Underbehandling av äldre

Att behandla äldre annorlunda än yngre kan sägas vara ett uttryck för ålderism. Den vetenskapliga grunden för att ålder påverkar vilken vård patienter faktiskt får, är väletablerad internationellt.

WHO-studie hittade bevis för ålderism i varje studerat land

I den hittills mest omfattande genomgången av ålderismens hälsoeffekter analyserade professor Becca Levy och kollegor vid Yale School of Public Health 422 studier från 45 länder och fem kontinenter – totalt över sju miljoner deltagare.1

Studien beställdes av WHO och publicerades 2020. Resultaten var tydliga: i 95,5 procent av studierna gav ålderism sämre hälsoutfall för äldre patienter, och effekterna var samstämmiga oavsett land, hälsoområde eller tidsperiod – med en andel signifikanta fynd som dessutom ökade över tid.

Av särskild vikt är att studien visade att ålderism påverkade huruvida äldre patienter överhuvudtaget fick behandling, och om den behandling de fick var adekvat.

Levy kommenterade resultaten: ”Vi fann bevis för ålderism i varje land vi tittade i, varje år vi tittade i och inom varje hälsodomän vi tittade i. Utbredningen var störande.” (2)

Svensk vård inget undantag

Att mönstret är så konsistent globalt tyder på att problemet är strukturellt – och ger skäl att anta att svensk vård inte är något undantag.

Det finns flera exempel i Sverige på att hjärt- och lungsjuka äldre är utsatta för mönstret som beskrivs i Yale-studien.

De stora kvalitetsregistren på dessa områden ger flera exempel på vad ser ut som misstänkt underbehandling av äldre.

Mer konservativ behandling av äldre vid hjärtinfarkt

En mer konservativ behandling av personer över 80 år med hjärtinfarkt är ett exempel. Enligt en artikel i Läkartidningen genomgick endast cirka 60 procent av patienter över 80 år med hjärtinfarkt av typen NSTEMI kranskärlsröntgen – 40 procent erbjuds i stället enbart medicinsk behandling.

Överläkarna Anwar Siddiqui och Felix Böhm vid Karolinska universitetssjukhuset, som gjort analysen, är direkta i sin slutsats: kranskärlsröntgen och PCI-behandling bör erbjudas fler äldre patienter med NSTEMI än i dag. (3)

Grafen visar andelar, inte antal. Det betyder att staplarna inte ska läsas som att bypass är vanligare än vidgning i vissa åldersgrupper. I stället visar grafen hur alla bypassoperationer respektive alla vidgningar fördelar sig mellan olika åldrar. Eftersom det totalt görs många fler vidgningar än bypass i Sverige kan en lägre ljusblå stapel ändå motsvara betydligt fler patienter än en högre mörkblå stapel.

Att de äldsta i avsevärt lägre utsträckning än yngre får mer invasiva behandlingar är tydligt i statistik från patientregistret.

Diagrammet ovan visar åldersfördelningen för de som 2024 genomgått någon form av kranskärlsingrepp, uppdelat på olika former av bypassoperationer kontra mindre invasiva dilaterande ingrepp.

Det är tydligt att ålder påtagligt påverkar fördelningen när det gäller de mer invasiva ingreppen på ett sätt som inte syns för den andra gruppen.

Hög ålder inte synonymt med skörhet

Valet att göra ett mindre invasivt ingrepp påverkas förstås av allmäntillståndet hos patienten och ju äldre vi blir desto större är sannolikheten att vi är mer sköra.

Men hög ålder är inte synonymt med skörhet.

I Swedehearts senaste årsrapport framgår att nästan hälften av alla över 80 år hamnar i de lägsta ”skörhetsklasserna”, det finns alltså många över 80 år som inte alls är så sköra som kanske antas.5 Risken finns att förutfattade meningar om ”äldres skörhet” bidrar till det branta fallet för mer invasiva ingrepp bland personer som hunnit fylla 80 år.

