Här är Socialstyrelsens första steg mot en nationell hjärt-kärlplan

Regeringen har sedan tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdomar, något Riksförbundet HjärtLung välkomnade och länge arbetat för.

Nu tas ett första steg när Socialstyrelsen har presenterat sin plan för hur arbetet ska genomföras för regeringen.

Två huvudspår

Bland annat innehåller färdplanen hur arbetet ska genomföras fram till 2028. Den har två huvudspår: att ta fram ett förslag till en nationell handlingsplan för hjärt-kärlsjukdomar och att uppdatera de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Läkemedelsverket ansvarar särskilt för de läkemedelsrekommendationer som ingår i arbetet.

Föreså aktiviteter och målnivåer

Socialstyrelsen ska bland annat identifiera prioriterade fokusområden, ta fram mål och delmål samt föreslå aktiviteter och målnivåer där det är möjligt.

Arbetet ska bygga på dialoger med berörda aktörer, däribland patientorganisationer, profession, regionernas kunskapsstyrning och Folkhälsomyndigheten.

Riksförbundet HjärtLung ska ingå i dialog med Socialstyrelsen

Riksförbundet HjärtLung nämns uttryckligen som en av de patientorganisationer som ska ingå i dialogen med Socialstyrelsen.

Färdplanen beskriver också att Socialstyrelsen ska använda statistik, kvalitetsregister, litteratur och nationella och internationella kunskapsstöd för att kartlägga brister och ojämlik tillgång till hjärt-kärlvård.

Bland de perspektiv som ska beaktas finns bland annat äldre, jämställdhet, funktionshinder, psykisk ohälsa, patientsäkerhet, digitalisering och informationssäkerhet.

"Ett efterlängtat först steg framåt"

- Det här är ett efterlängtat första steg framåt. Men det avgörande är vad arbetet leder till för patienterna. Den nationella hjärt-kärlplanen måste i slutänden leda till att hjärt-kärlvården blir både mer jämlik, sammanhållen och bättre på att följa upp hur det går för människor efter en hjärt-kärlhändelse, säger Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Riksförbundet HjärtLung kommer att följa arbetet noga för att granska hur patientperspektivet tas till vara. I sina inspel till Socialstyrelsen har förbundet bland annat lyft fram fyra huvudområden:

• Sekundärprevention måste prioriteras. För patienter som insjuknat är den största vinsten att förhindra att man blir sjuk igen.
• Vårdkedjan måste hållas ihop. Många patienter upplever idag att de faller mellan stolarna mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal vård- och omsorg.
• Patienternas egna upplevelser måste följas upp. Vården behöver följa upp hur det går för patienterna och hur de klarar sin vardag bättre, samt hur deras livskvalitet är.
• Rehabilitering och egenvård måste stärkas. Rehabilitering handlar inte bara om fysisk återhämtning, utan även om att patienter får psykiskt stöd efter en livsförändrande diagnos. Egenvård handlar om att patienter måste förstå sin sjukdom, kunna påverka sin behandling och få stöd för detta.

- Som patientorganisation med över 80 år i bagaget vet vi att vi kan bidra med mycket kunskap och erfarenhet om vad som är viktigt för patienterna. Våra huvudområden ramar in några av utmaningarna vi ser behöver förbättras för att människor ska kunna leva bättre liv och känna sig tryggare i sin behandling, säger Anders Åkesson.

Riksförbundet har drivit frågan länge

Riksförbundet HjärtLung har under flera år arbetat för att Sverige ska ta ett samlat nationellt grepp om hjärt-kärlvården. Genom Hjärtdagen har förbundet samlat patienter, profession, forskare, beslutsfattare och andra aktörer för att diskutera utmaningar och vägar framåt för svensk hjärt-kärlvård.

Förbundet har också genomfört en undersökning som visar på stora systemfel i vården – brister som riskerar både liv och livskvalitet. Till exempel svarade nära hälften av hjärt-kärl-patienterna i undersökningen, 46 procent, säger att de inte alls, eller i liten utsträckning får den vård och det stöd i primärvården som de behöver för sin hjärt-kärlsjukdom.

Riksförbundet HjärtLung ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet framåt.