat omhändertagande

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och över 2,2 miljoner personer lever idag med någon form av hjärt-kärlrelaterad diagnos.

Saknar en strukturerad uppföljning

Samtidigt saknar många patienter en strukturerad och långsiktig uppföljning i primärvården efter en hjärt-kärlhändelse, vilket ökar risken för återinsjuknande och försämrad livskvalitet.

Primärvården saknar också de resurser som behövs för att möjliggöra en sådan uppföljning. Det visar den nya rapporten Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärt-kärlsjukdom i primärvården.

Omotiverade skillnader i regionerna

Rapporten visar att insjuknande, dödlighet och uppföljningskvalitet ser väldigt olika ut mellan Sveriges 21 regioner.

Socioekonomiska faktorer förstärker skillnaderna ytterligare.

Mot bakgrund av detta lyfter rapporten behovet av en nationell hjärt-kärlstrategi för att ge vården gemensam riktning, tydliga mål och likvärdiga förutsättningar i hela landet.

– Vi ser idag att många patienter faller mellan stolarna när den akuta vården är över och patienten förs över till primärvården och hemsjukvården. Med ett tydligare och mer enhetligt arbetssätt kan vi minska risken för återinsjuknande och förbättra livskvaliteten för den här patientgruppen, säger Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Ny vårdmodell: Multidisciplinärt team med patienten i centrum

I rapporten presenteras en modell för hur det är möjligt att organisera ett sammanhållet omhändertagande av hjärt-kärlpatienter, med målet att skapa en mer jämlik, effektiv och personcentrerad vård – oavsett bostadsort.

Modellen grundas i ett multidisciplinärt team, med patienten i centrum, och omfattar tre huvudnivåer: övergripande styrning, det dagliga arbetet och tillgången till hjälpmedel och verktyg.

Professionen bekräftar omfattande behov

Under hösten 2025 samlades representanter från olika delar av vården för att diskutera den svenska hjärt-kärlvården och även där framkom erfarenheter kring bland annat bristande samverkan mellan vårdnivåer, kompetensbrist inom hjärt-kärl i primärvården och avsaknad av fasta uppföljningsprogram.

- Sverige har goda möjligheter att ta nästa steg i utvecklingen av hjärt-kärlvården, men det kommer kräva nationell styrning, strukturerade uppföljningsprogram, kompetensutveckling och digitalt stöd, säger Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Nationell handlingsplan för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdom

Den 21 november 2025 gav Regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdom.

Beskedet visar att frågan nu lyfts upp som ett nationellt prioriterat område och att förutsättningarna stärks för ett mer samlat grepp om hjärt-kärlhälsan i Sverige.

Förhoppningen är att modellen ska kunna stödja och inspirera utvecklingen av en mer enhetlig och personcentrerad hjärt-kärlvård, där patienterna får det omhändertagande och den långsiktiga uppföljning de behöver.

Fakta om rapporten

Rapporten Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärt-kärlsjukdom i primärvården bygger på ett projekt som kartlagt hur hjärt-kärlvården kan bli mer strukturerad och sammanhållen.

• Fokus har legat på patientens perspektiv och att hitta brister, behov och goda exempel i vårdkedjan.
• Ett stort antal kvalitativa intervjuer med primärvårdsläkare, kardiologer, sjuk-sköterskor/hjärtsköterskor, fysioterapeuter, verksamhetschefer, politiker, utvecklingsledare och patient-företrädare genomfördes under början av 2025.
• Dessa har analyserats för att lyfta fram gemensamma mönster, hinder och möjligheter, och den samlade kunskapen ligger till grund för den modell som presenteras i rapporten.

Rapporten kan läsas här.