Så var det åter dags för den årliga hemliga resan. Suzane och Christer med reseföretaget JOSCO mötte upp oss vid bussterminalen. Vädret var inte det bästa, men vad gjorde det då vårt intresse låg på Vart är vi på väg?? Resan började söderut på gamla Riksettan och därefter E4:an mot Markaryd. Suzane talade om Glasbruket Lindberg som startade 1904 och bl. a. gjort lamporna till Höga Kustenbron, truckarna som görs på Kone Cranes och NIBE med sina 2000 anställda.

Så stannade bussen vid Vetenskapshuset i Markaryd som startade för tre år sedan. De flesta av oss hade aldrig varit där. Vi togs emot av museepedagogen Emelie som driver huset tillsammans med Mia. Kompetensen i de naturvetenskapliga ämnena har försvagats och då kom idén om att göra detta hus som har kostat 100 miljoner kr att färdigställa. Elever i vår region får gratis besöka Vetenskapshuset som ägs till 50% av NIBE och 50% av kommunen. Allmänheten och företag är också välkomna. Här finns mycket kul att uppleva, testa och lära i Nobel Prize Museum, Energi i Balans, Billys labb, Tekniklabb och Makerverkstad. Som avslutning blev det fikatime.

Så gick då färden vidare söderut och Suzane berättade om Skånska kriget, Slaget vi Lund och om hur bönderna led under dessa krig. Vi fick också testa vår kunskap i att översätta 25 skånska ord vilket inte var det lättaste. Här kommer några ord: mög=smuts, tocke=tupp, glojärn=glasögon och kajhänt=vänsterhänt.

Så kom vi då till herrgården Heagården i Munka Ljungby. Den byggdes för 160 år sedan och ägs nu av en stiftelse. Vi möttes av Bengt-Åke Bengtsson som nu bor och sköter herrgården. Han visade sig vara en mycket duktig och underhållande guide. Han berättade herrgårdens historia, spelade dragspel och sjöng låtar av Hasse Andersson och sånger som Edvard Persson sjungit.

På den blåsiga skåneslätten bygger man i fyrkant för att få ett litet lugnare område mellan husen och även för att ha kontroll på folk och fä. Alla husen var ett museum där vi kunde uppleva hur livet var förr.

En historia om förbjuden kärlek fick vi också höra. Elisabeth som kom till Heagården som barn och bodde där i 84 år blev kär i Carl som bodde granne, men som inte godkändes av Elisabeths morföräldrar då han var av enkel bondesläkt. De fick under åren smyga sig till sina kärleksstunder och förblev ogifta.  Bengt-Åke berättade även om sin egen mor och far och förstod att det inte funnits någon kärlek dem emellan. Så när fadern var död frågade han sin mor varför de gifte sig? Då svarade modern: Han hade så granna stövlar. Han var nämligen militär.Till lunch fick vi underbart god lax.

Sedan fortsatte resan några km och vi kom till lergökestaden Ängelholm. Staden bildades på 1500-talet och har nu 45 000 inv. och ligger vid Rönne å.

Vårt sista stopp blev i Ängelholms hembygdspark som var mycket stor och verkligen hade något för alla. Ängelholms Hembygdsförening driver parken med hjälp av medlemmar, kommunalt bidrag och sponsorer. I parken finns fem museer, lekplatser, Gripenscenen, djurhägn, karusell, glass-och våffelstuga, restaurang och mycket annat. Vi fick guidning och vi besökte det mesta. Ängelholm var förr en läderstad med Grönvalls läderfabrik som upphörde 1990. En härlig kladdkaka med grädde och sylt fick avsluta vårt besök i Ängelholm och färden gick så vidare hem till Ljungby. Åsa tackade Suzane, Christer och Maiken för en innehållsrik resa och nöjda steg vi av bussen på Ljungby bussterminal.

Vid datorn Åsa Prytz

Fler bilder från hemliga resan