Takotsubo, brustet hjärta, är en hjärthändelse som liknar en hjärtinfarkt. Den som drabbas uppvisar samma symtom som vid akut hjärtinfarkt men en viktig skillnad är att man oftast inte ser några kranskärlsförträngningar. Namnet kommer av att hjärtats vänsterkammare tar formen av en japansk bläckfiskfälla.
Sedan i början av 1980-talet har hjärt-kärlforskningen uppmärksammat hjärtinfarkter där den drabbade haft samma symtom som vid en vanlig hjärtinfarkt, men där hjärtats kranskärl oftast inte har förträngningar.
Om så skulle vara fallet är de av en annan typ än vid hjärtinfarkt.
Detta går emot definitionen av hjärtinfarkt som orsakat av en förträngning i kranskärlen beroende på sårbildning med blodpropp.
Takotsubo-syndromet kännetecknas av att hjärtats vänsterkammare tar formen av en japansk bläckfiskfälla, takotsubo, som orsakar en försämrad pumpfunktion hos hjärtat. Illustration: Karin Lodin
Cirka 7-8 procent av alla hjärtinfarkter är en hjärtinfarkt med normala kranskärl och det är särskilt vanligt bland kvinnor där en tredjedel av alla hjärtinfarkter saknar förträngningar.
I gruppen hjärtinfarkt med normala kranskärl har man sett en speciell typ av patienter där cirka 90 procent är kvinnor som har brustet hjärta eller takotsubo.
Takotsubo har många likheter med hjärtsvikt men blir i motsats till hjärtsvikt inte kronisk. Emotionell eller fysiologisk stress föregår ofta insjuknandet men ibland saknas en utlösande faktor.
På senare tid har det uppmärksammats att takotsubo kan utlösas av allvarlig sjukdom som cancer eller sepsis.
Den som drabbas av takotsubo har samma symtom som vid en vanlig hjärtinfarkt, det vill säga bröstsmärtor eller andfåddhet.
Syndromet kännetecknas av att hjärtats vänsterkammare tar formen av en japansk bläckfiskfälla, takotsubo, som orsakar en försämrad pumpfunktion hos hjärtat.
Orsaken till takotsubo är inte klarlagd. Till att börja med trodde man att fel på kärlväggen,till exempel ökad krampbenägenhet.
Per Tornvall, professor och överläkare på hjärtkliniken vid Södersjukhuset i Stockholm, som forskar på syndromet, lutar åt en annan förklaring:
– Takotsubo har inte något med kranskärlen att göra utan förmodligen, om jag får spekulera, med stressnerver eller stresshormoner som påverkar hjärtmuskelcellerna direkt. Stressen kommer från hjärnan inte bara genom stresshormonerna i blodet utan hjärtat påverkar direkt via nervtrådarna. Man skulle kunna säga att sjukdomen startar i hjärnan och slår sig på hjärtat.
Per Tornvall menar att de utlösande faktorerna kan vara psykisk eller fysisk stress där den fysiska stressen kan vara förorsakad av annan sjukdom.
– På mottagningarna finns människor som varit utsatta för mycket kraftig stress. Många har riktigt starka trauman bakom sig, vi har haft patienter som förlorat en anhörig eller där deras hus brunnit ned. En annan grupp är utsatta mer för kronisk stress.
Socialstyrelsen har i dag inte några nationella riktlinjer för hur man ställer diagnos eller vilken behandling som rekommenderas vid takotsubo.
För att kunna ställa diagnosen rätt använder Stockholms hjärtkliniker magnetkamera när någon som i övrigt uppfyller kriterierna för hjärtinfarkt påvisar normala kranskärl.
På det här sättet kan man bland annat utesluta hjärtmuskelinflammation som också imiterar hjärtinfarktsymtomen.
I Stockholm har man också tagit fram en behandlingsrekommendation vid takotsubo.
– Nya studier visar att man med magnetkameraundersökning kan påvisa takotsubo om undersökningen utförs tidigt. Om undersökningen visar på takotsubo eller nedsatt pumpfunktion rekommenderar vi behandling med betablockerare och ACE-hämmare eller motsvarande A2-blockerare, säger Per Tornvall.
Forskningen på hjärtinfarkt med normala kranskärl och på takotsubo är ännu i sin linda. Den stora utmaningen är att försöka ta reda på orsakerna till och hur man ska behandla dem som drabbas av takotsubo så att de inte drabbas igen.
Per Tornvall, professor i kardiologi.
Läs mer om Per Tornvall
Brustet hjärta är en akut hjärtreaktion som förbryllar läkarna. Symtomen liknar hjärtinfarkt och drabbar främst kvinnor. I sin avhandling vid Göteborgs universitet försöker Sara Wallström komma sjukdomen på spåren.