Underbehandling i lungsjukvården

Liknande mönster av underbehandling finns även inom lungsjukvården. I årsrapporten 2022 från Luftvägsregistret konstaterar de två patientrepresentanterna bland annat att ”Både ålder och kön verkar påverka hur bra astmakontrollen är, men det är ju naturligtvis fel. Vad vi ser är att äldre och kvinnor får en sämre vård”. (6)

Att ålder kan spela roll i mötet med hälso- och sjukvården visar också den stora medlemsundersökning som Riksförbundet HjärtLung genomfört under våren 2026, där svarade en tredjedel att de upplever eller misstänker att åldern påverkat vården.

Underbehandlingen av äldre är svår att enbart förklara med medicinska faktorer. En viktig bakomliggande orsak är att de äldsta patienterna är systematiskt underrepresenterade i den forskning som ligger till grund för vårdens riktlinjer.

Äldre underrepresenterade i kliniska studier

I kliniska prövningar är ofta äldre individer underrepresenterade, trots att hög ålder är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. (7)

Det innebär att de behandlingsrekommendationer som läkare följer i stor utsträckning är framtagna utifrån studier på yngre och friskare patientgrupper och att det därmed saknas evidens specifikt för hur de äldsta bör behandlas.

I detta vakuum riskerar klinisk osäkerhet att leda till försiktighet, och försiktighet till underbehandling.

De äldsta är underrepresenterade i kvalitetsregister

Till detta kommer att de äldsta patienterna också är underrepresenterade i de kvalitetsregister som används för att följa upp och förbättra vården.

Swedehearts täckningsgradsindikator, det mått som avgör hur väl registret fångar upp hjärtinfarktpatienter, mäts hos patienter med hjärtinfarkt under 80 år.

Patienter över 80 år ingår alltså inte i det primära kvalitetsmåttet.

Swedehearts uppföljningsregister för sekundärprevention, SEPHIA, är ännu tydligare: uppföljningen sker av patienter upp till 80 år som haft en hjärtinfarkt och registrerats i RIKS-HIA. (8)

De som har störst risk för nya hjärthändelser saknar alltså systematisk uppföljning av sekundärprevention. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Dubbel osynlighet för de över 80 år

Denna dubbla osynlighet, frånvaro i studierna som skapar riktlinjerna och frånvaro i registren som kontrollerar att riktlinjerna följs, skapar en självförstärkande mekanism.

Det finns lite kunskap om vad som fungerar för de äldsta, lite systematisk kontroll av om de får vård, och därmed lite tryck på att förbättra situationen.

Swedeheart är medvetna om problemet och har under senare år uppmanat vården att registrera även patienter över 80 år, med motiveringen att detta behövs för att säkerställa en jämlik vård. Att man behöver påminna om detta är i sig talande.

Fotnoter:

1 Chang ES, Kannoth S, Levy S, Wang SY, Lee JE, Levy BR. Global reach of ageism on older persons’ health: A systematic review. PLoS One. 2020 Jan 15;15(1):e0220857. doi: 10.1371/ journal.pone.0220857. PMID: 31940338; PMCID: PMC6961830

2 How Ageism Negatively Affects Older People’s Health https://time.com/5767265/ageism-health/

3 Kranskärlsröntgen och PCI bör erbjudas fler äldre med NSTEMI – Läkartidningen https://lakartidningen.se/vetenskap/kranskarlsrontgen-och-pci-bor-erbjudas-fler-aldre-med-nstemi/

4 Grafen visar andelar, inte antal. Det betyder att staplarna inte ska läsas som att bypass är vanligare än vidgning i vissa åldersgrupper. I stället visar grafen hur alla bypassoperationer respektive alla vidgningar fördelar sig mellan olika åldrar. Eftersom det totalt görs många fler vidgningar än bypass i Sverige kan en lägre ljusblå stapel ändå motsvara betydligt fler patienter än en högre mörkblå stapel.

5 Swedeheart Årsrapport 2025

6 Kort dokument https://registercentrum.blob.core.windows.net/lvr/r/Luftv-gsregistrets-rsrapport-2022-HkxydYOoHh.pdf

7 Referens: Gill G et al. “Challenges in the prevention, treatment and management of cardio-vascular disease among older adults.” The Lancet Regional Health – Europe. 2025. DOI: 10.1016/S2666-7762(25)00164-4

8 Bakgrund och historia - SWEDEHEART https://www.ucr.uu.se/swedeheart/om-sephia/bakgrund-och-historia-sephia

Tillbaka till huvudsidan