På småvägar tog Rickard oss till första stoppet. Det blev Elisabeths trädgård i Huseby.

Där välkomnade oss Igge och Peter med vackra goda smörgåsar på Igges hembakta bröd.

Mätta och belåtna gick vi mot slottet där tre guider väntade på oss. På trappan berättades historiken om Huseby bruk från 1600-talet.Vi delades upp i tre grupper och jag hamnade i Vibekes grupp. Med stor kunskap och inlevelse fick vi reda på allt av intresse om familjen Stevens.

 När Joseph Stevens köpte Huseby av familjen Hamilton lämnades all inredning kvar i slottet. Joseph skulle gifta sig med Gunnar Olof Cavallius dotter men fick nej. Vid ett tillfälle kom han till Ronneby Brunn och där blev han blixtförälskad i Elisabeth Kruger som han gifte sig med 1880. 1881 föddes Florence och på 23 månader föddes även Mary och Meggie. Lilla Lilly skötte om flickorna och jobbade på Huseby i tjugo år. Vi gick igenom rum för rum och Vibeke berättade så fängslande om många episoder som hänt där. Mamma Elisabeth var ju nära vän till Oscar den andre och där av kontakten med kungahuset. Man kan läsa i böcker om allt som hände stackars Florence även kallad Fröken. Hon bodde kvar på Huseby hela sitt liv och hade sina trogna tjänare Ivan Krantz och mamsell Rosa vid sin sida in i det sista. Hon dog 1959 i det som kallades Barnens rum 98 år gammal. 2035 ska brev öppnas som nu förvaras i Arkiv och kanske då kan man få reda på sanningen om Florence ursprung. Under bussfärden berättade Susanne från en bok som heter ”1000 år i Torsås” och det gav oss ännu mer kunskap om hur det var förr.

Färden gick vidare på smala krokiga vägar och plötsligt var vi i Korrö. Där mötte oss brukspatronen/ bryggmästaren Karl Fredrik Ybel som var ägare till bryggeriet 1864-1881.

Detta var en dramatiserad guidning som blev mycket uppskattad. Han kom från Bayern och bryggde öl som kallades klass 1,2 och 3 eller Herr, Fru och Lusunda öl. Karl gifte sig med Gustava och de fick sju barn och de som jobbade där hade också många barn så det fanns sextio personer på Korrö i slutet av 1800-talet. Korrö och dess omgivande byar präglades av hantverk. På Korrö fanns det även färgeri, spinneri, kvarn och såg. Många historier fick vi höra och som avslutning sjöng patronen ”Släkthuset” skriven av Povel Ramel.

Därefter gick vi till retaurangen och inmundigade viltfärswallenbergare med mos och lingon. Kaffe/te med kaka serverades efter maten.

Mer än mätta fortsatte vår resa till Ör och Klockaregårdens trädgårdsbutik där Kerstin Bolin, som ägt butiken i fjorton år, tog emot oss. Hon talade om olika växter som är lämpliga på sensommaren.  De har 1000 växter varav 800 är perenner i butiken. De säljer växter, men de anlägger också trädgårdar. Hon påtalade att om man har en trädgård ska det vara roligt och inte en belastning.

Nu var det dags för fika och det bjöds på härliga blåbärspajer med vispgrädde. I denna byggnad hade det förr varit ett mejeri och där gjordes det både ost och messmör. Vi var två som även gick  till Örs kyrka för att beskåda Sven Ljungbergs fantastiska altartavla i mosaik.

Nu blev det hemresa och Åsa tackade Susanne och Rickard för en mycket trevlig och lärorik resa som hade temat ”Hur det var förr”. Susanne avslutade med tanken om att ”Vi dör bara en gång men vi lever varje dag”!! Stärkta av dessa visdomsord tog vi oss hem efter en fantastisk dag!

Vid datorn Åsa Prytz